Svenska telefoner övervakades utan tillräcklig insyn från åklagareLyssna från tidpunkt:
2021-05-07 04:04:00
Drygt 700 svenska Encrochat-telefoner övervakades av fransk polis förra våren, enligt handlingar som Ekot har tagit del av.
Åklagaren som hade hand om ärendet bad inte om någon redogörelse för hur insatsen tekniskt skulle gå till.
”Vi ska inte ifrågasätta det franska systemet”, säger chefsåklagare Solveig Wollstad, chef för den svenska desken på EU-myndigheten Eurojust.
I flera stora rättegångar i Sverige hävdar försvarare att den franska övervakningen av den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat inte skulle ha tillåtits enligt svensk lag. Försvararna vill därför att bevisningen ska ogiltigförklaras.
Men exakt hur övervakningen gick till är oklart, eftersom den franska utredningen är belagd med sträng sekretess.
– Det finns ingen anledning för mig att forska i hur fransmännen har gjort eftersom, enligt det regelverk som finns, så litar vi på franska myndigheter, säger chefsåklagare Solveig Wollstad.
Ekot har tagit del av domstolshandlingar där fransk polis meddelar att de under de fyra första veckorna hade läst av nära 70 miljoner meddelanden från 121 länder.
Vid den tiden fanns två procent av de övervakade Encrochat-telefonerna, drygt 700 stycken, i Sverige.
Fransk polis hade lyckats koppla drygt 60 procent av de övervakade franska telefonerna till brottslighet. I Sveriges fall framgår det ingen sådan siffra.
– Det har man inte sagt något speciellt om Sverige. Det här handlar ju om en fransk förundersökning, säger Solveig Wollstad.
Svenska åklagare har alltså inte haft detaljkännedom om övervakningen, trots att exempelvis brittiska utredare fick en redogörelse innan avläsningen började. Syftet var då att avgöra om materialet skulle hålla som bevisning i brittisk domstol.
Tycker du att ni borde ha bett om mer information?
– Nej. Vi ska inte ifrågasätta det franska systemet, och de ska inte ifrågasätta vårt system. Om det är något fel över huvud taget, och hur bevisningen ska värderas – det avgörs av svenska domstolar.
Flera svenska domstolar har godkänt Encro-materialet som bevisning, men i flera stora mål har den ännu inte värderats, och frågan kan hamna i högsta domstolen.
Christian Dahlman, professor i juridik vid Lunds unviersitet, anser att frågan bör prövas i högsta instans.
– Det är inte så enkelt som att bara för att det här följer fransk lag, så är saken klar. Om vi har ett svenskt integritetsskydd, så måste tanken med det vara att det inte ska kunna kringgås bara för att något annat land har ett sämre skydd, säger han.
