×

Wir verwenden Cookies, um LingQ zu verbessern. Mit dem Besuch der Seite erklärst du dich einverstanden mit unseren Cookie-Richtlinien.


image

Ekot (with Audio), Över 91 000 färre utförda operationer förra året

Över 91 000 färre utförda operationer förra året

2021-01-18 03:00:00

Förra året utfördes det över 91 000 färre operationer än under 2019, det visar siffror som Svenskt Perioperativt Register (SPOR) tagit fram till Ekot.

Enligt SPOR är det här en historisk minskning och en direkt konsekvens av coronakrisen.

"Coviden har verkligen ställt till det för oss", säger Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för SPOR. Coronakrisen har satt hård press på sjukvården och när man har behövt prioritera personal till coronapatienter har annan vård fått skjutas på framtiden.

Enligt en färsk sammanställning ifrån Svenskt Perioperativt Register (SPOR ) som tar fram nationell statistik kring operationer, utfördes det förra året strax över 443.000 operationer i Sverige, vilket är över 91 000 färre än under 2019.

– Vi har aldrig haft en nedgång under hela 90- och 2000 talet där operationskapaciteten har minskat såhär mycket från ett år till ett annat, säger Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för SPOR.De senaste siffrorna som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har över antalet som väntar på operation är ifrån november 2020 och även de är, för månaden, rekordhöga. Antalet som stod i kö var då närmare 134 000, varav 48 000, nära 18 000 fler än i november 2019, hade väntat i mer än vårdgarantins 90 dagar. Enligt Gunnar Enlund är det framför allt patienter med planerade ingrepp inom ortopedi, ögon, öron-näsa-hals och allmänkirurgi som är drabbade och han tror att det vårdberg som coronakrisen skapat och som fortfarande växer kommer bli svårt att beta av.– Ska vi komma ikapp så behöver vi öka vår kapacitet med ungefär 10 procent och då skulle det ta 20 månaders arbetstid, så nästan två år. Så det är ingen liten grej det här och det är ingenting som snabbt kommer att kunna åtgärdas, säger han.

70-åriga Leif Hasth är en av de som drabbats. Han har väntat i snart ett år på att få operera sin fot som är frakturskadad.– När jag fick reda på att det skulle bli uppskjutet så skapade det en oerhörd frustration och framför allt ovissheten att jag inte vet när jag ska få komma dit. Hur ska jag kunna planera för framtiden?, undrar han.

Hedda Berglundhedda.berglund@sverigesradio.se


Över 91 000 färre utförda operationer förra året

2021-01-18 03:00:00

Förra året utfördes det över 91 000 färre operationer än under 2019, det visar siffror som Svenskt Perioperativt Register (SPOR) tagit fram till Ekot.

Enligt SPOR är det här en historisk minskning och en direkt konsekvens av coronakrisen.

"Coviden har verkligen ställt till det för oss", säger Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för SPOR. Coronakrisen har satt hård press på sjukvården och när man har behövt prioritera personal till coronapatienter har annan vård fått skjutas på framtiden.

Enligt en färsk sammanställning ifrån Svenskt Perioperativt Register (SPOR ) som tar fram nationell statistik kring operationer, utfördes det förra året strax över 443.000 operationer i Sverige, vilket är över 91 000 färre än under 2019.

– Vi har aldrig haft en nedgång under hela 90- och 2000 talet där operationskapaciteten har minskat såhär mycket från ett år till ett annat, säger Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för SPOR.De senaste siffrorna som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har över antalet som väntar på operation är ifrån november 2020 och även de är, för månaden, rekordhöga. Antalet som stod i kö var då närmare 134 000, varav 48 000, nära 18 000 fler än i november 2019, hade väntat i mer än vårdgarantins 90 dagar. Enligt Gunnar Enlund är det  framför allt patienter med planerade ingrepp inom ortopedi, ögon, öron-näsa-hals och allmänkirurgi som är drabbade och han tror att det vårdberg som coronakrisen skapat och som fortfarande växer kommer bli svårt att beta av.– Ska vi komma ikapp så behöver vi öka vår kapacitet med ungefär 10 procent och då skulle det ta 20 månaders arbetstid, så nästan två år. Så det är ingen liten grej det här och det är ingenting som snabbt kommer att kunna åtgärdas, säger han.

70-åriga Leif Hasth är en av de som drabbats. Han har väntat i snart ett år på att få operera sin fot som är frakturskadad.– När jag fick reda på att det skulle bli uppskjutet så skapade det en oerhörd frustration och framför allt ovissheten att jag inte vet när jag ska få komma dit. Hur ska jag kunna planera för framtiden?, undrar han.

Hedda Berglundhedda.berglund@sverigesradio.se