×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Covid-19 sänker livslängden och höjer pensionen

Covid-19 sänker livslängden och höjer pensionenLyssna från tidpunkt:

2021-03-04 04:35:00

Coronapandemin kommer att leda till en sänkning av livslängden med ett halvår för kvinnor och nästan ett år för män, visar statistik från SCB.

Det leder i sin tur till högre inkomstpension för de som går i pension de kommande fem åren, cirka 60 kronor mer i månaden, enligt Pensionsmyndighetens prognos.

Även premiepensionen påverkas, men i mycket mindre omfattning.

Coronapandemin kommer att leda till en sänkning av livslängden med ett halvår för kvinnor och nästan ett år för män. Det visar statistik från SCB. Detta i sin tur innebär högre pensioner för de som går i pension de kommande fem åren, konstaterar Pensionsmyndigheten, där Erland Ekheden är chefaktuarie.

– Det kommer nog att påverka delningstalen, som kommer att bli något lägre, vilket kommer att ge något högre pensioner de närmsta åren. Vi talar om 60 kronor i månaden, enligt vår prognos, säger han.

Anledningen till att det blir såhär är den modell som Pensionsmyndigheten tillämpar för att räkna fram pensionens storlek i samband med pensionering vid 65 års ålder. Det är medellivslängden de fem åren före pensioneringen som är avgörande.

Med ständigt ökande livslängd har det inneburit att den som gick i pension 2020 fick en lägre pension än den som pensionerades exempelvis 2015, allt annat lika. Det beror på att pensionen beräknas utifrån hur många månader som den intjänade pensionssumman ska räcka till. Ju fler månader, alltså längre liv, desto lägre pension.

– Ja, man tittar på ett genomsnitt av de fem föregående åren. Då kommer det att bli de åren där 2020 ingår, så det blir från 2021 då, säger Erland Ekheden.

Trenden med ständigt ökande livslängd bryts nu på grund av coronapandemin. Om ett par veckor presenterar Statistiska Centralbyrån, SCB, ny statistik över förväntad livslängd. Men Örjan Hemström, som är demograf på SCB, kan redan nu berätta att de nya siffrorna, på riksnivå, kommer att ligga väldigt nära det sämsta scenario som presenterades i november och som byggde på att en andra smittvåg skulle komma.

Det innebär att den förväntade livslängden för kvinnor minskar med sex månader till 84,1 år och för män med elva månader, till 80,4 år. Det är det stigande antalet dödsfall i november och december förra året som lett till denna ytterligare minskning av genomsnittlig livslängd.

Men även premiepensionen påverkas av ett ökat antal dödsfall och kortare livslängd. Det intjänade kapitalet blir så kallad arvsvinst och delas ut till övriga pensionärer, med premiepension. Effekten blir dock väldigt liten konstaterar Erland Ekheden på Pensionsmyndigheten.

– Vi har sett att det blivit lite högre arvsvinster än föregående år men den sammantagna effekten är väldigt låg, säger han.

Även sådant som börskurser, som påverkas i olika riktningar av pandemin, påverkar utdelningen från premiepensionssystemet. Totalt uppgår arvsvinsten från 2020 till 4,4 miljarder. Att jämföra med den totala summan på 1 300 miljarder. Att det blir så pass lite beror på att covid-19 slagit hårdast mot de som är över 80 år, en grupp med mycket låg, eller ingen premiepension alls.


Covid-19 sänker livslängden och höjer pensionenLyssna från tidpunkt:

2021-03-04 04:35:00

Coronapandemin kommer att leda till en sänkning av livslängden med ett halvår för kvinnor och nästan ett år för män, visar statistik från SCB.

Det leder i sin tur till högre inkomstpension för de som går i pension de kommande fem åren, cirka 60 kronor mer i månaden, enligt Pensionsmyndighetens prognos.

Även premiepensionen påverkas, men i mycket mindre omfattning.

Coronapandemin kommer att leda till en sänkning av livslängden med ett halvår för kvinnor och nästan ett år för män. Det visar statistik från SCB. Detta i sin tur innebär högre pensioner för de som går i pension de kommande fem åren, konstaterar Pensionsmyndigheten, där Erland Ekheden är chefaktuarie.

– Det kommer nog att påverka delningstalen, som kommer att bli något lägre, vilket kommer att ge något högre pensioner de närmsta åren. Vi talar om 60 kronor i månaden, enligt vår prognos, säger han.

Anledningen till att det blir såhär är den modell som Pensionsmyndigheten tillämpar för att räkna fram pensionens storlek i samband med pensionering vid 65 års ålder. Det är medellivslängden de fem åren före pensioneringen som är avgörande.

Med ständigt ökande livslängd har det inneburit att den som gick i pension 2020 fick en lägre pension än den som pensionerades exempelvis 2015, allt annat lika. Det beror på att pensionen beräknas utifrån hur många månader som den intjänade pensionssumman ska räcka till. Ju fler månader, alltså längre liv, desto lägre pension.

– Ja, man tittar på ett genomsnitt av de fem föregående åren. Då kommer det att bli de åren där 2020 ingår, så det blir från 2021 då, säger Erland Ekheden.

Trenden med ständigt ökande livslängd bryts nu på grund av coronapandemin. Om ett par veckor presenterar Statistiska Centralbyrån, SCB, ny statistik över förväntad livslängd. Men Örjan Hemström, som är demograf på SCB, kan redan nu berätta att de nya siffrorna, på riksnivå, kommer att ligga väldigt nära det sämsta scenario som presenterades i november och som byggde på att en andra smittvåg skulle komma.

Det innebär att den förväntade livslängden för kvinnor minskar med sex månader till 84,1 år och för män med elva månader, till 80,4 år. Det är det stigande antalet dödsfall i november och december förra året som lett till denna ytterligare minskning av genomsnittlig livslängd.

Men även premiepensionen påverkas av ett ökat antal dödsfall och kortare livslängd. Det intjänade kapitalet blir så kallad arvsvinst och delas ut till övriga pensionärer, med premiepension. Effekten blir dock väldigt liten konstaterar Erland Ekheden på Pensionsmyndigheten.

– Vi har sett att det blivit lite högre arvsvinster än föregående år men den sammantagna effekten är väldigt låg, säger han.

Även sådant som börskurser, som påverkas i olika riktningar av pandemin, påverkar utdelningen från premiepensionssystemet. Totalt uppgår arvsvinsten från 2020 till 4,4 miljarder. Att jämföra med den totala summan på 1 300 miljarder. Att det blir så pass lite beror på att covid-19 slagit hårdast mot de som är över 80 år, en grupp med mycket låg, eller ingen premiepension alls.