Telefonavlyssning både friade och fällde i stort narkotikamål
2020-11-23 05:05:00
Bevisning i form av telefonavlyssning som lett till över 100 fällande domar för köp av narkotika, har i många fall underkänts som bevisning i den separata rättegången mot de som ska ha sålt knarket. Det visar en granskning som P1-programmet Kaliber har gjort, som har gått igenom domar i det uppmärksammade Drottninghögsmålet i Helsingborg, ett av Sveriges hittills största narkotikamål.
Dennis Martinsson är doktor i straffrätt vid Stockholms universitet och har tittat på fallet.
– Det är klart att det här kanske eventuellt skulle kunna riskera att undergräva tilltron till exempelvis domstolarna. Kaliber har gått igenom alla tillfällen av narkotikaförsäljning som prövats i det stora Drottninghögsmålet i Helsingborg som avgjordes i somras. Målet byggde på omfattande telefonavlyssning och rättegången pågick i över ett år i tingsrätten i Helsingborg. Åklagarna vill att det skulle dömas till fängelse för grovt narkotikabrott, men det slutade med narkotikabrott av normalgraden och böter. i många fall tyckte tingsrätten inte att telefonavlyssningen dög som bevisning, för att visa att försäljningen faktiskt blivit av. Men Kalibers granskning visar att många har dömts för narkotikaköp vid samma tillfällen.
Till exempel döms en man i 20-årsåldern mot sitt nekande för att ha köpt kokain.
Men i det stora målet mot säljarna så anser tingsrätten inte att det är bevisat att köpet blev av.
En annan ung man döms för att vid flera tillfällen ha köpt cannabis, men säljaren frias eftersom det inte är bevisat att köpet blev av. Dennis Martinsson, doktor i straffrätt, igen. – Om man ser det från köparnas perspektiv så har ju de, så att säga, efter här säljarfallet gjort någonting som egentligen inte kan bevisas. Ylva Norling Jönsson, lagman, högsta chef för Helsingborgs tingsrätt där förhandlingarna i målet avgjordes. – Jag förstår absolut att det här kan verka jättekonstigt från ett utifrånperspektiv. Men egentligen tror jag inte att det är så märkligt. Det kan ju inte både ha hänt och inte ha hänt? – Nej, så är det. Men då får man komma ihåg att juridik inte är någon exakt vetenskap. Det handlar ofta om tolkningar av lagbestämmelser, och det handlar väldigt ofta om bevisvärderingar. Och då är det så att domstolar kan komma till olika utgångspunkter. Man kan komma till en friande dom i ett fall och en fällande dom i ett annat fall. Men det är sällan så att den ena domstolen tyckte att det inte fanns någon bevisning alls, och att den andra domstolen tyckte att det inte fanns det minsta lilla tvivel. Finns det inte en risk då att det här riskerar att påverka förtroendet för rättsväsendet? – Jo, just därför så tycker ju jag att det är väldigt bra att vi försöker förklara hur juridiken fungerar.
