×

Wir verwenden Cookies, um LingQ zu verbessern. Mit dem Besuch der Seite erklärst du dich einverstanden mit unseren Cookie-Richtlinien.


image

Ekot (with Audio), Anklagelser om brott mot vapenvilan

Anklagelser om brott mot vapenvilan

2020-10-10 15:06:00

På lördagen trädde vapenvilan i kraft mellan Armenien och Azerbajdzjan efter en tio timmar lång förhandling i Moskva. Men nästan omedelbart kom anklagelser från båda sidor om brott mot överenskommelsen.

I en källare i Stepanakert, huvudorten i utbrytarregionen Nagorno-Karabach, har en grupp invånare, de flesta äldre, tagit skydd. Några ligger ner i provisoriskt ditställda sängar. En kvinna som nyhetsbyrån Reuters pratar med säger att vi vill ha ett vapenstillestånd, för att våra barn inte ska dö, för att kunna leva sida vid sida igen. Efter snart två veckor av hårda strider enades Armenien och Azerbajdzjan om en vapenvila på natten till lördagen. Den trädde i kraft klockan 10, svensk tid, men har enligt de stridande parterna redan brutits från båda håll. Under gårdagens och nattens förhandlingar, ledda av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, enades man också om att inleda samtal för att uppnå en mer varaktig fred, men samtidigt är alla medvetna om vilken svår uppgift det är.

Konflikten mellan länderna som ledde till ett långvarigt och mycket blodigt krig i samband med Sovjetunionens upplösning är fortfarande ett oläkt sår i båda länderna och hatretoriken är utbredd. Nagorno-Karabach ligger på Azerbajdzjans territorium men en stor majoritet av befolkningen består av armenier. Uttalanden från Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan den senaste tiden om att Nagorno-Karabach tillhör hans land har ytterligare retat upp motståndarsidan. Den uppblossade konflikten förvärras av att båda sidor hunnit skaffa sig betydligt mer avancerade vapensystem än förr och av att Turkiet så tydligt ställt sig på Azerbajdzjans sida, samtidigt som Ryssland har förpliktelser gentemot Armenien genom avtalet om kollektiv säkerhet. Statsvetaren Thomas de Waal, en av de främsta kännarna av konflikten, skriver i en kommentar i tidningen the Guardian att de enda som har skäl att fira just nu är extrema nationalister, Turkiets president Erdogan och den ryska försvarsindustrin, som säljer vapen till båda sidor.


Anklagelser om brott mot vapenvilan

2020-10-10 15:06:00

På lördagen trädde vapenvilan i kraft mellan Armenien och Azerbajdzjan efter en tio timmar lång förhandling i Moskva. Men nästan omedelbart kom anklagelser från båda sidor om brott mot överenskommelsen.

I en källare i Stepanakert, huvudorten i utbrytarregionen Nagorno-Karabach, har en grupp invånare, de flesta äldre, tagit skydd. Några ligger ner i provisoriskt ditställda sängar. En kvinna som nyhetsbyrån Reuters pratar med säger att vi vill ha ett vapenstillestånd, för att våra barn inte ska dö, för att kunna leva sida vid sida igen. Efter snart två veckor av hårda strider enades Armenien och Azerbajdzjan om en vapenvila på natten till lördagen. Den trädde i kraft klockan 10, svensk tid, men har enligt de stridande parterna redan brutits från båda håll. Under gårdagens och nattens förhandlingar, ledda av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, enades man också om att inleda samtal för att uppnå en mer varaktig fred, men samtidigt är alla medvetna om vilken svår uppgift det är.

Konflikten mellan länderna som ledde till ett långvarigt och mycket blodigt krig i samband med Sovjetunionens upplösning är fortfarande ett oläkt sår i båda länderna och hatretoriken är utbredd. Nagorno-Karabach ligger på Azerbajdzjans territorium men en stor majoritet av befolkningen består av armenier. Uttalanden från Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan den senaste tiden om att Nagorno-Karabach tillhör hans land har ytterligare retat upp motståndarsidan. Den uppblossade konflikten förvärras av att båda sidor hunnit skaffa sig betydligt mer avancerade vapensystem än förr och av att Turkiet så tydligt ställt sig på Azerbajdzjans sida, samtidigt som Ryssland har förpliktelser gentemot Armenien genom avtalet om kollektiv säkerhet. Statsvetaren Thomas de Waal, en av de främsta kännarna av konflikten, skriver i en kommentar i tidningen the Guardian att de enda som har skäl att fira just nu är extrema nationalister, Turkiets president Erdogan och den ryska försvarsindustrin, som säljer vapen till båda sidor.