Kapitel 14: (3) Chapter 14: (3) Bölüm 14: (3)

Jag visste inte varför, för hon var likblek och såg inte ut att vara äldre än tjugofem, men av någon anledning påminde hon mig plötsligt om min mamma. Ich wusste nicht warum, weil sie so blass war und nicht älter als fünfundzwanzig aussah, aber aus irgendeinem Grund erinnerte sie mich plötzlich an meine Mutter. I did not know why, because she was pale and did not look older than twenty-five, but for some reason she suddenly reminded me of my mother.

Jösses. Crikey.

”Eh, visst. "Eh, sure. Okej”, mumlade jag. ”Leah kanske fortfarande är hungrig.” "Leah may still be hungry."

Jag tog emot fatet och bar det med utsträckta armar, så långt från kroppen som möjligt. Ich nahm die Schüssel entgegen und trug sie mit ausgestreckten Armen so weit wie möglich von meinem Körper entfernt. I received the dish and carried it with outstretched arms, as far from my body as possible. Jag fick väl slänga det under ett träd eller något. Ich muss es unter einen Baum oder so geworfen haben. I guess I had to throw it under a tree or something. Jag ville inte såra henne. Ich wollte sie nicht verletzen.

Sedan kom jag att tänka på Edward. Dann dachte ich an Edward. Then I came to think of Edward.

Säg inte ett ord till henne! Do not say a word to her! Låt henne tro att jag åt maten. Soll sie denken, ich hätte das Essen gegessen. Let her think I ate the food.

Jag tittade inte på honom för att se om han nickade. I did not look at him to see if he nodded. Bäst för honom att han gjorde som jag sa. Best for him that he did as I said. Blodsugaren stod i skuld till mig. The vampire was in debt to me.

”Tack, Jacob”, sa Esme och log. Hur tusan kunde ett stenansikte ha skrattgropar? Wie zum Teufel konnte ein Steingesicht Grübchen haben? How the hell could a stone face have laughter pits?

”Eh, tack”, svarade jag och kände kinderna hetta mer än vanligt. „Uh, danke“, antwortete ich und spürte, wie meine Wangen mehr als sonst heiß wurden. "Eh, thank you," I replied, feeling my cheeks hotter than usual.

Det var problemet med att umgås med vampyrer – man vande sig vid dem. Das war das Problem mit Vampiren – man gewöhnte sich an sie. That was the problem with hanging out with vampires - you got used to them. De började stöka till ens världsbild. Sie fingen an, mit der eigenen Weltanschauung herumzuspielen. They began to disrupt one's worldview. De började kännas som vänner. They began to feel like friends.

”Kommer du tillbaka senare, Jake?” frågade Bella när jag var på väg att fly. "Will you be back later, Jake?" Bella asked as I was about to flee.

”Eh, jag vet inte.”

Hon pressade ihop läpparna, som om hon försökte låta bli att le. She pursed her lips, as if trying not to smile. ”Snälla? Jag kanske börjar frysa.” I might start to freeze. ”

Jag drog ett djupt andetag genom näsan och insåg sedan, för sent, att det inte var någon bra idé. I took a deep breath through my nose and then realized, too late, that it was not a good idea. Jag grimaserade. ”Kanske.”

”Jacob?” sa Esme. Jag backade mot dörren medan hon tog ett par steg mot mig. Ich wich zur Tür zurück, als sie ein paar Schritte auf mich zukam. I backed to the door as she took a few steps towards me. ”Det står en korg med kläder på verandan, till Leah. "There's a basket of clothes on the porch, for Leah. De är nytvättade och jag försökte ta i dem så lite som möjligt. Sie sind frisch gewaschen und ich habe versucht, sie so wenig wie möglich zu tragen. They are freshly washed and I tried to take in them as little as possible. Kan du vara snäll och ge dem till henne?” Can you please give them to her? ”

”Absolut”, muttrade jag och slank ut genom dörren innan någon hann pressa mig till fler saker. „Absolut“, murmelte ich und schlüpfte aus der Tür, bevor mich jemand zu weiteren Dingen drängen konnte. "Absolutely", I muttered and slid out the door before someone had time to push me to more things.