Sverige under mellankrigstiden förklarat | HISTORIA | Gymnasienivå (1)
Mellankrigstiden är tiden mellan första och andra världskriget.
Det visste de som levde då inget om - att världen skulle få 20 års fred-
-och att deras tid var en mellanperiod.
De hade just gått igenom den värsta konflikt världen skådat.
Ett krig som blev värre och längre än anat.
Det är också en tid då världen håller på att förändras.
Stora förändringar - urbanisering och industrialisering-
-pockade på landet som kom ut ur 1800-talet och in på 1900-talet.
Efter kriget är det dags att bygga en ny värld:
En värld som är modernare och bättre-
-där sociala och tekniska framsteg förändrar vardagen i grunden.
Vad hände i Sverige denna period? Hur var det att leva mellan två storkrig?
När radion kommer så innebär det att världen flyttar in i lägenheterna.
Mellan krigen börjar man lyssna på radio. Många är mycket hemma.
Här kommer utbildning och underhållning rätt in i ens vardag-
-mer lättillgängligt och kanske till och med roligare.
De balanserande männen gör det möjligt att lyssna på radio-
-genom att sätta upp de första antennerna.
Men inte än, för mellankrigstiden börjar vid 1:a världskrigets slut.
Det är några år kvar tills de första sändningarna.
Krigsslutet läser man om i tidningen.
Sverige hade ju inte varit med i världskriget, utan stod bredvid.
Samtidigt var landet jättepåverkat av livsmedelskriser-
-och krigssituationen i Europa.
Ja, nu är det dags att hämta sig och återgå till det normala.
Det normala är ännu ett bondeland-
-där 70 procent av befolkningen bor på landsbygden. Men det förändras-
-för runtom i Sverige byggs det fler industrier.
Det sker en ökad industrialisering, och den medför att människor-
-flyttar till städerna. Maskiner gör att färre behövs i jordbruket.
Under mellankrigstiden flyttar många till städerna-
-där jobb, nöjen och självständighet lockar.
Förändring är på allas läppar. Sverige ska bli modernt och fräscht:
Allt som kriget satt stopp för.
Dels visste man inte att det skulle bli ett andra krig-
-dels var det en annan ny sak: världen började demokratiseras.
Något sent jämfört med övriga Europa har Sveriges kvinnor fått rösträtt.
Här ser vi vallokalerna 1921, tre år efter världskrigets slut.
Nu får nästan alla vuxna svenskar rösta fram riksdagsledamöter.
Här ser vi två av de första fem kvinnorna i riksdagen.
De är inte de enda med en ny vardag.
Nu måste många vänja sig och förstå sina nya liv efter krigsåren.
För många är det roliga tider. Nya varor, som bananer, blir vanligare-
-och dem går bra att bjuda på när vi lyssnar på vår nyinstallerade radio.
Åren kallas för "det glada 20-talet".
Det blev ett modernt genombrott - annan musik, folk klippte håret.
Så ändrades grundförutsättningarna:
Även om man fortfarande hade rötterna på landet så kom det nya in.
Människor längtade efter mer roligt än man hade haft under krigsåren-
-och det syns i kläderna, framför allt i kvinnors mode.
Man vill gärna ha glitterklänningar med pärlor, paljetter och fransar-
-som i den typiska flapperklänningen, som var utmärkt-
-att vara ute och jazza i om kvällarna.
I utelivet fanns andra moderna saker.
Se på den automatiska nubbe- upphällaren, som har premiär 1921.
Det som rinner blir föremål för Sveriges första folkomröstning-
-för med demokrati kan vi ju rösta direkt.
1922 går Sverige till val på om landet ska förbjuda rusdrycker-
-alltså alkohol, som de gjort i USA.
Här ser vi ja- och nejsidan brumma runt i sina fordon.
När resultatet räknats blir det superjämnt, bara en procent skiljer.
Rusdryckerna blir kvar. Det kanske inte behövde förändras.
Nåt som förändras är kvinnorollen. Nu får de inte bara rösta-
-utan även livet i hemmet förändras för dem som flyttar till staden.
När gasspisen kommer, så underlättas hushållsarbetet rejält.
Det är en revolution för hemarbetet-
-som plötsligt tar mycket mindre tid av framför allt kvinnornas vardag.
Det här är Stockholm. Om vi tittar noga-
-ser vi inte en enda person utan nåt på skallen.
Under mellankrigstiden måste en man, för att vara påklädd, bära hatt.
Män bar hatt vid alla olika aktiviteter, t.o.m. när de idrottade.
Här ser vi kung Gustav V när han spelar tennis, iklädd hatt.
Vi har samma kung, Gustav V, som under 1:a världskriget-
-och han sitter kvar under det andra. Han har nu mer tid att sporta.
P.g.a. demokratiseringen har han en ny vardag, långt från rikets beslut.
Men om kungen är densamma, är inte regeringarna det.
Under första tiden som demokrati byter Sverige styre stup i kvarten.
Några regeringar sitter i månader. När fler röstar är det instabilare.
Nåt som går stabilare är dock den svenska industrin.
Nu växer många framgångsrika företag fram, som SKF och Alfa Laval.
Samtidigt har Sverige många strejker.
Arbetare och arbetsgivare står långt från varandra, konflikter är vanliga.
Men vi återkommer till det för nu förvärras tiderna rejält.
På andra sidan Atlanten är USA nu en stormakt-
-men i slutet av 1920-talet vänder kurvorna åt andra hållet-
-och slår i backen. Det blir kris i världsekonomin.
Före börskraschen hade bankerna i USA varit framgångsrika.
Folk började spekulera i aktier med hög utdelning.
Det var en börseufori under det glada 20-talet.
Men den förbyttes i panik den svarta torsdagen när kurserna föll.
Bubblan sprack och folks besparingar försvann över en natt.
Företag och banker gick omkull. Det var starten på depressionen.
Depressionen som kom då drabbade ju svenska företag-
-som försökte minska produktionen, avskeda folk och sänka lönerna.
I den globaliserade världen hänger allt ihop på ett annat sätt.
Det glada 20-talet blir det deprimerande 30-talet.
Nästan var tredje person blir arbetslös-
-som den här mannen, som söker arbete genom att vara en vandrande annons.
I den industrialiserade världen är de utan arbete mer utsatta.
Många får nödhjälpsjobb som ger tio procent av lönen.
Det skapar ännu fler konflikter på den konfliktfyllda arbetsmarknaden.
Sverige anses vara ett av de länder i västvärlden med flest dagar i strejk.
Mellankrigstiden, framför allt på 20-talet med krisen, var-
-verkligen en hög topp med 600 strejker på ett år.
En av de strejker som blivit mest omtalad sker i Ådalen 1931-
-då strejkande demonstrerar.
På en bild ses demonstrationståget med 1 000 människor.
De möts av inkallad militär, som öppnar eld.
Då dödades fem personer.
Det var en oerhörd händelse. Det hade inte skett nåt liknande i Sverige.
Slagsmål och bråk vid strejker var inte ovanligt-
-men att militären skjuter skarpt in i en folkmassa och dödar arbetare-
-skickar chockvågor genom Sverige. Konflikterna som uppstår-
-har ofta sina rötter i Sveriges stora klassklyftor.
Klyftor som, när landet blir rikare, blir ännu tydligare.
Ett ställe där det syns extra mycket är i skolan.
Skolan på den här tiden var uppbyggd för att utbilda olika klasser-
-till olika roller i samhället. Den skulle sortera olika grupper.
I stället för att läsa tillsammans, från 1:an till 9:an-
-så fanns den s.k. parallellskolan.
Parallellskolan innebär olika vägar genom utbildningssystemet-
-främst beroende av klass och kön.
Det finns under den här tiden tre stora spår:
Folkskolan för de flesta, läroverk och flickskola.
Högre utbildning, flickskolor och läroverk, var könssegregerad.
Folkskolan var blandad. Där fick man möta pojkar och flickor.
Så där var mer öppet-
-fast de inte hade tillgång till högre utbildning.
Det växer fram kritik mot de parallella systemen. Många menar-
-att de välbärgade är rädda för att fattiga ska bli för kunniga.
Det var en otroligt liten procent som gick på läroverken.
Läroverken var de borgerliga medelklassmännens värld.
Men även andra saker spelade roll för utbildningen.
Det skilde mellan klasser och mellan stad och land.
Det var i städerna högre skolor låg.
På landet, efter de sex åren i folkskolan-
-så förväntades man hjälpa till med att försörja familjen.
Men det sker förändringar. 1927, några år före skotten i Ådalen-
-reformeras skolan. Nu går de flesta de första åren ihop i folkskolan.
Och detta, att ofta blanda olika klasser, blir ett signum för Sverige.
Men innan vi går in på det: lite sport.
Här ser vi en av de många nymodigheterna från USA - bowling.
Och mannen som skickligt slår en strike heter Per Albin Hansson.
Han är socialdemokrat och blir statsminister.
Lycka till! Heja, Per Albin!
För i början av 1930-talet är Socialdemokraterna största parti.
Socialdemokraterna vann valet 1932-
-men behövde samarbeta med nån för att få igenom sin budget.
De skapade då en "kohandel", där man gav eftergifter åt Bondeförbundet-
-genom jordbrukspolitiken.
Att byta regering jämt är det slut med.
Kohandeln blir inledningen på ett långt styre av socialdemokrater.
Nån som föds 1932 hinner bli 44 år innan ett annat parti får makten.
Per Albin sitter på sin post tills han dör.
Det är en härlig refräng och en härlig poäng
Per Albin igen!
Konflikterna ska bort. Man ska bygga ett samhälle för alla: ett folkhem.
På tidigt 1900-tal såg man att i hemmet fanns de största skillnaderna.
Man ville förbättra hur folk bodde. Det var genom att komma in i hemmen-
-och förbättra bostadsstandarden som man kunde göra medborgare av alla.
Man började förstå bostadens roll för ett hälsosamt liv.
Att man kan hålla sig ren och tvätta händerna underlättar för folkhälsan.
I större städer hade ytterst få eget badrum.
Man använde dasset ute på gården.
Badkar var ännu mer ovanligt under mellankrigstiden.
De som hade det såg det som en lyx att få bada hemma.
Badkar är bra att ha om man ska ut och svettas, för det uppmuntras nu.
De här unga människorna, cyklande, paddlande, är alla frisksportare.
Man vill höja folkhälsan. Det spiller ut i populärkulturen-
-och i aktiviteter folk ägnar sig åt. Vi har en vurm för svensk natur.
Man är gärna ute och cyklar, campar och vandrar i bergen.
Ja, nu händer det mycket i landet uppe i norr.
Under 30-talet blev det en välfärdsoffensiv med nya reformer-
-som sjösattes och en idé om en omfördelande ekonomisk politik.
Det skapade ökad ekonomisk jämlikhet.
Sverige gick från ett ojämlikt land till ett av Europas mer jämlika-
-under 40- och 50-talet. 30-talet framstår som en viktig brytpunkt.
En brytpunkt med bättre pensioner, stöd för arbetslösa, bosättningslån.
Vår statsminister ser mycket som kan förbättras.
Kan vi snart anse oss färdiga med det sociala reformarbetet?
Färdiga? Det finns alltid mycket att göra.
Sverige inför två veckors semester, nåt så nytt att det behövs tips.
Planlägg er semester i tid. Se till att den blir till bästa rekreation.
Man tror ofta att folkhemmet var unikt svenskt-
-men viljan att skapa moderna människor var en allmän tanke.
Mycket av det här var sånt som på olika sätt-
-och i olika grad fanns i andra länder.
Arbetslösheten är relativt hög-
-men det blir ordning på arbetsmarknaden.
1938 sluts Saltsjöbadsavtalet, där man kommer överens om regler-
-för att hålla nere konflikter. Det är början på "den svenska modellen".
Livet i folkhemmet är väl perfekt för alla?
Man försökte få in alla, men det fanns grupper-
-som man hade svårt att göra nåt med.
Vad gjorde man om nån flyttade in i en bostad med sopnedkast och badkar-
-och sen inte gjorde som man ville och fortsatte att supa t.ex.?
I början av 1900-talet infördes t.ex. tvångsvård.
Ambitionen är inte bara att skapa det perfekta samhället-
-utan också den perfekta medborgaren. Det införs steriliseringslagar.
Men det fanns de som ville gå längre.
Vid sekelskiftet 1900 började en rad nya teorier komma upp.
Man funderade på om det fanns raser som var sämre eller bättre-
-eller om det fanns vissa egenskaper, som brottslighet, som kunde ärvas.
Då skulle man utforma samhället till följd av det här - rashygien.
Det upprättades ett rasbiologiskt institut i Sverige och andra länder.
Ett av alla de länderna är det här - Tyskland.
Det drabbas hårt av krisen och leds nu av mannen med mustasch.
För medan Sveriges demokrati har börjat fungera väl-
-har flera länder börjat se den som ett misslyckat experiment.
Med Hitler vid makten skramlas det nu med vapen på kontinenten.
När Hitlers expansion gjorde att Sverige behövde förstärka försvaret-
-så kom ett nytt beslut och Sverige började tillverka vapen-
-vilket bidrog till att sysselsättningen ökade.
Det är ett komplicerat samspel mellan å ena sidan en militär produktion-
-och å andra sidan en sänkning av arbetslösheten.
Det instabila läget i Europa gör under för arbetslösheten.
