×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην πολιτική για τα cookies.

image

filosofi, Antikens filosofi: Aristoteles

Antikens filosofi: Aristoteles

Den ende av de antika filosoferna vars betydelse kan jämföras med Platons är hans lärjunge Aristoteles.

Han var vetenskapsmannen vars teorier var dominerande i mer än 2000 år.

Om man om Platon kan säga att efterkommande filosofihistoria enbart var fotnoter till denne,

kan vi kalla Aristoteles för naturvetenskapens fader.

Han föddes i staden Stagira i norra Grekland.

Redan som 17-åring reste han till Aten för att studera filosofi vid Platons Akademi.

Där kom han att stanna under 20 års tid – först som elev till Platon, därefter som hyllad lärare och forskare.

Efter Platons död kom han att lämna Akademin för att starta sin egen skola – Lyceum –

som med tiden kom att bli en betydligt större och bredare än föregångaren.

I sina tidiga skrifter ser man en tydlig beundran för Platons tankar,

men allt eftersom kommer han att avvika allt mer från dennes läror.

Hans teorier kom så småningom att kollidera med Platons uppfattningar

och utgöra en alternativ förklaringsmodell av världen.

Där Platons världsbild baseras på den abstrakta idévärlden,

beskriver Aristoteles världen utan att hänvisa till andra nivåer av verklighet.

Man kan säga att han flyttade ner Platons idéer till sinnevärlden.

Detta ser vi tydligt i Rafaels berömda väggmålning ”Skolan i Aten” från början av 1500-talet.

I denna målning, som återfinns i Vatikanpalatset i Rom,

har Rafael samlat många av de stora grekiska filosoferna.

I mitten ser vi Platon, pekandes upp mot den abstrakta idévärlden.

Han är idealist och menar att allt i grunden är idéer, och för att förstå sanningen måste vi först förstå idéerna.

Vid hans sida går hans elev, Aristoteles,

som med sin hand tydligt visar att han håller sig på jorden – han är realist.

Han menar att världen vi lever i är den enda sanna världen.

Aristoteles menade att allt i världen består av materia och form.

Materia är tingets fysiska uppbyggnad (exempelvis trä eller järn) medan formen är dess individuella struktur.

Dessa två ingredienser kan inte existera utan varandra

- materia kan inte existera utan form och form kan inte finnas utan materia.

I all fortplantning var det mannen som levererande formen medan kvinnan står för materian.

Varje hund har en unik form men består av samma materia (vilket skulle vara muskler, ben, blod osv).

Därför känner vi igen en hund som en hund, men också som en unik individ.

Någon hundens idé behövs därför inte.

Ville man studera den hund man hade framför sig skulle man istället använda ögonen

istället för att uppfinna en abstrakt hundens idé!

Detta kan tyckas vara en självklar beskrivning av världen,

men teorin kunde inte förklara hur förändring kunde ske.

Just förändring ansåg redan de gamla naturfilosoferna vara ett stort problem,

varför exempelvis Zenon menade att verkligheten måste vara en illusion.

För att förklara detta införde Aristoteles också begreppet "potential".

Inbyggt i all materia fanns potentialen att bli vissa ting.

I ett ekollon finns potentialen att bli en ek, däremot inte att bli en hund.

När någonting antagit sin form har potentialen aktualiserats.

Tinget har nu blivit vad det kan bli.

Därtill finns en avsikt, ett ändamål, inbyggt i allt.

Anledningen till att ekollonet strävar efter att bli en ek är för att säkra artens fortlevnad.

Precis som sin föregångare Platon var Aristoteles intresserad av hur man kunde skapa

det perfekta samhället – något han beskriver i boken Politiken.

Här uppvisar han en betydligt mer pragmatisk, och till viss del konservativ, inställning än Platon.

Han var positiv till den atenska demokratin -

detta trots att han inte själv fick rösta eftersom han inte var född i staden –

men försvarar den då rådande synen på kvinnor och slavar som lägre stående.

Demokratin var en angelägenhet endast för fria män, menade han.

Han utgick från att människan var en social varelse,

ett politiskt djur som önskade leva tillsammans med andra människor.

För att detta skulle fungera krävdes en strikt hierarki;

längst ner slaven därefter barnen, hustrun och högst upp mannen.

Detta var den naturliga ordningen och systemet skulle leda till det goda och trygga livet.

När individen accepterat sin roll blir hon också lycklig.

Statens uppgift var att hjälpa varje familj, och i förlängningen varje individ, att nå detta goda liv.

I boken ”Den nikomachiska etiken” beskriver Aristoteles sin syn på etik och moral.

Människan har, enligt Aristoteles, en särställning i naturen.

Vi styrs inte av instinkter utan av förnuft och fria vilja.

Vi har heller inga medfödda kunskaper om rätt och fel, bra eller dåligt,

utan detta är någonting måste vi lära oss genom träning.

Vi blir vänliga genom att utföra vänliga handlingar, måttfulla genom att utföra måttfulla handlingar osv.

Genom att utveckla och förädla sina dygder, sina positiva egenskaper, kommer vi att bli bättre människor.

Därmed kommer vi automatiskt att agera rätt i olika situationer

då goda handlingar härstammar från goda karaktärsdrag.

Det finns två typer av dygder – moraliska och intellektuella.

En god människa är också en lycklig människa, menar Aristoteles.

Vi strävar alla efter att leva som sociala varelser i ett samhälle, något som en dygdig person har lätt för.

För att bli dygdig måste vi ha en balanserad hållning till våra känslor och lustar.

Var denna gyllene medelväg går varierar från person till person, men han ger några enkla exempel:

mod är balansen mellan dumdristighet och feghet, givmildhet är balansen mellan slöseri och girighet.

Målet till lycka går alltså genom att lära sig bli en balanserad personlighet – att vara lagom.

Som filosof var Aristoteles på många sätt annorlunda än sina föregångare.

Hans forskning var systematisk och baserad på noggranna observationer av världen

och hans filosofi handlar mest om vad vi idag skulle kalla naturvetenskap.

Därmed finns en tydlig koppling mellan Aristoteles och naturfilosoferna.

Under hela sitt liv fördjupade han sig i forskning på ett sätt som saknar motstycke i den västerländska historien,

och hans inflytande är svårt att överskatta.

Hans geocentriska världsbild, men jorden i mitten och planeterna kretsande kring denna,

var rådande ända till 1500-talet då Nicolaus Copernicus, Galileo Galilei och Tycho Brahe

kunde bevisa den heliocentriska världsbilden – att det är solen som står i centrum.

Till stor del berodde detta på att den katolska kyrkan använde hans tankar för att konstruera sin världsbild.

Bibelns syn på skapelsen är också förenlig med Aristoteles syn

på att allting har ett inbyggt ändamål, en avsikt.

För att kunna bedriva sin vetenskap behövde han fördjupad insikt i hur korrekta slutledningar fungerade.

Reglerna för detta var ännu inte kända, varpå Aristoteles skapade det som idag är känt som logik.

Det var först i slutet av 1800-talet som denna logik kom att vidareutvecklas till vad den är idag.

Aristoteles sysslande med i stort sett alla dåtidens vetenskaper, undantaget matematik,

och var sannolikt antikens mest lärde man.

Han var den som kartlade många av de vetenskaperna vi har idag – och studerar man retorik eller dramaturgi

är det fortfarande Aristoteles så gott som oförändrade verk som man läser.

Hans kategorisering av växter och djur var rådande

fram till dess att Carl von Linné lanserade sin systematisering under 1700-talet.

För att hantera sin forskning kategoriserade han filosofin i fyra olika kategorier:

Fysik, metafysik, logik och etik.

Detta är en uppdelning som vi, med viss modifikation, har kvar än idag.

Vi har relativt god kunskap om Aristoteles filosofi

då fler av hans texter finns bevarande än från någon annan antik filosof.

Det som finns bevarat är huvudsakligen föreläsningsmanuskript (47 stycken),

men dessvärre är alla av hans böcker försvunna.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Antikens filosofi: Aristoteles ||Aristoteles Antike Philosophie: Aristoteles Ancient philosophy: Aristotle Filosofía antigua: Aristóteles Filosofia antiga: Aristóteles Antik felsefe: Aristoteles

Den ende av de antika filosoferna vars betydelse kan jämföras med Platons är hans lärjunge Aristoteles. Der|der letzte||||die Philosophen||||verglichen werden|||||| |||||||||be compared|||||| ||||||||||||||alumno| Der einzige antike Philosoph, dessen Bedeutung mit der von Platon verglichen werden kann, ist sein Schüler Aristoteles. Önemi Platon'unkiyle karşılaştırılabilecek tek antik filozof öğrencisi Aristoteles'tir.

Han var vetenskapsmannen vars teorier var dominerande i mer än 2000 år. ||der Wissenschaftler|||||||| ||científico||||||||

Om man om Platon kan säga att efterkommande filosofihistoria enbart var fotnoter till denne, |||||||nachfolgende|Philosophiegeschichte||||| |||||||subsequent|philosophy history||||| |||||||||solo||notas al pie|| If it can be said of Plato that subsequent histories of philosophy were merely footnotes to him, Platon için söylenebilirse, sonraki felsefe tarihleri onun için sadece dipnotlardır,

kan vi kalla Aristoteles för naturvetenskapens fader. |||||Vater der Naturwissenschaft| |||||of natural science| |||||de la ciencia natural|

Han föddes i staden Stagira i norra Grekland. ||||Stagira|||Griechenland ||||Stagira|||

Redan som 17-åring reste han till Aten för att studera filosofi vid Platons Akademi. |||||||||||||Akademie ||||||Athens|||||||Academy

Där kom han att stanna under 20 års tid – först som elev till Platon, därefter som hyllad lärare och forskare. |||||||||||||||gefeierter||| |||||||||||||thereafter||honored||| |||||||||||||||aclamado|||investigador Dort blieb er 20 Jahre lang - zunächst als Student von Platon, dann als gefeierter Lehrer und Gelehrter.

Efter Platons död kom han att lämna Akademin för att starta sin egen skola – Lyceum – ||||||||||||||Lyzeum ||||||||||||||Lyceum ||||||dejar||||||||

som med tiden kom att bli en betydligt större och bredare än föregångaren. ||||||||||||Vorgänger |||||||significantly|||broader||the predecessor |||||||significativamente|||||el antecesor which over time became much larger and broader than its predecessor.

I sina tidiga skrifter ser man en tydlig beundran för Platons tankar, ||||||||Bewunderung||| ||||||||admiration||| |||||||clara|admiración||| Seine frühen Schriften zeigen eine deutliche Bewunderung für die Ideen Platons, His early writings show a clear admiration for the ideas of Plato,

men allt eftersom kommer han att avvika allt mer från dennes läror. ||||||abweichen||||| ||||||deviate|||||teachings ||||||apartarse|||||enseñanzas aber allmählich wird er mehr und mehr von seinen Lehren abweichen. but as time goes by, he will deviate more and more from its teachings.

Hans teorier kom så småningom att kollidera med Platons uppfattningar |||||||||Ansichten ||||||collide||| ||||poco a poco||chocar|||opiniones His theories eventually came to clash with the views of Plato Teorileri sonunda Platon'un fikirleriyle çatıştı.

och utgöra en alternativ förklaringsmodell av världen. ||||Erklärungsmodell|| ||||explanatory model|| |constituir|||modelo explicativo||

Där Platons världsbild baseras på den abstrakta idévärlden, ||||||abstrakten|Ideenwelt |||is based|||| |||||||mundo de las ideas Where Plato's worldview is based on the abstract world of ideas,

beskriver Aristoteles världen utan att hänvisa till andra nivåer av verklighet. |||||referring|||levels|| |||||referir|||||realidad Aristotle describes the world without referring to other levels of reality.

Man kan säga att han flyttade ner Platons idéer till sinnevärlden. |||||verlegte|||||Sinneswelt ||||||||||mundo sensible Man könnte sagen, dass er die Ideen von Platon in die Welt des Geistes gebracht hat. You could say that he brought Plato's ideas down to the world of the mind. Platon'un fikirlerini zihin dünyasına indirdiğini söyleyebiliriz.

Detta ser vi tydligt i Rafaels berömda väggmålning ”Skolan i Aten” från början av 1500-talet. ||||||berühmten|Wandmalerei||||||| |||||Raphael's||mural||||||| |||claramente|||famosa|mural||||||| We see this clearly in Raphael's famous 'School of Athens' mural from the early 16th century.

I denna målning, som återfinns i Vatikanpalatset i Rom, ||||zu finden||dem Vatikanpalast|| ||||is found||the Vatican Palace|| ||||se encuentra||||

har Rafael samlat många av de stora grekiska filosoferna. |Rafael||||||| ha|||||||| Raphael has brought together many of the great Greek philosophers.

I mitten ser vi Platon, pekandes upp mot den abstrakta idévärlden. |||||zeigend||||| |||||pointing||||| |||||señalando|||||mundo de las ideas In the middle we see Plato, pointing up to the abstract world of ideas.

Han är idealist och menar att allt i grunden är idéer, och för att förstå sanningen måste vi först förstå idéerna. ||Idealist|||||||||||||die Wahrheit||||| |||||||||||||||la verdad||||| He is an idealist and believes that everything is basically ideas, and to understand the truth we must first understand the ideas.

Vid hans sida går hans elev, Aristoteles, ||lado|||| At his side is his student, Aristotle,

som med sin hand tydligt visar att han håller sig på jorden – han är realist. ||||||||||||||Realist ||||||||||||||realist |||mano|claramente||||se mantiene|||tierra||| who clearly shows with his hand that he stays grounded - he is a realist.

Han menar att världen vi lever i är den enda sanna världen. ||||||||||wahren| |||||||||only|true| ||||||||||verdadera| He believes that the world we live in is the only true world.

Aristoteles menade att allt i världen består av materia och form. Aristoteles|||||||||| ||||||consiste||||

Materia är tingets fysiska uppbyggnad (exempelvis trä eller järn) medan formen är dess individuella struktur. ||des Dingen|physikalische|||||||Form|||| ||of the thing||composition||wood|||||||| ||cosa||estructura||madera||hierro|||||| Die Materie ist die physische Struktur des Gegenstands (z. B. Holz oder Eisen), während die Form seine individuelle Struktur ist. Matter is the physical structure of the object (e.g. wood or iron) while form is its individual structure.

Dessa två ingredienser kan inte existera utan varandra ||Zutaten||||| ||ingredients|||||

- materia kan inte existera utan form och form kan inte finnas utan materia.

I all fortplantning var det mannen som levererande formen medan kvinnan står för materian. ||Fortpflanzung|||||lieferte|Form|||||Materie ||reproduction|||||delivering||||||the material ||reproducción|||hombre||entregaba|||||| In all reproduction, it was the man who provided the form while the woman provided the matter.

Varje hund har en unik form men består av samma materia (vilket skulle vara muskler, ben, blod osv). ||||einzigartige||||||||||Muskeln||| |||||||consists||||||||||etc. |||||||consiste||||||||||etc.

Därför känner vi igen en hund som en hund, men också som en unik individ. |||||Hund||||||||| Deshalb erkennen wir einen Hund als Hund, aber auch als einzigartiges Individuum an. Therefore, we recognize a dog as a dog, but also as a unique individual.

Någon hundens idé behövs därför inte. |der Hund|||| |dog's|||| |||necesita|| A dog's idea is therefore not needed.

Ville man studera den hund man hade framför sig skulle man istället använda ögonen If you wanted to study the dog in front of you, you should use your eyes instead

istället för att uppfinna en abstrakt hundens idé! |||||abstrakten|| |||invent|||| |||inventar|||| instead of inventing an abstract dog idea!

Detta kan tyckas vara en självklar beskrivning av världen, ||scheinen||||Beschreibung|| ||seem|||obvious||| ||tyckas||||descripción|| Dies mag wie eine offensichtliche Beschreibung der Welt erscheinen, This may seem like an obvious description of the world,

men teorin kunde inte förklara hur förändring kunde ske. |die Theorie||||||| ||||||change|| ||||explicar||cambio|| aber die Theorie konnte nicht erklären, wie der Wandel stattfinden konnte. but the theory could not explain how change could happen.

Just förändring ansåg redan de gamla naturfilosoferna vara ett stort problem, ||hielten|||||||| ||considered|||||||| |cambio||||||||| Schon die antiken Naturphilosophen betrachteten den Wandel als ein großes Problem, Even the ancient natural philosophers considered change to be a major problem,

varför exempelvis Zenon menade att verkligheten måste vara en illusion. ||Zenon|||||||Illusion |for example|Zenon||||||| |||||la realidad|||| warum Zeno zum Beispiel glaubte, dass die Realität eine Illusion sein muss. why Zeno, for example, believed that reality must be an illusion.

För att förklara detta införde Aristoteles också begreppet "potential". |||||Aristoteles|||Potenzial ||||introduced|||the concept| ||||introdujo|||el concepto| Um dies zu erklären, führte Aristoteles auch den Begriff des "Potenzials" ein.

Inbyggt i all materia fanns potentialen att bli vissa ting. Ingebaut||||||||| inherent|||||the potential|||| |||||||||cosas Jeder Materie wohnt das Potenzial inne, zu bestimmten Dingen zu werden. Inherent in all matter was the potential to become certain things. Tüm maddelerin doğasında belirli şeylere dönüşme potansiyeli vardı.

I ett ekollon finns potentialen att bli en ek, däremot inte att bli en hund. ||Eichel||||||Eiche|jedoch|||||Hund ||acorn|||||||||||| ||bellota||||||roble||||||

När någonting antagit sin form har potentialen aktualiserats. |||||||aktualisiert ||assumed|||||has been updated Wenn etwas seine Form angenommen hat, ist das Potenzial verwirklicht. Bir şey bir kez şekillendiğinde, potansiyeli gerçekleşmiş demektir.

Tinget har nu blivit vad det kan bli. Tinget||||||| the Thing||||||| el Tinget||||||| The thing has now become what it can be.

Därtill finns en avsikt, ett ändamål, inbyggt i allt. |||||Zweck||| |||intention||purpose|built-in|| además|||intención||propósito||| Außerdem ist in allem eine Absicht, ein Zweck eingebaut. Ayrıca, her şeyin içine yerleştirilmiş bir niyet, bir amaç vardır.

Anledningen till att ekollonet strävar efter att bli en ek är för att säkra artens fortlevnad. Der Grund|||Eichel||||||||||||Fortbestand der Art |||the acorn|strives||||||||||the species'|survival la razón|||bellota|striva|||||||||asegurar|la especie|supervivencia Der Grund, warum die Eichel danach strebt, eine Eiche zu werden, besteht darin, das Überleben der Art zu sichern. The reason why the acorn strives to become an oak is to ensure the survival of the species.

Precis som sin föregångare Platon var Aristoteles intresserad av hur man kunde skapa ||||||Aristoteles|||||| |||predecessor||||||||| ||||||||||||crear Like his predecessor Plato, Aristotle was interested in how to create

det perfekta samhället – något han beskriver i boken Politiken.

Här uppvisar han en betydligt mer pragmatisk, och till viss del konservativ, inställning än Platon. |zeigt|||||pragmatische|||||konservativen|Einstellung|| |shows|||significantly||||||||attitude|| Hier zeigt er einen wesentlich pragmatischeren und in gewisser Weise konservativeren Ansatz als Platon. Here he shows a much more pragmatic, and to some extent conservative, approach than Plato.

Han var positiv till den atenska demokratin - |||||atensischen| |||||Athenian|

detta trots att han inte själv fick rösta eftersom han inte var född i staden – obwohl er selbst nicht wählen durfte, weil er nicht in der Stadt geboren war even though he was not allowed to vote himself because he was not born in the city

men försvarar den då rådande synen på kvinnor och slavar som lägre stående. ||||herrschenden||||||||unterlegen |defends||||view|||||||inferior sondern verteidigt die damals vorherrschende Auffassung von Frauen und Sklaven als minderwertig.

Demokratin var en angelägenhet endast för fria män, menade han. |||Angelegenheit|||||| |||matter|only||||| Democracy was a matter for free men only, he said.

Han utgick från att människan var en social varelse, |ging davon aus||||||| |based|||||||being

ett politiskt djur som önskade leva tillsammans med andra människor. ||||wollte||||| ||||wished||||| ein politisches Tier, das mit anderen Menschen zusammenleben wollte.

För att detta skulle fungera krävdes en strikt hierarki; |||||was required|||hierarchy Damit dies funktioniert, war eine strenge Hierarchie erforderlich;

längst ner slaven därefter barnen, hustrun och högst upp mannen. |||||die Frau|||| ||the slave|afterwards||the wife|||| at the bottom the slave then the children, the wife and at the top the husband.

Detta var den naturliga ordningen och systemet skulle leda till det goda och trygga livet. |||||||||||||sicheren| ||||order|||||||||| Dies war die natürliche Ordnung, und das System würde zu einem guten und sicheren Leben führen.

När individen accepterat sin roll blir hon också lycklig. ||||||||glücklich Wenn die Person ihre Rolle akzeptiert hat, wird sie auch glücklich sein.

Statens uppgift var att hjälpa varje familj, och i förlängningen varje individ, att nå detta goda liv. |||||||||||Individ||||| Die Aufgabe des Staates war es, jeder Familie und damit auch jedem Einzelnen zu helfen, dieses gute Leben zu erreichen. The task of the state was to help each family, and by extension each individual, to achieve this good life.

I boken ”Den nikomachiska etiken” beskriver Aristoteles sin syn på etik och moral. |||Nikomachische|der Nikomachischen Ethik|||||||| |||Nicomachean|ethics||||||ethics||morality

Människan har, enligt Aristoteles, en särställning i naturen. |||||Sonderstellung|| |||||special position||

Vi styrs inte av instinkter utan av förnuft och fria vilja. ||||Instinkte|||||| ||||instincts|||||free|will We are guided not by instinct but by reason and free will.

Vi har heller inga medfödda kunskaper om rätt och fel, bra eller dåligt, ||||angeborenen|||||||| ||||innate|||||||| Wir haben auch kein angeborenes Wissen über richtig und falsch, gut oder schlecht, We also have no innate knowledge of right and wrong, good or bad,

utan detta är någonting måste vi lära oss genom träning. |||||||||Training aber das ist etwas, was wir in der Ausbildung lernen müssen.

Vi blir vänliga genom att utföra vänliga handlingar, måttfulla genom att utföra måttfulla handlingar osv. ||freundlich||||freundliche||maßvoll|||||| ||friendly|||||actions|moderate||||||etc. We become kind by doing kind acts, moderate by doing moderate acts, etc.

Genom att utveckla och förädla sina dygder, sina positiva egenskaper, kommer vi att bli bättre människor. ||||veredeln||Tugenden||||||||| ||||refine||virtues|||qualities|||||| By developing and refining our virtues, our positive qualities, we will become better people.

Därmed kommer vi automatiskt att agera rätt i olika situationer |||automatisch||handeln|||| thereby|||||act|||| This will automatically make us act correctly in different situations

då goda handlingar härstammar från goda karaktärsdrag. ||||||Charaktereigenschaften |||stem from|||traits because good actions stem from good character traits.

Det finns två typer av dygder – moraliska och intellektuella.

En god människa är också en lycklig människa, menar Aristoteles. ||||||happy|||

Vi strävar alla efter att leva som sociala varelser i ett samhälle, något som en dygdig person har lätt för. |||||||||||||||tugendhafte|||| |strive|||||||beings|||||||virtuous|||| We all strive to live as social beings in a society, something that comes easily to a virtuous person.

För att bli dygdig måste vi ha en balanserad hållning till våra känslor och lustar. ||||||||ausgewogene|Haltung|||Gefühle||Begierden ||||||||balanced|attitude|||||desires To become virtuous, we need to have a balanced approach to our emotions and desires.

Var denna gyllene medelväg går varierar från person till person, men han ger några enkla exempel: |||goldene Mitte|||||||||||| |||path|||||||||||simple| Where this happy medium lies varies from person to person, but he gives some simple examples:

mod är balansen mellan dumdristighet och feghet, givmildhet är balansen mellan slöseri och girighet. Mod||||Dummheit||Feigheit|Großzügigkeit||||Verschwendung||Gier mod||||recklessness||cowardice|generosity||||waste||greed Courage is the balance between foolhardiness and cowardice, generosity is the balance between wastefulness and greed.

Målet till lycka går alltså genom att lära sig bli en balanserad personlighet – att vara lagom. ||||||||||||Persönlichkeit||| ||happiness||||||||||personality|||just right The way to happiness is to learn to become a balanced personality - to be just right.

Som filosof var Aristoteles på många sätt annorlunda än sina föregångare. |||||||anders||| ||||||||||predecessors

Hans forskning var systematisk och baserad på noggranna observationer av världen |||systematisch||basiert||||| |||systematic||based||careful|||

och hans filosofi handlar mest om vad vi idag skulle kalla naturvetenskap. |||||||||||Naturwissenschaft |||||||||||science and his philosophy is mostly about what we would call science today.

Därmed finns en tydlig koppling mellan Aristoteles och naturfilosoferna. ||||||||den Naturphilosophen thereby|||clear||||| There is thus a clear link between Aristotle and the natural philosophers.

Under hela sitt liv fördjupade han sig i forskning på ett sätt som saknar motstycke i den västerländska historien, ||||vertiefte||||||||der|ohnegleichen|vergleichbar|||westlichen| ||||deepened|||||||||lacks|parallel|||| Sein ganzes Leben lang hat er sich in einer Weise in die Forschung vertieft, die in der westlichen Geschichte ihresgleichen sucht, Throughout his life, he immersed himself in research in a way that is unprecedented in Western history,

och hans inflytande är svårt att överskatta. ||||||überschätzen ||influence||||overestimate and his influence is hard to overestimate. ve onun etkisini abartmak zordur.

Hans geocentriska världsbild, men jorden i mitten och planeterna kretsande kring denna, |geozentrische|||||||die Planeten|umkreisend|| |geocentric|worldview||the Earth|||||orbiting|| His geocentric worldview, with the Earth at the center and the planets orbiting it,

var rådande ända till 1500-talet då Nicolaus Copernicus, Galileo Galilei och Tycho Brahe |vorherrschend|||||Nikolaus Kopernikus|Copernicus||||Tycho Brahe|Tycho Brahe ||||||Nicolaus|||Galileo||Tycho|Brahe

kunde bevisa den heliocentriska världsbilden – att det är solen som står i centrum. |||heliozentrischen|Weltbild|||||||| |||heliocentric|worldview|||||||| was able to prove the heliocentric worldview - that the sun is at the center.

Till stor del berodde detta på att den katolska kyrkan använde hans tankar för att konstruera sin världsbild. |||hing auf|||||||||||||| |||depended|||||||||||||| Das lag vor allem daran, dass die katholische Kirche seine Ideen zum Aufbau ihrer Weltanschauung nutzte. This was largely because the Catholic Church used his ideas to construct its worldview.

Bibelns syn på skapelsen är också förenlig med Aristoteles syn der Bibel|||der Schöpfung|||vereinbar||| |||creation|||consistent||| The Bible's view of creation is also consistent with Aristotle's view

på att allting har ett inbyggt ändamål, en avsikt. |||||built-in|purpose||intention dass alles einen inhärenten Zweck, eine Absicht hat. that everything has an inherent purpose, an intention.

För att kunna bedriva sin vetenskap behövde han fördjupad insikt i hur korrekta slutledningar fungerade. ||||||||||||korrekte|Schlussfolgerungen|funktionieren |||conduct|||||deepened|||||conclusions|functioned In order to conduct his science, he needed a deeper understanding of how correct inferences worked.

Reglerna för detta var ännu inte kända, varpå Aristoteles skapade det som idag är känt som logik. |||||||woraufhin|||||||||Logik |||||||whereupon||||||||| Die Regeln dafür waren noch nicht bekannt, und so schuf Aristoteles das, was heute als Logik bekannt ist. The rules for this were not yet known, so Aristotle created what is now known as logic.

Det var först i slutet av 1800-talet som denna logik kom att vidareutvecklas till vad den är idag. |||||||||Logik|||weiterentwickelt||||| ||||||||||||further developed||||| It was only at the end of the 19th century that this logic was further developed into what it is today.

Aristoteles sysslande med i stort sett alla dåtidens vetenskaper, undantaget matematik, |Beschäftigung||||||||außer der| |was engaged in|||||||sciences|with the exception of| Aristoteles war an praktisch allen Wissenschaften seiner Zeit beteiligt, mit Ausnahme der Mathematik, Aristotle was involved in almost all the sciences of his time, except mathematics,

och var sannolikt antikens mest lärde man. |||||gelehrter| ||likely|||| and was probably the most learned man of antiquity.

Han var den som kartlade många av de vetenskaperna vi har idag – och studerar man retorik eller dramaturgi |||||||||||||||Rhetorik||Dramaturgie ||||mapped out||||the sciences||||||||| Er war derjenige, der viele der heutigen Wissenschaften entworfen hat - und wenn Sie Rhetorik oder Dramaturgie studieren He was the one who mapped out many of the sciences we have today - and if you study rhetoric or dramaturgy

är det fortfarande Aristoteles så gott som oförändrade verk som man läser. |||||||unverändert|||| |||||||unchanged|||| werden immer noch die praktisch unveränderten Werke von Aristoteles gelesen. it is still Aristotle's virtually unchanged works that are read.

Hans kategorisering av växter och djur var rådande |Kategorisierung||Pflanzen|||| |categorization||plants||||prevailing Seine Kategorisierung von Pflanzen und Tieren war vorherrschend

fram till dess att Carl von Linné lanserade sin systematisering under 1700-talet. ||||||Linné|einführte||Systematisierung|| |||||||launched||systematization|| bis Carl Linnaeus im 18. Jahrhundert seine Systematisierung begann. until Carl Linnaeus launched his systematization in the 18th century.

För att hantera sin forskning kategoriserade han filosofin i fyra olika kategorier: |||||kategorisierte||||||Kategorien ||manage|||categorized|||||| To manage his research, he categorized philosophy into four different categories:

Fysik, metafysik, logik och etik. Physik (1)|Metaphysik||| Physics|metaphysics|||

Detta är en uppdelning som vi, med viss modifikation, har kvar än idag. |||Aufteilung|||||Änderung|||| |||division|||||||||

Vi har relativt god kunskap om Aristoteles filosofi We have a relatively good knowledge of Aristotle's philosophy

då fler av hans texter finns bevarande än från någon annan antik filosof. |||||||||||antiken| |||||||||||ancient| da von ihm mehr Texte erhalten sind als von jedem anderen antiken Philosophen. as more of his texts are preserved than those of any other ancient philosopher.

Det som finns bevarat är huvudsakligen föreläsningsmanuskript (47 stycken), |||||hauptsächlich|Vorlesungsmanuskript| ||||||lecture manuscripts|pieces Überliefert sind vor allem Vorlesungsmitschriften (47), What has been preserved are mainly lecture notes (47),

men dessvärre är alla av hans böcker försvunna. |leider||||||verschwunden |unfortunately|||||| aber leider sind alle seine Bücher verschwunden. but unfortunately all his books have disappeared.