×

Wir verwenden Cookies, um LingQ zu verbessern. Mit dem Besuch der Seite erklärst du dich einverstanden mit unseren Cookie-Richtlinien.

image

filosofi, Filosofi: Arthur Schopenhauer

Filosofi: Arthur Schopenhauer

Likt många filosofer före honom försökte Schopenhauer förstå verkligheten, och det var en ond värld han såg.

Det djuriska livet föreföll honom fasansfullt; de flesta varelser lever på att jaga, döda och sluka andra –

livet var bokstavligen en kamp med näbbar och klor.

Hans syn på människan var ungefär densamma; våld och orättvisor överallt,

varje enskilt liv var en meningslös tragedi som slutar med döden.

Vi lever som slavar under våra begär och livet är en ständig rundgång mellan lidande och tristess.

Livet är meningslöst och det bästa hade varit att aldrig någonsin blivit född…

Arthur Schopenhauer föddes i den tyska staden Danzig (nuvarande Gdańsk i Polen)

och har föga förvånande kommit att betraktas som den store pessimisten bland filosoferna.

För att förstå Schopenhauer måste vi ta vår utgångspunkt i Immanuel Kant.

Schopenhauer höll på det stora hela med Kant,

men menade att denne hade gjort ett par felaktiga antaganden.

Schopenhauer försökte korrigera dessa och utveckla teorin.

Centralt i Kants transcendentala idealism är uppdelningen mellan den objektiva verkligheten

(noumenon eller tinget-i-sig) och vår mänskliga tolkning av densamma (fenomenvärlden eller tinget-för-mig).

Av dessa är det enbart den senare vi kan ha kunskap om.

Vad som ligger bortom den mänskliga upplevelsen kan vi aldrig veta.

Enligt Kant kan vi aldrig nå kunskap om den objektiva verkligheten,

men samtidigt måste den existera oberoende av oss.

Något (tinget-i-sig) måste ge upphov till det vi upplever (tinget-för-mig),

annars blir slutsatsen att våra upplevelser av världen uppstår ur ingenting – vilket vore ologiskt.

Vidare menade han att tid, rum och kausalitet (orsakssamband) enbart existerar i fenomenvärlden

då de är konsekvenser av hur vår hjärna och vårt medvetande fungerar.

Häri ligger Kants misstag, menade Schopenhauer. Om tid och rum bara är konsekvenser av vårt medvetande,

så kan vi dra ett par viktiga slutsatser om den objektiva verkligheten – om noumenon.

Utan tid och rum måste den objektiva verkligheten vara icke-materiell,

eftersom fysisk materia inte kan existera bortom dessa dimensioner.

Ytterligare en slutsats vi kan dra är att denna icke-materiella verklighet måste utgöras av ett singular.

För tar man bort tid och rum så tar man bort själva grundförutsättningen för något

att kunna vara skilt från något annat.

Även kausalitet är bundet till vår upplevelse av världen,

det är alltså inte något som existerar i den objektiva verkligheten.

Av detta drar Schopenhauer slutsatsen att vi omöjligen kan tala om att någonting i noumenon

orsakar det vi upplever i fenomenvärlden.

Därav följer att vi är samma sak som upplevelsen i sig.

Allt är egentligen ett och detsamma då ingenting inte kan existera i plural.

Detta betyder, enligt Schopenhauer, att allt vi uppfattar som verkligheten

egentligen enbart är mentala skapelser – att ”världen är min föreställning”.

Denna radikala inställning till världen gör Schopenhauer till en filosofisk idealist.

Allt är i grunden ett.

Detta icke-materiella ett är en enorm kraft, helt utan medvetande, intelligens eller avsikter.

Det som vi uppfattar som verkligheten är en manifestation av denna kraft.

Den är kärnan i allt som existerar, och uppenbarar sig i varje naturkraft,

i varje mänsklig handling, och det är den som driver världen.

Men vad kan vi då veta om denna kraft? Schopenhauer ansåg, i likhet med Kant,

att vi aldrig kommer nå kunskap om världen genom att använda våra sinnen.

Däremot kan vi utnyttja det faktum att det finns en sak i världen vi har direktkunskap om – vår egen kropp.

Skådar vi inåt och försöker skala bort den fysiska kroppen (då denna existerar enbart i fenomenvärlden)

finner vi en inre drift präglad av en rastlös strävan.

Denna driftkraft är som mest påtaglig under den sexuella akten eller när våra

överlevnadsinstinkter aktiveras, kallar Schopenhauer för ”viljan att leva” eller bara ”Viljan”.

Alla former av liv strävar efter fortplantning och överlevnad.

Schopenhauer drar därför slutsatsen att alla livsformer, likt oss, är manifestationer av ”viljan att leva”.

Det fanns heller ingen grundläggande skillnad mellan det vi kallar organiskt liv

(djur och växter) och det oorganiska (icke-levande ting).

Allt är manifestationer av Viljan, och allt är i grunden ett med allt annat.

Viljan driver oss att ständigt jaga mål och drömmar.

Vi tror att vi blir lyckliga om vi uppnår vad vi söker, men inom kort kommer glädjen ha försvunnit

och Viljan har siktat in sig på nya drömmar och mål. Sådant är livet.

Viljan driver oss vidare genom tron att vi kan uppnå varaktig lycka och tillfredsställelse.

När vi eftersträvar något gör vi det utifrån ett tillstånd av brist – vi saknar något.

Vi är missnöjda med den nuvarande situationen och längtar efter något som ännu inte är vårt.

Den flyktiga glädje vi ibland kan uppleva då vi uppnått ett mål är enligt Schopenhauer

inte positiv utan negativ då den indikerar övergången från en brist till en annan.

Efter att ha uppnått våra mål fylls vi snart av tristess.

Enda sättet att fly undan denna är att skapa nya mål i tron att dessa kommer leda till varaktig lycka.

Sådant är människans liv. Vi är alla slavar under den omättliga Viljan som är grunden till allt.

Som om inte detta var pessimistiskt nog menade Schopenhauer att det finns

ytterligare ett tragiskt kapitel i människans sorgsna existens.

För till skillnad från andra djur är vi medvetna om vad som väntar efter ett eländigt liv av strävan,

lidande och tristess – döden och det fullständiga tillintetgörandet av oss som individer.

En viktig inspirationskälla för Schopenhauer är ”Upanishaderna”, en av hinduismens heliga skrifter,

varför hans filosofi kan ses som en blandning mellan västerländsk och österländsk filosofi.

I princip höll han med hinduismen och buddhismen men trodde inte på karma, reinkarnation eller nirvana.

Likheterna blir tydliga om vi jämför Schopenhauers filosofi med buddhismens ”fyra sanningar”

som handlar om lidandets orsak och upphävande. De lyder som följande:

Det finns lidande i världen.

Orsaken till lidandet är begäret.

Begäret kan och måste utplånas.

Vägen till att släcka begäret är den Åttafaldiga vägen.

En filosof vars världsbeskrivning påminner om Schopenhauers var Baruch Spinoza.

Han företrädde en panteistisk världssyn och menade att allt i världen och universum var ett och detsamma

– ett andligt transcendent väsen, eller Gud.

Det senare tyckte Schopenhauer, som var ateist, var skrattretande.

Han menade att en panteist som öppnade ögonen för allt elände i världen ”måste erkänna att en Gud som

skulle förvandla sig själv till en värld som denna, oundvikligen måste vara plågad av djävulen”.

Istället för att vara en manifestation av Gud, menade Schopenhauer att världen var

en manifestation av Viljan, en kraft som måste anses vara ond.

Som manifestationer av Viljan strävar allt liv efter näring, fortlevnad och förökning.

Eftersom organismer måste livnära sig på andra organismer,

och alla organismer är manifestationer av Viljan, blir slutsatsen att

”Viljan måste leva på sig själv, för det finns ingenting förutom den, och det är en hungrig Vilja.”

I ett försök att beskriva denna onda och destruktiva Vilja

återberättar Schopenhauer en historia från de tidiga europeiska upptäcktsresandena:

”[Vi såg] ett enormt fält helt täckt av skelett, och trodde det var ett slagfält.

Men det var inget annat än skelett från jättesköldpaddor,

en och en halv meter långa, en meter breda, och lika höga.

Dessa sköldpaddor kom från havet för att lägga sina ägg, varpå de angreps av vildhundar.

Med sin förenade styrka lyckades dessa hundar välta sköldpaddorna på rygg,

riva upp deras magpansar och sluka dem levandes. Sedan kom tigern och attackerade hundarna.

Detta elände upprepas sedan tusen och åter tusen gånger, år ut och år in.

För vilken nytta är då dessa sköldpaddor födda? För vilket brott måste de lida denna vånda?

Vad är poängen med denna skräckscen? Det enda svaret är att det är Viljan som objektifierar sig själv.”

Finns det då någon utväg, någon lösning på vår misär? Både ja och nej enligt Schopenhauer.

Vi kommer alltid att förlora mot Viljan,

men det finns ett antal saker vi kan göra för att inte lida lika mycket under resans gång.

Självmord är dock ingen utväg, då självmördaren bara följer sin drift att dö.

Viljan kommer dessutom i dödsögonblicket bara att övergå till en annan form av Vilja.

Schopenhauer identifierade tre stadier i kampen mot Viljan:

Trots att Schopenhauer menade att livet var meningslöst och fyllt med tristess, lidande och död,

hävdade han att enstaka meningsfulla stunder tillfälligt kunde frigöra oss från livets elände.

När vi uppslukas av musik, eller beundrar ett vackert konstverk, blir vi för ett ögonblick fria från Viljans makt.

Vi styrs inte längre av våra begär och önskningar

och vi upphör att existera som individer för att bli ett med upplevelsen.

Dessa stunder varar dock bara i ett ögonblick, innan vi återvänder till ett normaltillstånd

av begär och lidande – vi är åter slavar under Viljan.

Denna syn på musik och konst har gjort Schopenhauer populär bland musiker och författare.

Ett exempel på en författare som inspirerades av Schopenhauer är August Strindberg.

För att bekämpa Viljan inom sig måste man först komma till insikt om den.

Men detta är svårt då vår hjärna huvudsakligen utvecklats för att tillfredsställa Viljans begär –

– överlevnad och fortplantning – inte för att skåda sanningen.

De flesta människor kommer aldrig att inse sanningen,

och kommer därför att leva som egoister menade Schopenhauer.

Deras handlingar utförs av egenintressen,

och de är dömda till ett liv i misär jagandes den ouppnåeliga lyckan.

Endast ett fåtal kommer att genomskåda lögnen och inse att allt är ett.

Denna insikt kommer, enligt Schopenhauer, leda till ett tillstånd av medkänsla och medlidande.

Om det endast är i fenomenvärlden vi är skilja åt som individer,

följer att ditt lidande i själva verket är lika mycket mitt lidande.

Men den medlidande kommer snart att förstå det meningslösa i sitt handlande.

Lidandet är en konsekvens av Viljan, och allting är manifestationer av denna.

Så länge världen existerar, kommer lidande att finnas.

Med insikten att lidandet inte kan bekämpas följer ett växande hat mot Viljan, och därmed mot världen självt.

Detta leder till ett aktivt avståndstagande från världen, asketism,

genom att målmedvetet bekämpa och förgöra den egna livsviljan.

Det första steget är att ta avstånd från alla sexuella drifter.

Därefter måste man bekämpa alla övriga drifter och begär i livet och inta en attityd av likgiltighet inför allt.

För de som är kvar i Viljans klor kommer asketen – som har fördrivit sin inre Vilja – att framstå som tom.

Men för asketen själv, som har skådat Viljans sanna natur, är det själva livet som är tomt och meningslöst.

Asketens sinnestillstånd framstår bara som tomt då den överskrider vår förståelse.

För att förstå detta sinnestillstånd måste man, enligt Schopenhauer,

lämna filosofins domän och fortsätta in i mysticism.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Filosofi: Arthur Schopenhauer Philosophie: Arthur Schopenhauer Philosophy: Arthur Schopenhauer Filosofía: Arthur Schopenhauer 哲学:アーサー・ショーペンハウアー

Likt många filosofer före honom försökte Schopenhauer förstå verkligheten, och det var en ond värld han såg. Wie viele Philosophen vor ihm versuchte Schopenhauer, die Realität zu verstehen, und es war eine böse Welt, die er sah.

Det djuriska livet föreföll honom fasansfullt; de flesta varelser lever på att jaga, döda och sluka andra – |tierisch||schien||furchtbar|||||||jagen|||verschlingen|

livet var bokstavligen en kamp med näbbar och klor. ||||||Schnäbel||Krallen

Hans syn på människan var ungefär densamma; våld och orättvisor överallt, ||||||derselbe|Gewalt||Ungerechtigkeiten|

varje enskilt liv var en meningslös tragedi som slutar med döden. |||||sinnlos|||||

Vi lever som slavar under våra begär och livet är en ständig rundgång mellan lidande och tristess. |||||||||||ständige|Rundgang||Leiden||Langeweile

Livet är meningslöst och det bästa hade varit att aldrig någonsin blivit född… ||sinnlos||||||||||

Arthur Schopenhauer föddes i den tyska staden Danzig (nuvarande Gdańsk i Polen) Arthur|Schopenhauer||||||Danzig||Gdańsk||

och har föga förvånande kommit att betraktas som den store pessimisten bland filosoferna. ||kaum|überraschend|||||||Pessimist||

För att förstå Schopenhauer måste vi ta vår utgångspunkt i Immanuel Kant. ||||||||||Immanuel| Um Schopenhauer zu verstehen, müssen wir unseren Ausgangspunkt bei Immanuel Kant nehmen.

Schopenhauer höll på det stora hela med Kant, Schopenhauer war im Großen und Ganzen mit Kant einverstanden,

men menade att denne hade gjort ett par felaktiga antaganden. |||||||||Annahmen meinte jedoch, dass dieser ein paar falsche Annahmen gemacht hatte.

Schopenhauer försökte korrigera dessa och utveckla teorin. ||korrigieren||||

Centralt i Kants transcendentala idealism är uppdelningen mellan den objektiva verkligheten ||Kants|transzendentalen|Idealismus||die Aufteilung|||objektiven|

(noumenon eller tinget-i-sig) och vår mänskliga tolkning av densamma (fenomenvärlden eller tinget-för-mig). |||||||||||Phänomenwelt||||

Av dessa är det enbart den senare vi kan ha kunskap om.

Vad som ligger bortom den mänskliga upplevelsen kan vi aldrig veta.

Enligt Kant kan vi aldrig nå kunskap om den objektiva verkligheten,

men samtidigt måste den existera oberoende av oss.

Något (tinget-i-sig) måste ge upphov till det vi upplever (tinget-för-mig), |||||geben|Ursprung||||||| Etwas (die-Ding-an-sich) muss die Ursache für das sein, was wir erleben (das-Ding-für-mich) ist,

annars blir slutsatsen att våra upplevelser av världen uppstår ur ingenting – vilket vore ologiskt. |||||||||||||unlogisch ansonsten wäre die Schlussfolgerung, dass unsere Erfahrungen von der Welt aus dem Nichts entstehen - was unlogisch wäre.

Vidare menade han att tid, rum och kausalitet (orsakssamband) enbart existerar i fenomenvärlden |||||||Kausalität|Ursache-Wirkung-Verhältnis|||| Außerdem meinte er, dass Zeit, Raum und Kausalität (Ursachenzusammenhänge) nur in der Phänomenenwelt existieren.

då de är konsekvenser av hur vår hjärna och vårt medvetande fungerar. da sie Konsequenzen davon sind, wie unser Gehirn und unser Bewusstsein funktionieren.

Häri ligger Kants misstag, menade Schopenhauer. Om tid och rum bara är konsekvenser av vårt medvetande, hierin||||||||||||||| Hierin liegt Kants Fehler, meinte Schopenhauer. Wenn Zeit und Raum nur Konsequenzen unseres Bewusstseins sind,

så kan vi dra ett par viktiga slutsatser om den objektiva verkligheten – om noumenon. können wir ein paar wichtige Schlussfolgerungen über die objektive Realität ziehen – über das Noumenon.

Utan tid och rum måste den objektiva verkligheten vara icke-materiell, Ohne Zeit und Raum muss die objektive Realität immateriell sein,

eftersom fysisk materia inte kan existera bortom dessa dimensioner. ||||||||Dimensionen da physische Materie nicht außerhalb dieser Dimensionen existieren kann.

Ytterligare en slutsats vi kan dra är att denna icke-materiella verklighet måste utgöras av ett singular. eine weitere||Schlussfolgerung|||||||||||bestehen|||Einzelnes Eine weitere Schlussfolgerung, die wir ziehen können, ist, dass diese immaterielle Realität aus einem Singular bestehen muss.

För tar man bort tid och rum så tar man bort själva grundförutsättningen för något ||||||||||||Grundvoraussetzung|| Nimmt man Zeit und Raum weg, so nimmt man die eigentliche Grundvoraussetzung für etwas weg.

att kunna vara skilt från något annat. |||getrennt||| um von etwas anderem getrennt sein zu können.

Även kausalitet är bundet till vår upplevelse av världen, |||gebunden||||| Auch Kausalität ist an unsere Erfahrung der Welt gebunden,

det är alltså inte något som existerar i den objektiva verkligheten. es ist also nichts, was in der objektiven Realität existiert.

Av detta drar Schopenhauer slutsatsen att vi omöjligen kan tala om att någonting i noumenon Daraus zieht Schopenhauer den Schluss, dass wir unmöglich von etwas im Noumenon sprechen können

orsakar det vi upplever i fenomenvärlden. verursacht||||| es verursacht das, was wir in der Phänomenwelt erleben.

Därav följer att vi är samma sak som upplevelsen i sig. daraus|||||||||| Daraus folgt, dass wir dasselbe sind wie die Erfahrung an sich.

Allt är egentligen ett och detsamma då ingenting inte kan existera i plural. ||||||||||||Plural

Detta betyder, enligt Schopenhauer, att allt vi uppfattar som verkligheten Das bedeutet, laut Schopenhauer, dass alles, was wir als Realität wahrnehmen,

egentligen enbart är mentala skapelser – att ”världen är min föreställning”. ||||Erschaffungen|||||Vorstellung in Wirklichkeit nur mentale Schöpfungen sind – dass „die Welt meine Vorstellung ist.“

Denna radikala inställning till världen gör Schopenhauer till en filosofisk idealist. Diese radikale Einstellung zur Welt macht Schopenhauer zu einem philosophischen Idealisten.

Allt är i grunden ett. Alles ist im Grunde eins.

Detta icke-materiella ett är en enorm kraft, helt utan medvetande, intelligens eller avsikter. |||||||||||||Absichten Dieses nicht-materielle Eins ist eine enorme Kraft, ganz ohne Bewusstsein, Intelligenz oder Absicht.

Det som vi uppfattar som verkligheten är en manifestation av denna kraft. ||||||||Manifestation||| Das, was wir als Realität wahrnehmen, ist eine Manifestation dieser Kraft.

Den är kärnan i allt som existerar, och uppenbarar sig i varje naturkraft, |ist|der Kern||||||zeigt sich||||

i varje mänsklig handling, och det är den som driver världen.

Men vad kan vi då veta om denna kraft? Schopenhauer ansåg, i likhet med Kant,

att vi aldrig kommer nå kunskap om världen genom att använda våra sinnen.

Däremot kan vi utnyttja det faktum att det finns en sak i världen vi har direktkunskap om – vår egen kropp. |||nutzen||||||||||||direktes Wissen||||

Skådar vi inåt och försöker skala bort den fysiska kroppen (då denna existerar enbart i fenomenvärlden) Blicken||nach innen||||||||||||| Wenn wir nach innen schauen und versuchen, den physischen Körper abzuschälen (da dieser nur in der Phänomenwelt existiert)

finner vi en inre drift präglad av en rastlös strävan. finden|||||geprägt|||ruhelos| finden wir einen inneren Drang, der von einem unruhigen Streben geprägt ist.

Denna driftkraft är som mest påtaglig under den sexuella akten eller när våra ||||||||sexuellen|Akt||| Dieser Antrieb ist am deutlichsten während des sexuellen Akts oder wenn unsere

överlevnadsinstinkter aktiveras, kallar Schopenhauer för ”viljan att leva” eller bara ”Viljan”. Überlebensinstinkte|aktiviert|||||||||

Alla former av liv strävar efter fortplantning och överlevnad. ||||||||Überleben

Schopenhauer drar därför slutsatsen att alla livsformer, likt oss, är manifestationer av ”viljan att leva”. ||||||Lebensformen||||Manifestationen||||

Det fanns heller ingen grundläggande skillnad mellan det vi kallar organiskt liv ||||||||||organisches|

(djur och växter) och det oorganiska (icke-levande ting). |||||anorganische|||

Allt är manifestationer av Viljan, och allt är i grunden ett med allt annat.

Viljan driver oss att ständigt jaga mål och drömmar. Der Wille treibt uns ständig an, Ziele und Träume zu jagen.

Vi tror att vi blir lyckliga om vi uppnår vad vi söker, men inom kort kommer glädjen ha försvunnit ||||||||erreichen||||||||die Freude|| Wir glauben, dass wir glücklich werden, wenn wir erreichen, wonach wir suchen, aber bald wird die Freude verschwunden sein.

och Viljan har siktat in sig på nya drömmar och mål. Sådant är livet. |||sich eingestellt|||||||||| und der Wille hat sich auf neue Träume und Ziele ausgerichtet. So ist das Leben.

Viljan driver oss vidare genom tron att vi kan uppnå varaktig lycka och tillfredsställelse. |||||Glauben||||erreichen|dauerhaft|||Zufriedenheit

När vi eftersträvar något gör vi det utifrån ett tillstånd av brist – vi saknar något. ||streben nach|||||||Zustand||Mangel||| Wenn wir nach etwas streben, tun wir dies aus einem Zustand des Mangels – wir vermissen etwas.

Vi är missnöjda med den nuvarande situationen och längtar efter något som ännu inte är vårt. ||||||||sehnen||||||| Wir sind unzufrieden mit der aktuellen Situation und sehnen uns nach etwas, das noch nicht unser ist.

Den flyktiga glädje vi ibland kan uppleva då vi uppnått ett mål är enligt Schopenhauer |flüchtige||||||||||||| Die flüchtige Freude, die wir manchmal empfinden, wenn wir ein Ziel erreicht haben, ist laut Schopenhauer

inte positiv utan negativ då den indikerar övergången från en brist till en annan. ||||||indiziert|||||||

Efter att ha uppnått våra mål fylls vi snart av tristess. ||||||füllen||||Langeweile Nachdem wir unsere Ziele erreicht haben, werden wir bald von Langeweile erfüllt.

Enda sättet att fly undan denna är att skapa nya mål i tron att dessa kommer leda till varaktig lycka. Der einzige Weg, diesem zu entkommen, ist, neue Ziele zu schaffen in der Überzeugung, dass diese zu dauerhaftem Glück führen werden.

Sådant är människans liv. Vi är alla slavar under den omättliga Viljan som är grunden till allt. ||||||||||unstillbaren|||||| So ist das Leben des Menschen. Wir sind alle Sklaven des unstillbaren Willens, der die Grundlage von allem ist.

Som om inte detta var pessimistiskt nog menade Schopenhauer att det finns |||||pessimistisch|||||| Als wäre das nicht pessimistisch genug, meinte Schopenhauer, dass es Sanki bu yeterince karamsar değilmiş gibi, Schopenhauer şöyle demiştir

ytterligare ett tragiskt kapitel i människans sorgsna existens. ||||||traurigen| ein weiteres tragisches Kapitel in der traurigen Existenz des Menschen gibt.

För till skillnad från andra djur är vi medvetna om vad som väntar efter ett eländigt liv av strävan, |||||||||||||||elendes||| Denn im Gegensatz zu anderen Tieren sind wir uns bewusst, was uns nach einem elenden Leben voller Streben erwartet,

lidande och tristess – döden och det fullständiga tillintetgörandet av oss som individer. |||||||Vernichtung||||

En viktig inspirationskälla för Schopenhauer är ”Upanishaderna”, en av hinduismens heliga skrifter, ||||||die Upanishaden|||des Hinduismus||

varför hans filosofi kan ses som en blandning mellan västerländsk och österländsk filosofi. |||||||Mischung||westliche||östliche|

I princip höll han med hinduismen och buddhismen men trodde inte på karma, reinkarnation eller nirvana. |||||dem Hinduismus||Buddhismus|||||Karma|Wiedergeburt||Nirvana

Likheterna blir tydliga om vi jämför Schopenhauers filosofi med buddhismens ”fyra sanningar” Die Ähnlichkeiten||deutlich||||Schopenhauers|||des Buddhismus||Wahrheiten

som handlar om lidandets orsak och upphävande. De lyder som följande: |||des Leidens|||Aufhebung||||

Det finns lidande i världen.

Orsaken till lidandet är begäret. ||das Leiden||das Verlangen

Begäret kan och måste utplånas. ||||ausgelöscht

Vägen till att släcka begäret är den Åttafaldiga vägen. |||stillen||||Achtfache|

En filosof vars världsbeskrivning påminner om Schopenhauers var Baruch Spinoza. |||Weltanschauung||||dessen|Baruch|Spinoza Ein Philosoph, dessen Weltanschauung an die von Schopenhauer erinnert, war Baruch Spinoza.

Han företrädde en panteistisk världssyn och menade att allt i världen och universum var ett och detsamma |||pantheistische||||||||||||| Er vertrat eine pantheistische Weltsicht und meinte, dass alles in der Welt und im Universum eins und dasselbe sei,

– ett andligt transcendent väsen, eller Gud. |geistiges|transzendent|Wesen|| – ein geistiges transzendentes Wesen oder Gott. - manevi aşkın bir varlık ya da Tanrı.

Det senare tyckte Schopenhauer, som var ateist, var skrattretande. |||||||war|lächerlich Bir ateist olan Schopenhauer, ikincisini gülünç bulmuştur.

Han menade att en panteist som öppnade ögonen för allt elände i världen ”måste erkänna att en Gud som ||||Pantheist|||||||||||||| Dünyadaki tüm sefalete gözlerini açan bir panteistin "bir Tanrı'nın

skulle förvandla sig själv till en värld som denna, oundvikligen måste vara plågad av djävulen”. |verwandeln||||||||unvermeidlich|||geplagt||Teufel kendini böyle bir dünyaya çevirirse, kaçınılmaz olarak şeytan tarafından eziyet edilmelidir".

Istället för att vara en manifestation av Gud, menade Schopenhauer att världen var

en manifestation av Viljan, en kraft som måste anses vara ond. |||||||||sein|böse

Som manifestationer av Viljan strävar allt liv efter näring, fortlevnad och förökning. |||||||||||Fortpflanzung

Eftersom organismer måste livnära sig på andra organismer, |Organismen||ernähren||||

och alla organismer är manifestationer av Viljan, blir slutsatsen att und alle Organismen sind Manifestationen des Willens, wird die Schlussfolgerung, dass

”Viljan måste leva på sig själv, för det finns ingenting förutom den, och det är en hungrig Vilja.” ||||||||||||||||hungrige| „Der Wille muss von sich selbst leben, denn es gibt nichts außer ihm, und es ist ein hungriger Wille.”

I ett försök att beskriva denna onda och destruktiva Vilja In einem Versuch, diesen bösen und destruktiven Willen zu beschreiben

återberättar Schopenhauer en historia från de tidiga europeiska upptäcktsresandena: erzählt Schopenhauer eine Geschichte aus den frühen europäischen Entdeckungsreisen:

”[Vi såg] ett enormt fält helt täckt av skelett, och trodde det var ett slagfält.

Men det var inget annat än skelett från jättesköldpaddor,

en och en halv meter långa, en meter breda, och lika höga.

Dessa sköldpaddor kom från havet för att lägga sina ägg, varpå de angreps av vildhundar.

Med sin förenade styrka lyckades dessa hundar välta sköldpaddorna på rygg,

riva upp deras magpansar och sluka dem levandes. Sedan kom tigern och attackerade hundarna.

Detta elände upprepas sedan tusen och åter tusen gånger, år ut och år in.

För vilken nytta är då dessa sköldpaddor födda? För vilket brott måste de lida denna vånda? |||||||||||||||Qualen erleiden Für welchen Nutzen sind dann diese Schildkröten geboren? Für welches Verbrechen müssen sie dieses Leid ertragen? Bu kaplumbağalar ne amaçla doğdu? Hangi suç için bu acıyı çekmek zorundalar?

Vad är poängen med denna skräckscen? Det enda svaret är att det är Viljan som objektifierar sig själv.” ||der Sinn|||Horrorszene|||Antwort|||||||objektiviert|| Was ist der Sinn dieser Schreckensszene? Die einzige Antwort ist, dass es der Wille ist, der sich selbst objektiviert.

Finns det då någon utväg, någon lösning på vår misär? Både ja och nej enligt Schopenhauer. ||||Ausweg||||||||||| Gibt es dann einen Ausweg, eine Lösung für unser Elend? Sowohl ja als auch nein gemäß Schopenhauer.

Vi kommer alltid att förlora mot Viljan, Wir werden immer gegen den Willen verlieren,

men det finns ett antal saker vi kan göra för att inte lida lika mycket under resans gång. ||||||||||||||||Reise| aber es gibt eine Reihe von Dingen, die wir tun können, um auf der Reise nicht so sehr zu leiden.

Självmord är dock ingen utväg, då självmördaren bara följer sin drift att dö. Selbstmord||||||der Selbstmörder|||||| Selbstmord ist jedoch kein Ausweg, da der Selbstmörder nur seinem Drang zu sterben folgt.

Viljan kommer dessutom i dödsögonblicket bara att övergå till en annan form av Vilja. ||||Todesaugenblick||||||||| Der Wille wird im Moment des Todes zudem nur in eine andere Form des Willens übergehen.

Schopenhauer identifierade tre stadier i kampen mot Viljan: |||Stadien|||| Schopenhauer identifizierte drei Stadien im Kampf gegen den Willen:

Trots att Schopenhauer menade att livet var meningslöst och fyllt med tristess, lidande och död, |||||||||gefüllt||||| Obwohl Schopenhauer meinte, dass das Leben sinnlos und voller Langeweile, Leid und Tod sei,

hävdade han att enstaka meningsfulla stunder tillfälligt kunde frigöra oss från livets elände. behauptete||||sinnvolle|||||||des Lebens| behauptete er, dass einzelne sinnvolle Momente uns vorübergehend von den Elenden des Lebens befreien können.

När vi uppslukas av musik, eller beundrar ett vackert konstverk, blir vi för ett ögonblick fria från Viljans makt. ||von der Musik eingenommen||||bewundern|||||||||||| Wenn wir von Musik überwältigt sind oder ein schönes Kunstwerk bewundern, sind wir für einen Moment von der Macht des Willens befreit.

Vi styrs inte längre av våra begär och önskningar Wir werden nicht länger von unseren Begierden und Wünschen gesteuert.

och vi upphör att existera som individer för att bli ett med upplevelsen. ||hören||||||||||

Dessa stunder varar dock bara i ett ögonblick, innan vi återvänder till ett normaltillstånd |||||||||||||Normalzustand

av begär och lidande – vi är åter slavar under Viljan.

Denna syn på musik och konst har gjort Schopenhauer populär bland musiker och författare. |||||||||||Musikern||Schriftsteller

Ett exempel på en författare som inspirerades av Schopenhauer är August Strindberg. ||||||inspirierte|||||Strindberg

För att bekämpa Viljan inom sig måste man först komma till insikt om den. ||bekämpen|||||||||||

Men detta är svårt då vår hjärna huvudsakligen utvecklats för att tillfredsställa Viljans begär – |||||||||||befriedigen||

– överlevnad och fortplantning – inte för att skåda sanningen. ||||||sehen|die Wahrheit

De flesta människor kommer aldrig att inse sanningen,

och kommer därför att leva som egoister menade Schopenhauer. ||||||Egoisten|| und werden daher als Egoisten leben, meinte Schopenhauer.

Deras handlingar utförs av egenintressen, ||werden ausgeführt||Eigeninteressen Ihre Handlungen werden von Eigeninteressen bestimmt,

och de är dömda till ett liv i misär jagandes den ouppnåeliga lyckan. |||verurteilt||||||jagendes||unerreichbaren|Glück und sie sind zum Leben in Elend verurteilt, während sie dem unerreichbaren Glück hinterherjagen.

Endast ett fåtal kommer att genomskåda lögnen och inse att allt är ett. ||wenige|||durchschauen|die Lüge|||||| Nur wenige werden die Lüge durchschauen und erkennen, dass alles eins ist.

Denna insikt kommer, enligt Schopenhauer, leda till ett tillstånd av medkänsla och medlidande. ||||||||||Mitgefühl||Mitleid Diese Einsicht wird, laut Schopenhauer, zu einem Zustand von Mitgefühl und Mitleid führen.

Om det endast är i fenomenvärlden vi är skilja åt som individer, Wenn wir nur in der Phänomenwelt als Individuen voneinander getrennt sind,

följer att ditt lidande i själva verket är lika mycket mitt lidande. es folgt, dass dein Leiden in Wirklichkeit ebenso mein Leiden ist.

Men den medlidande kommer snart att förstå det meningslösa i sitt handlande. Aber der Mitleidende wird bald das Sinnlose seines Handelns verstehen.

Lidandet är en konsekvens av Viljan, och allting är manifestationer av denna. |||Konsequenz|||||||| Das Leiden ist eine Konsequenz des Willens, und alles ist Manifestationen davon.

Så länge världen existerar, kommer lidande att finnas. Solange die Welt existiert, wird es Leid geben.

Med insikten att lidandet inte kan bekämpas följer ett växande hat mot Viljan, och därmed mot världen självt. |der Einsicht||||||||wachsend|Hass||||||| Mit der Erkenntnis, dass das Leiden nicht bekämpft werden kann, geht ein wachsender Hass auf den Willen einher und damit auf die Welt selbst.

Detta leder till ett aktivt avståndstagande från världen, asketism, |||||Abstandnehmen|||Asketismus Dies führt zu einer aktiven Abwendung von der Welt, zur Askese.

genom att målmedvetet bekämpa och förgöra den egna livsviljan. ||zielstrebig||||||Lebenswillen

Det första steget är att ta avstånd från alla sexuella drifter. ||Schritt||||||||Triebe

Därefter måste man bekämpa alla övriga drifter och begär i livet och inta en attityd av likgiltighet inför allt. ||||||||||||einnehmen||Einstellung||Gleichgültigkeit||

För de som är kvar i Viljans klor kommer asketen – som har fördrivit sin inre Vilja – att framstå som tom. |||||||Klammern||der Asket|||verdrängt|||||erscheinen|| Für die, die in den Klauen des Willens geblieben sind, wird der Asket, der seinen inneren Willen vertrieben hat, als leer erscheinen.

Men för asketen själv, som har skådat Viljans sanna natur, är det själva livet som är tomt och meningslöst. aber||||||geschaut|des Willens|wahre||||||||leer|| Aber für den Asketen selbst, der die wahre Natur des Willens erkannt hat, ist es das Leben selbst, das leer und sinnlos erscheint.

Asketens sinnestillstånd framstår bara som tomt då den överskrider vår förståelse. des Asketen|Geisteszustand|||||||überschreitet||Verständnis Der Geisteszustand des Asketen erscheint nur als leer, wenn er unser Verständnis übersteigt.

För att förstå detta sinnestillstånd måste man, enligt Schopenhauer,

lämna filosofins domän och fortsätta in i mysticism. ||Bereich|||||Mystik