Kapitel 22 Chapter 22 Chapitre 22

Den första oktober

Den första oktober låg Jan i Skrolycka hela eftermiddagen påklädd på sängen med ansiktet vänt mot väggen, och det var inte möjligt att få ett ord ur honom. On the first of October, Jan lay in Skrolycka all afternoon dressed on the bed with his face against the wall, and it was not possible to get a word out of him.

På förmiddagen hade han och Kattrina gått ner till bryggan för att möta den lilla flickan. |||||||||the jetty|||||| In the morning, he and Kattrina had gone down to the dock to meet the little girl. Inte för att hon hade skrivit och sagt, att hon skulle komma, det hade hon visst inte. Not because she had written and said she would come, she certainly had not. Det var bara Jan, som hade räknat ut, att det måste gå så.

Det var ju den första oktober, som pengarna skulle betalas till Lars Gunnarsson, och alltså borde ju Klara Gulla komma hem med dem just den dagen. It was the first of October that the money was to be paid to Lars Gunnarsson, and so Klara Gulla should come home with it on that day. Att hon skulle resa hem förut, det väntade han sig inte. He did not expect her to go home early. Hon behövde nog stanna i Stockholm så länge som möjligt för att tjäna ihop en så stor summa. Men att hon skulle dröja längre borta, kunde han inte heller tro, för om det också inte hade lyckats henne att skrapa ihop pengarna, så hade hon ju ingen orsak att vara borta, när den första oktober var förliden. ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||had passed Aber er konnte nicht glauben, dass sie noch länger wegbleiben würde, denn wenn es ihr auch nicht gelungen war, das Geld aufzutreiben, hatte sie keinen Grund, am ersten Oktober weg zu sein. But he could not believe that she would stay away any longer, for if she had not succeeded in raising the money, she had no reason to be away when the first of October was over.

Medan Jan stod på bryggan och väntade, hade han sagt till sig själv, att när den lilla flickan fick se dem ifrån båten, skulle hon nog sätta på sig en sorgsen min, och så snart hon kom i land, skulle hon tala om, att hon inte hade fått ihop tillräckligt med pengar. Während Jan am Pier stand und wartete, hatte er sich gesagt, dass das kleine Mädchen, wenn es sie vom Boot aus sah, wahrscheinlich ein trauriges Gesicht machen würde, und sobald sie an Land kam, würde sie ihm sagen, dass sie nicht genug Geld verdient hatte. While Jan was waiting on the dock, he had told himself that when the little girl saw them from the boat, she would probably put on a sad face, and as soon as she came ashore, she would tell him that she had not made enough money.

Och när hon sa detta, så skulle både Jan och Kattrina låtsa, att de tog henne på orden, och Jan skulle säga till henne, att han inte kunde begripa, att hon hade vågat sig hem, då hon så väl visste, att Kattrina och han inte frågade efter något annat än pengarna. And when she said this, both Jan and Kattrina would pretend to take her at her word, and Jan would tell her that he could not understand why she had ventured home when she knew so well that Kattrina and he asked for nothing but the money.

Han var viss om att innan hon hade gått över bryggan, skulle hon ta fram en tjock sedelbok ur kjolsäcken och lägga i deras händer. |||||||||||||||||billfold||apron pocket||||| Er war sich sicher, dass sie, bevor sie die Brücke überquerte, ein dickes Banknotenbuch aus ihrer Rocktasche nehmen und es ihnen in die Hand drücken würde.

Han hade tänkt sig, att då skulle han låta Kattrina ta emot sedlarna och räkna dem. Själv skulle han bara stå och se på Klara Gulla.

Hon skulle nog märka, att han inte brydde sig om något annat, än att hon var tillbakakommen, och hon skulle säga till honom, att han var likaså stollig nu, som när hon for. ||||||||||||||||returned|||||||||||crazy||||| Sie würde feststellen, dass er sich um nichts anderes als um ihre Rückkehr kümmerte, und sie würde ihm sagen, dass er jetzt genauso stolz war wie damals, als sie ging. She would find that he cared for nothing but her return, and she would tell him that he was as proud now as when she left.

Så där hade Jan drömt sig det första återseendet. ||||||||the reunion Men drömmen hade just inte gått i uppfyllelse. |||||||come true

Den dagen hade de inte behövt stå så värst länge på bryggan och vänta, Kattrina och han. That day, Kattrina and he didn't have to wait very long on the dock. Båten hade kommit i god tid. The boat had arrived in good time. Men när den kom, hade den varit så överfull med varor och folk, som skulle till den stora Broby marknad, så att det i första ögonblicket hade varit omöjligt att se om Klara Gulla fanns ombord eller inte. But when it arrived, it had been so crowded with goods and people going to the great Broby market, that at first it had been impossible to tell whether Klara Gulla was on board or not.

Jan hade väntat, att hon skulle vara den första, som sprang över landgången, men det var bara ett par karlar, som kom. ||||||||||||gangway||||||||| När hon sedan inte visade sig, försökte Jan att ta reda på henne på ångbåten. Men han kom ingen väg i trängseln. I alla fall var han så säker på att hon skulle finnas där, att när de började dra in landgången, ropade han till kaptenen, att han för all del inte fick gå med båten. In any case, he was so sure that she would be there, that when they started to pull in the gangway, he shouted to the captain that by all means he must not go with the boat. Det var en till, som skulle i land. There was another one going ashore.

Kaptenen frågade sjöfolket, men de svarade, att det inte fanns någon mer passagerare till Svartsjö brygga, och båten la ut. ||the crew||||||||||||||||| De hade fått gå hem ensamma, han och Kattrina, och så snart som han hade kommit in i stugan, hade han slängt sig ner på sängen. Han var så trött och förbi, att han inte kunde förstå hur han någonsin skulle få krafter att stiga upp igen.

Folket i Askedalarna hade sett dem komma tillbaka från bryggan utan Klara Gulla, och det blev stor undran bland dem hur det nu skulle gå. The people of Askedalarna had seen them come back from the bridge without Klara Gulla, and there was much wonder among them as to what would happen next. Den ena efter den andra av grannarna gjorde sig ärende över till Skrolycka för att höra efter hur det stod till där.

Var det sant, att Klara Gulla inte var med på båten? Och var det sant, att de inte hade fått varken brev eller hälsning från henne på hela september månad?

Jan svarade inte ett ord på alla dessa förfrågningar. ||||||||inquiries Han låg stilla, vem det än var, som kom in.

Kattrina fick ge dem besked så gott hon förstod. ||||information|||| Grannarna trodde nog, att han låg, som han låg, därför att han var bedrövad över att stugan skulle gå ifrån honom. The neighbors probably thought he was lying as he was, because he was sad that the cottage was going to leave him. Det fick de gärna tro. They were free to think so. Det brydde han sig ingenting om.

Hustrun grät och jämrade sig, och de, som en gång hade kommit in, tyckte, att de måste sitta kvar både för att visa henne sin medömkan och för att säga vad de kunde finna på till tröst. |||||||||||||||||||||||||compassion||||||||||| The wife wept and wailed, and those who had once entered felt that they must remain seated both to show her their pity and to say what they could think of for comfort.

Det var ju inte möjligt, att Lars Gunnarsson skulle få ta stugan ifrån dem. It was not possible for Lars Gunnarsson to take the cottage from them. Den gamla matmodern i Falla skulle inte låta det ske. The old matron in Falla would not let that happen. Hon hade alltid förr varit en rättvis och rejäl människa. She had always been a fair and decent person.

Och det var inte slut på dagen än. And the day was not over yet. Klara Gulla skulle kanske ändå låta höra av sig, innan det blev för sent. Det ville ju till förstås, om hon skulle ha lyckats tjäna ihop tvåhundra riksdaler på knappa tre månader. |||||||||||||||barely|| Das wäre natürlich in Ordnung, wenn sie es geschafft hätte, in weniger als drei Monaten zweihundert Riksdaler zu verdienen. That would be fine, of course, if she had managed to earn two hundred riksdaler in less than three months. Men hon hade alltid en så obeskrivligt god tur, den flickan.

De satt och vägde skälen för och emot. |||weighed|reasons||| Sie saßen zusammen und wägten die Gründe dafür und dagegen ab. Kattrina påminde dem om att de första veckorna hade Klara Gulla inte kunnat förtjäna något. Kattrina reminded them that in the first weeks Klara Gulla had not been able to earn anything. Hon hade tagit in hos ett folk från Svartsjö, som var uppflyttat till Stockholm, men hos dem hade hon måst betala för sig. |||||||||||moved to||||||||||| She had taken in a people from Svartsjö, who had moved to Stockholm, but she had to pay for her stay with them.

Men så hade hon ju haft den stora lyckan att möta på gatan densamma handelsmannen, som hade skänkt henne den röda klänningen, och han hade bistått henne och skaffat henne plats. |||||||||||||||||||||||||assisted||||| But then she had had the good fortune to meet in the street the same merchant who had given her the red dress, and he had helped her and got her a seat. Kunde man nu inte tänka sig, att han skaffade henne pengar också? Couldn't you imagine that he got her money as well? Det var ju ingen omöjlighet. It was not impossible.

Nej, någon omöjlighet var det inte, sa Kattrina, men nu hade hon ju varken kommit själv eller skickat brev. No, it was not impossible, said Kattrina, but she had neither come herself nor sent a letter. Då kunde man veta, att hon hade misslyckats. Then you would know that she had failed.

Alla de, som satt i stugan, blev mer ängsliga och rädda för var minut, som gick. All those in the cabin became more anxious and fearful by the minute. De kände på sig, att snart skulle något förskräckligt övergå dem, som bodde där. They felt that something terrible would soon happen to those who lived there.

När bedrövelsen var som störst, gick dörrn upp än en gång, och in kom en karl, som knappast någonsin förr hade blivit sedd i Askedalarna, för det var inte till sådana avkrokar han hade för vana att ställa sina vägar. |the distress||||||||||||||||||||||||||||||backwaters|||||||| Als der Kummer seinen Höhepunkt erreicht hatte, öffnete sich die Tür erneut, und ein Mann trat ein, den man in den Aschentälern kaum je zuvor gesehen hatte, denn er pflegte nicht an so abgelegene Orte zu gehen. When the distress was at its height, the door opened once more, and in came a man who had hardly ever been seen before in Ash Valley, for it was not to such out-of-the-way places that he was in the habit of going.

Det blev likaså tyst och stilla i stugan, när han kom, som det kan vara i skogen en vinternatt, och allas ögon fästades på honom, utom Jans, för han rörde sig inte, fastän Kattrina viskade till honom, att riksdagsman Karl Karlsson i Storvik hade kommit in till dem. ||||||||||||||||||winter night||||were fixed||||||||||||||||||||||||| The cottage was equally quiet and still when he came, as it can be in the woods on a winter night, and everybody's eyes were fixed on him, except Jan's, for he did not move, although Kattrina whispered to him that Karl Karlsson, a member of parliament from Storvik, had come in to see them.

Riksdagsmannen hade ett hoprullat papper i handen, och alla tog för givet, att han var utskickad av den nya ägarn i Falla för att kungöra för folket i Skrolycka vad som skulle komma att övergå dem, nu då de inte kunde betala honom hans fordran. ||||||||||||||||||||||||proclaim to||||||||||||||||||||claim The MP had a rolled-up paper in his hand, and everyone assumed that he had been sent by the new owner of Falla to tell the people of Skrolycka what would happen to them now that they could not pay him his debt.

Det var många bekymrade blickar, som riktade sig mot Karl Karlsson, men han hade sin vanliga myndiga min, och ingen kunde gissa sig till hur hårt slaget, som han hade kommit för att utdela, skulle falla. |||||||||||||||||||||||||||||||||deal out||would land Es gab viele besorgte Blicke, die auf Karl Karlsson gerichtet waren, aber er hatte sein übliches autoritäres Gesicht, und niemand konnte erahnen, wie hart der Schlag ausfallen würde, mit dem er gekommen war. There were many worried looks directed at Karl Karlsson, but he had his usual authoritative face, and no one could guess how hard the blow he had come to deal would fall.

Han räckte handen först till Kattrina och sedan till de andra. He raised his hand first to Kattrina and then to the others. De steg upp och hälsade, alltsom ordningen kom. ||||||the order| They rose and saluted, as the order came. Den enda, som inte rörde på sig, var Jan.

– Jag är inte så värst hemmastadd i den här trakten, sa riksdagsmannen. |||||familiar with|||||| - Ich bin mit diesem Gebiet nicht sehr vertraut", sagte der Abgeordnete. - I'm not very familiar with this area," said the MEP. Men detta är väl det stället i Askedalarna, som kallas Skrolycka? But isn't this the place in Askedalarna called Skrolycka?

Ja, det var det ju. De nickade ja till frågan allihop, men ingen i stugan var i stånd att få ett hörbart ord över sina läppar. De förundrade sig över att Kattrina hade nog besinning kvar att knuffa till Börje, så att han steg upp och riksdagsmannen fick sätta sig. ||||||||presence of mind||||||||||||||| They marveled that Kattrina had enough composure left to push Börje, so that he got up and the MP had to sit down.

Han drog stolen fram till bordet, och där la han först ner pappersrullen. Sedan tog han upp snusdosan och satte den bredvid papperna. ||||snuff box||||| Then he picked up the snuff box and put it next to the papers. Därpå skulle glasögonen fram ur fodralet och torkas med den blårutiga näsduken. |||||the case|||||| Then the glasses had to be taken out of the case and wiped with the blue plaid handkerchief.

När han var så långt kommen med sina förberedelser, såg han än en gång från den ena till den andra. When he was so far advanced in his preparations, he once again looked from one to the other. De, som satt där, var sådant småfolk, att han inte en gång var rätt säker på vad de hette. Those who sat there were such small people that he was not even quite sure of their names.

– Jag skulle tala med Jan Andersson i Skrolycka, sa han. - I would talk to Jan Andersson in Skrolycka, he said.

– Det är han, som ligger här borta, sa notbindarn och pekade på sängen. - That's him, lying over here," said the musician, pointing to the bed.

– Är han sjuk? frågade riksdagsmannen.

– Nej då, sa flera på en gång. - 'No, no, no, no,' said several people at once.

– Han är inte full heller, la Börje till. - He's not drunk either," Börje added.

– Å inte heller sover han, sa notbindarn. - And he doesn't sleep either, said the musician.

– Han har gått så långt i dag, så han är trött, sa Kattrina. - He has walked so far today, he is tired," said Kattrina. Hon tyckte, att det var bäst att förklara saken på det sättet. She thought it was best to explain things in this way.

På samma gång böjde hon sig ner över mannen och sökte förmå honom att stiga upp. |||||||||||persuade|||| Zugleich beugte sie sich über den Mann und versuchte, ihn zum Aufstehen zu bewegen. At the same time she bent down over the man and tried to make him get up.

Men Jan låg stilla.

– Förstår han vad jag säjer? - Does he understand what I am saying? frågade riksdagsmannen.

– Jo då, det gör han, försäkrade allihop, som satt där. - Yes, he does, assured everyone sitting there.

– Han väntar sej kanske inte nå'ra goda nyheter, när det är riksdagsman Karl Karlsson i Storvik, som kommer på besök, sa notbindarn. |||||any|||||||||||||||| - Er erwartet vielleicht keine guten Nachrichten, wenn Karl Karlsson, ein Abgeordneter aus Storvik, zu Besuch kommt", sagte der Protokollführer. - He may not be expecting good news when Karl Karlsson, a member of parliament from Storvik, comes to visit," said the notetaker.

Riksdagsmannen vände på huvudet och tittade på notbindarn med de små rödsprängda ögonen. Der Abgeordnete drehte seinen Kopf und sah den Musiker mit den kleinen, rotgeränderten Augen an.

– Ol' Bengtsa i Ljustersbyn har väl inte alltid varit så rädd för å möta Karl Karlsson i Storvik, sa han. |Old Bengtsa||Ljustersbyn|||||||||||||||| - Der alte Bengtsa in Ljustersbyn hatte nicht immer so viel Angst, Karl Karlsson in Storvik zu treffen, sagte er. - Ol' Bengtsa in Ljustersbyn has not always been so afraid to meet Karl Karlsson in Storvik, he said.

Därefter vände han sig på nytt mot bordet och började läsa i ett brev. He then turned back to the table and started reading a letter.

Men de andra var alldeles ifrån sig av häpnad. But the others were stunned. Han hade varit vänlig i rösten, ja, man skulle nästan kunna säga, att han hade dragit på munnen! Seine Stimme war freundlich, und man konnte fast sagen, dass er den Mund aufgemacht hatte! His voice had been friendly, and you could almost say that he had opened his mouth!

– Det förhåller sej så, sa riksdagsmannen, att för ett par dar sen fick jag brev ifrån en, som kallar sej Klara Fina Gulleborg Jansdotter i Skrolycka, å i detta brevet säjer hon, att hon har rest hemifrån för å tjäna ihop tvåhundra riksdaler, som hennes föräldrar ska betala te Lars Gunnarsson i Falla den första oktober för å få äganderätten till marken, som deras stuga är byggd på. |is the case||||||||||||||||||||||Jans' daughter|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| - It so happens, said the parliamentarian, that a couple of days ago I received a letter from someone who calls herself Klara Fina Gulleborg Jansdotter in Skrolycka, and in this letter she says that she has traveled from home to earn two hundred riksdaler, which her parents will pay to Lars Gunnarsson in Falla on the first of October in order to get the ownership of the land on which their cottage is built.

Här gjorde han ett uppehåll, för att åhörarna skulle bättre kunna följa med framställningen. |||||||||||||the presentation Here he paused so that the audience could better follow the presentation.

– Å nu skickar hon pengarna te mej, fortfor riksdagsmannen, å ber mej, att jag ska fara hit te Askedalarna å göra opp saken ordentligt med den nya ägarn i Falla, så att han inte ska kunna komma mä någe nytt krångel efteråt. ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||trouble| - Now she sends the money to me," the MP continued, "and asks me to go to Askedalarna and settle the matter properly with the new owner in Falla, so that he can't get into any more trouble afterwards. Det är en klok tös, det här, sa han och vek ihop brevet. This is a smart girl," he said, folding the letter. Hon vänder sej te mej från första början. She turns to me from the very beginning. Om alla gjorde som hon, skulle det stå bättre te i den här socknen. If everyone did what she did, this parish would be in better shape.

Innan detta var utsagt, satt Jan på sängkanten. |||was said|||| Before this was said, Jan was sitting on the edge of the bed.

– Men flicka då? - But what about girls? Var är ho? Where is she?

– Å nu skulle jag fråga om föräldrarna är eniga med dottern å ger mej i uppdrag å avsluta – – – - Now I would ask if the parents agree with the daughter and give me the task to finish - - - -.

– Men flicka, flicka? - But girl, girl? avbröt Jan. Var är ho? Where is she?

– Var hon är? - Where is she? sa riksdagsmannen och såg efter i brevet. said the MP, looking at the letter. Hon säjer, att det inte har varit någon möjlighet för henne å tjäna ihop alla dessa pengarna på bara ett par månader. She says that there has been no way for her to earn all this money in just a few months. Men hon har fått plats hos en snäll fru, som har lämnat henne en del i förskott, å hos henne får hon nu lov å stanna, te dess att hon har gjort rätt för sej. ||||||||||||||||in advance|||||||||||||||||| Aber sie hat einen Platz bei einer netten Dame gefunden, die ihr einen großen Vorschuss hinterlassen hat, und bei ihr darf sie nun bleiben, bis sie ihre Schulden beglichen hat. But she has found a place with a kind lady, who has left her a good deal in advance, and with her she is now allowed to stay until she has made good.

– Ho kommer inte hem tebaka då? - He won't come home for tea then? sa Jan.

– Nej, inte för det första, efter vad jag kan förstå, sa riksdagsmannen. - No, not in the first place, as far as I can tell," said the MEP.

Jan la sig ner i sängen och vände sig mot väggen som förut. Jan lay down on the bed and turned to the wall as before. Vad brydde han sig om stugan och allt annat? What did he care about the cottage and everything else? Vad brydde han sig om att leva, när inte den lilla flickan kom tillbaka? What did he care about living, when the little girl did not come back?