×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Budgetbråk i EU

Budgetbråk i EU

2020-10-08 04:00:00

EU:s enorma coronastöd som ska bidra till ekonomisk återhämtning riskerar att försenas. Förhandlingarna mellan EU-länderna och Europaparlamentet går trögt. I parlamentet är frustrationen stor, deras förhandlare menar att medlemsländerna inte alls är villiga att kompromissa.

– Medlemsländerna i rådet vägrar förhandla och de säger nej till varje kompromissförslag som parlamentet lägger fram, säger den tyska miljöpartisten Rasmus Andresen, som är en av EU-parlamentets sex budgetförhandlare.

Förhandlingarna handlar om EU:s långtidsbudget för de kommande åren och det extra coronastöd som EU:s ledare enades om på maratontoppmötet i juli. Det handlar om enorma summor, 1 800 miljarder euro – närmare 19 000 miljarder svenska kronor.

Men förhandlingarna går trögt och oron växer nu för att pengarna inte ska kunna betalas ut i tid, med start efter årsskiftet. Parterna har träffats sex gånger och senare idag väntar den sjunde förhandlingsrundan men någon uppgörelse är inte att vänta.

Parlamentets förhandlare säger att de redan har kompromissat mycket. Från att ha krävt 200 miljarder euro mer för i stort sett hela budgeten till att nu kräva 38 miljarder extra för 15 program, bland annat forskning, migration och klimat. De vägrar gå lägre än så.

– Blir det inga extra pengar alls för prioriterade program så kan vi inte nå en uppgörelse, säger Rasmus Andresen.

Men det handlar inte bara om mer pengar till budgeten. Parlamentet vill också gå mycket längre när det gäller så kallade egna medel – avgifter som går direkt till EU:s budget.

De vill öka EU:s kassa genom plastavgift, handeln med utsläppsrätter, gränsöverskridande koldioxidskatt, skatt på it-jättar och finansiell transaktionsskatt. Vilket inte gillas av medlemsländerna.

Därtill vill parlamentet se en tydligare koppling mellan EU-pengar och rättsstaten så att man ska kunna hålla inne med medel till länder som bryter mot unionens värderingar. Från medlemsländernas sida syns dock ingen större kompromissvilja. Det var en skör uppgörelse mellan ledarna i somras och den vill man inte rubba för då kan hela paketet braka samman.

– Det finns lite utrymme för att gå parlamentet till mötes. Det kan kanske bli något på marginalen men det får inte rubba balansen eller huvudpunkterna i den här väldigt delikata uppgörelsen, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren.


Budgetbråk i EU

2020-10-08 04:00:00

EU:s enorma coronastöd som ska bidra till ekonomisk återhämtning riskerar att försenas. Förhandlingarna mellan EU-länderna och Europaparlamentet går trögt. I parlamentet är frustrationen stor, deras förhandlare menar att medlemsländerna inte alls är villiga att kompromissa.

– Medlemsländerna i rådet vägrar förhandla och de säger nej till varje kompromissförslag som parlamentet lägger fram, säger den tyska miljöpartisten Rasmus Andresen, som är en av EU-parlamentets sex budgetförhandlare.

Förhandlingarna handlar om EU:s långtidsbudget för de kommande åren och det extra coronastöd som EU:s ledare enades om på maratontoppmötet i juli. Det handlar om enorma summor, 1 800 miljarder euro – närmare 19 000 miljarder svenska kronor.

Men förhandlingarna går trögt och oron växer nu för att pengarna inte ska kunna betalas ut i tid, med start efter årsskiftet. Parterna har träffats sex gånger och senare idag väntar den sjunde förhandlingsrundan men någon uppgörelse är inte att vänta.

Parlamentets förhandlare säger att de redan har kompromissat mycket. Från att ha krävt 200 miljarder euro mer för i stort sett hela budgeten till att nu kräva 38 miljarder extra för 15 program, bland annat forskning, migration och klimat. De vägrar gå lägre än så.

– Blir det inga extra pengar alls för prioriterade program så kan vi inte nå en uppgörelse, säger Rasmus Andresen.

Men det handlar inte bara om mer pengar till budgeten. Parlamentet vill också gå mycket längre när det gäller så kallade egna medel – avgifter som går direkt till EU:s budget.

De vill öka EU:s kassa genom plastavgift, handeln med utsläppsrätter, gränsöverskridande koldioxidskatt, skatt på it-jättar och finansiell transaktionsskatt. Vilket inte gillas av medlemsländerna.

Därtill vill parlamentet se en tydligare koppling mellan EU-pengar och rättsstaten så att man ska kunna hålla inne med medel till länder som bryter mot unionens värderingar. Från medlemsländernas sida syns dock ingen större kompromissvilja. Det var en skör uppgörelse mellan ledarna i somras och den vill man inte rubba för då kan hela paketet braka samman.

– Det finns lite utrymme för att gå parlamentet till mötes. Det kan kanske bli något på marginalen men det får inte rubba balansen eller huvudpunkterna i den här väldigt delikata uppgörelsen, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren.