Medieinstitutet Fojo: Medier är naiva om påverkanLyssna från tidpunkt:
2021-03-18 12:06:00
Medieinstitutet Fojo anser att medier oftare kan undvika sensationella nyheter och konflikter, just det som krafter bakom påverkan eftersträvar. Dessutom bör medier faktagranska opinionsmaterial.
I helgen väntas nya demonstrationer i flera länder mot coronarestriktioner där olika konspiratoriska grupper ingår.
”Att medierna hjälper till att sprida vissa påståenden oemotsagda kan jag se som ett problem”, säger Annelie Frank projektledare vid Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo i Kalmar.
Det behövs mer kunskap hos svenska medier om hur påverkan går till, anser Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet i Kalmar som vidareutbildar journalister och arbetar internationellt. Den senaste tidens debatt om konspiratoriker samt hat och hot i pandemins spår har blottat brister hos svenska redaktioner, enligt Faktajouren vid Fojo.
Påverkan kan ha olika syften: ekonomiska, politiska, nationella eller från främmande makt men också berättigad kritik mot myndigheter, enligt Fojo. Många åsikter som förs fram i medier saknar transparens och källor, anser Fojo.
– En hel del av det jag sett har gett signaler om att det finns en naivitet och okunskap om hur påverkan drivs och fungerar. Och ibland kan jag också se en sorts beröringsskräck från medierna när det gäller åsikter, att det kan finnas en rädsla för att anklagas för att inte låta olika åsikter komma till tals och att detta skulle vara något sätt att inskränka yttrandefriheten, säger Annelie Frank projektledare för Faktajouren vid Fojo.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i veckan beskrivit påverkan från främmande makt när det gäller coronavaccinet från Astra Zeneca.
Ekot och Vetenskapsradion har nyligen granskat metoderna från en Facebookgrupp med aggressiva budskap mot personer som arbetar inom pandemibekämpningen. Och i helgen väntas nya demonstrationer i flera länder mot coronarestriktioner där olika konspiratoriska grupper ingår. – Att medierna hjälper till att sprida vissa påståenden oemotsagda kan jag se som ett problem. Jag har till exempel hört yttranden om att pandemin inte finns och att sjukvården inte påverkats av pandemin och där finns det ju ganska många motargument att ta till från medierna, säger Annelie Frank vid Fojo. Agendan hos konspirationsteoretiker är ofta att skapa misstro mot myndigheter, politiker, traditionella medier och forskning, enligt Faktajouren vid Fojo. Annelie Frank betonar att riskerna när konspirationer sprids är fysiskt våld, att olika grupper börjar betrakta varandra som fiender och att hat och hot tystar röster. Fojo anser att medier oftare kan undvika det sensationella och konflikter, just det som krafter bakom påverkan eftersträvar. Medier bör också se upp med att håna och förminska konspirationsteoretiker och granska hur opinionsbildning går till.
Journalister behöver känna till argumentationsteknikerna som används, som så kallade halmgubbar och cherry picking, och faktagranska opinionsmaterial före publicering, säger Annelie Frank.
Men Fojo ser också att det har utvecklats mer samarbeten över landgränserna under pandemin med faktagranskare som bland annat undersöker hur olika konspiratoriska samhällsbeskrivningar äter sig in i debatten.
