Norrländska förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå Norrlandic||| Norrländska erklärt | SVENSKA | Gymnasialstufe Norrländska explained | SVENSKA | High school level Norrländska explained | SVENSKA | High school level

Alla som talar svenska låter inte likadant.

I olika delar talas olika dialekter-

-som delas in i sex svenska dialektområden.

Sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål-

-norrländska mål och östsvenska mål. ||||dialects

Norrland är vårt största dialekt- område och består av olika dialekter. Norrland is our largest dialect area and consists of different dialects.

Trots det talar många om en norr- ländska. Är det rimligt att göra det? |||||||Finnish|||||| Nevertheless, many people talk about a North Country. Is it reasonable to do so?

Hej! Jag heter Julia och jag talar norrländska som man gör i Hemavan. ||||||||||||Hemavan

Norrland täcker 60 % av Sveriges yta. Norrland||||

Man har talat väldigt olika i olika delar av Norrland- ||spoken||||||| People have spoken very differently in different parts of Norrland

-så norrländskan är inte en dialekt. |Norrlandic||||

Dessutom präglas dialektområdet av flerspråkighet. |is characterized|||multilingualism

Man talar också samiska, finska och meänkieli. ||||||Meänkieli

Norrländska dialekter är olika varandra-

-men en del språkdrag används över hela Norrland.

Därför talar språkforskare om norrländska dialekter. ||linguists|||

Ett drag är den norrländska förmjukningen. |trait||||softening

Den innebär att "k" och "g" uttalas- It means that the 'k' and 'g' are pronounced

-som "j" och "tsch" i vissa ordställningar. ||||||word orders -such as 'j' and 'tsch' in some word order.

Så t.ex. "stycken" och "vägen" uttalas- |||"pieces"|||

-"stycken" och "vejen". ||the way

Ett annat är att man inte kongruensböjer adjektiv. ||||||conjugates for agreement| Another is that you don't conjugate adjectives.

Norrlänningen säger hellre... the Northerner|| The Norwegian would rather say...

"De är fin." "They are fine."

...än "de är fina". than "they are nice".

På vissa platser gör man en s.k. apokopering.

Man dubblerar vokalen. Så man säger: |doubles||||

"De är riktigt fi-in."

Ett annat drag är att betonat "e" faller bort i stavelser. ||||||||||syllables Another feature is the dropping of the stressed 'e' in syllables.

Ord som "liten" och "hösten" uttalas ungefär:

"Litn och höstn." ||autumn

Dessutom försvinner ofta "e" i adverbet "inte". Norrlänningen säger:

"Int."

Men hur är det med "jo" på inandning? |||||||inhalation But what about "yes" on inhalation?

Är det norrländskt? Nja. Det är så att vi svenskar- ||from Norrland|||||||

-oftare än i många andra länder, talar på inandning.

I Norrland använder man svarsordet "jo"- ||||answer word|

-där andra dialekter använder "ja", så där säger man "jo" på inandning-

-oftare än på andra platser.

I Luleåtrakten har man traditionellt haft diftonger som kommer- |the Luleå region|||||||

-från fornnordiskans diftonger där t.ex. "sten" uttalades "stein". |Old Norse|||||||

De har utvecklats till en massa nya diftonger-

-speciella för Luleåområdet. ||the Luleå area

Alla dialekter förändras hela tiden men olika fort på olika ställen. All dialects change all the time but at different rates in different places.

Hur vet vi hur det går för norrländskan? How do we know how the Northern language is doing?

Det gör vi genom att lyssna på inspelningar från förr- We do this by listening to recordings from the past.

-och jämföra med i dag.

Språkforskare har länge spelat in dialekter.

Man började redan på 30- och 40-talen med hjälp av en grammofon. |||||the 30s and 40s|||||gramophone

På 60-talet blev det lättare när man byggde om en buss till en studio-

-och kunde spela in dialekttalare. ||||dialect speakers

Så när vi går in upp mot Hed-gärd- vägen så får Gottfrid se en ekorre. |||||||Hed|garde||||Gottfrid||| So when we go up the Hed-gärd road, Gottfrid sees a squirrel.

Det var så kallt att när vi kom ut på trappen kom det snö ändå. ||||||||||steps|||| It was so cold that when we came out on the stairs, there was still snow.

Och en annan han fick kamma torven mot piggarna tills den smulas upp. ||||||||the spikes|||crumbles| And another he had to comb the peat against the spikes until it crumbled.

Förr i tiden var dialekterna så olika varandra- In the past, the dialects were so different from each other...

-att en dialekt i grannbyn nästan var som ett annat språk. ||||the neighboring village||||||

Det har måst vara lite flatvattenfiske där vid Malån, eller sådant där- ||must|||flatwater fishing|||Malå River||| There must have been some flatwater fishing there at Malån, or something like that.

-men det finns ingen laxöring där. ||||salmon| -But there are no salmon trout there.

Att dialekter skiljer sig åt så mycket blir ovanligare- The fact that dialects differ so much is becoming less common.

-eftersom de utjämnas och blir alltmer lika varandra. ||level out||||| -as they level out and become increasingly similar.

Vi slipar ner våra mest särpräglade dialektdrag för att förstå varandra. |grind||||distinctive|dialect features|||| We grind down our most distinctive dialect features to understand each other.

Viktigast att ta med sig: Norrland är vårt största dialektområde. |||||||||dialect area Key takeaway: Norrland is our largest dialect area.

Det består av många dialekter. It consists of many dialects.

I Norrland talar man mer lika i dag än för hundra år sedan. In Norrland, people speak more alike today than a hundred years ago.

Det beror på att vi människor anpassar oss efter varandra. This is because we humans adapt to each other.

Textning: Maria Ståhle www.btistudios.com