Ann Linde: Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast
2021-02-24 07:59:00
Utrikesminister Ann Linde (S) talar i sin utrikesdeklaration om hur hon vill utveckla relationen till Storbritannien och till USA, om prioriteringar under Sveriges ordförandeskap i den europeiska samarbetsorganisation OSSE och om hur svenskt bistånd ska hantera följder av pandemin.
– EU är Sverige viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker värld ska EU vara en stark röst för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principen. Ett välfungerande EU är en förutsättning för Sveriges välfärd. Merparten av vår handel sker med andre EU-länder och på EU-nivå kan vi stärka den gröna omställningen och trygga jobb, säger Ann Linde när hon inleder sin utrikesdeklaration.
Utrikesministern säger också att handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien utgör en grund för ett framtida partnerskap.
– Regeringen avser fördjupa Sveriges och EU:s relation till Storbritannien, även inom utrikes- och säkerhetspolitiken, säger Ann Linde.
Utrikesministern inleder sitt anförande med att uppmärksamma demokratin och uppmärksammar att det är 100 år sedan kvinnor fick utöva sin rösträtt i ett riksdagsval.
– Jag vill inleda ned att säga något som är uppenbart för oss alla, politik spelar roll, säger utrikesminister Ann Linde.
Ann Linde tar sedan upp Covid-19-pandemin som har skördat över två miljoner liv världen över och att Sverige betalat 200 miljoner kronor för att fattigare länder ska få tillgång till vaccin genom samarbetet Covax. Och för att säkra tillgången till vaccin i EES-länderna har Sverige åtagit sig vidare försäljning av vaccin till Norge, Island och Schweiz.
– Som ordförande i OSSE 2021 försvarar Sverige den europeiska säkerhetsordningen med utgångspunkt i folkrätten och FN-stadgan, vi vill tydliggöra den koppling som görs inom OSSE mellan respekten för demokrati, mänskliga rättigheter rättsstatens principen och säkerheten inom och mellan stater, säger Linde.
Ann Linde talar om vikten av att fortsätta driva en feministisk utrikespolitik och om hur kvinnor och flickor drabbats under pandemin och hon säger att Sverige tagit på sig en ledande roll i den globala koalitionen för ekonomisk jämställdhet.
– Under Sveriges ordförandeskap i OSSE är kvinnor, fred och säkerhet en viktig prioritering, säger Ann Linde.
Mycket är likt föregående års deklaration. Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast:
– En stark transatlantisk länk är viktig för Europas och Amerikas säkerhet.Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.
– Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.
Ann Linde säger sedan att regeringen följer efterverkningarna av demonstrationerna i Chile och arbetet med att ta fram en ny konstitution. Och att Sverige arbetar med att förhandla en politisk lösning i Venezuela.
– Under våren 2021 planerar regeringen att besluta om nya strategier för utvecklingssamarbete i Latinamerika, säger Linde.
I december uppmanade en riksdagsmajoritet regeringen att ha en Natooption i Sveriges säkerhetspolitiska linje. En Natooption skulle innebära att regeringen uttalar att ett svenskt Natomedlemskap är ett möjligt alternativ om det säkerhetspolitiska läget förändras. Att detta inte nämndes i utrikesdeklarationen upprörde moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark som var den förste oppositionsledamoten att hålla ett anförande i utrikesdebatten.
Wallmark säger att utrikesministern talar tvetydigt när det gäller säkerhetspolitiska formuleringar. Den försvarspolitiska propositionen från 2020 och utrikesdeklarationen säger olika saker när det gäller säkerhetsläget i närområdet och Europa enligt Wallmark.
– Regeringen slirar omkring när det gäller säkerhetspolitiska formuleringar på ett i grunden allvarligt sätt, säger Hans Wallmark.
Ann Linde svarar att regeringens linje ligger fast, Sverige är militärt alliansfritt och har samarbete med olika länder, främst Finland, FN, OSSE och Nato. Det har inte skett några förändringar i sak, bara retoriska förändringar, säger Linde.
Hans Wallmark svarar i sin tur att regeringen borde buda in till breda partiöverläggningar eftersom det finns en riksdagsmajoritet som står bakom en Nato-option.
Sverigedemokraten Markus Wiechel riktar in sig på biståndspolitiken.
– SIDA har öst 627 miljoner till Islamic Relief, det är en av Muslimska brödraskapets två kassakor och regeringen fortsätter att lägga pengar på detta.
Han säger att USA har avslutat sitt stöd till organisationen efter omfattande skandaler.
– Det här är en genomrutten organisation som står för allt annat än det som Sveriges utrikespolitik borde stå för. Varför fortsätter regeringen att slussa skattepengar till islamistiska extremister?, frågar Markus Wiechel (SD).
Ann Linde svarar att regeringen står upp för enprocentsmålet för biståndet och att de olika organisationerna kontrolleras väl så att man inte ska riskera att hamna i problem med korruption.
– Islamic Relief Worldwide har kommit ut väl i utvärderingar, säger Ann Linde.
Hon säger också att den svenska delen av organisationen just nu utvärderas av SIDA.
