×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Färre personer åtalas för miljöbrott

Färre personer åtalas för miljöbrott

2020-09-14 01:00:00

Vid miljöbrott har det blivit färre åtal mot personer samtidigt som företagsböter har blivit det vanligaste straffet vid miljöbrott. Det är konsekvenser av skärpningar i miljöbalken i mitten av 00-talet, visar P1-programmet Kalibers granskning.

– Man har inte så stort personligt ansvar eftersom företagsbot är den vanligaste påföljden. Det är sällan det blir något strängare straff än böter, säger Åsa Marklund Andersson, domare på mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt.

– Då blir det inte så himla många domar per år heller eftersom de här företagsböterna döms ut i första hand ut genom ett strafföreläggande, alltså man skickar ut en handling och så får man godkänna det och då kommer det ju aldrig till domstol.

Det har länge funnits kritik mot hur rättsväsendet klarar upp miljöbrott. Och därför skärptes miljöbalken 2006 och 2007. Då blev det möjligt att straffa företag för miljöbrott med en företagsbot och polis och åklagare skulle få mer resurser till allvarligare brott genom att enklare brott avkriminaliserades.

En konsekvens av lagändringarna är att antalet åtal och fällande domar mot personer har blivit färre jämfört med tiden innan lagändringen. Och företagsböter har blivit det vanligaste straffet vid miljöbrott. Det är runt 200 företagsböter och 40 åtal per år.

– Sedan den lagstiftningen ändrades så har vi ju mycket bättre möjlighet att använda oss av företagsbot i stället för att gå på personligt ansvar, säger Kristina Falk Strand, chefsåklagare för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

En stor del av företagsböterna beslutas direkt av åklagarna och leder inte heller till domstol.

– Det är ju en effektivisering av hela processen också, så kan man komma fram med ett strafföreläggande så är det huvudspåret.


Färre personer åtalas för miljöbrott

2020-09-14 01:00:00

Vid miljöbrott har det blivit färre åtal mot personer samtidigt som företagsböter har blivit det vanligaste straffet vid miljöbrott. Det är konsekvenser av skärpningar i miljöbalken i mitten av 00-talet, visar P1-programmet Kalibers granskning.

– Man har inte så stort personligt ansvar eftersom företagsbot är den vanligaste påföljden. Det är sällan det blir något strängare straff än böter, säger Åsa Marklund Andersson, domare på mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt.

– Då blir det inte så himla många domar per år heller eftersom de här företagsböterna döms ut i första hand ut genom ett strafföreläggande, alltså man skickar ut en handling och så får man godkänna det och då kommer det ju aldrig till domstol.

Det har länge funnits kritik mot hur rättsväsendet klarar upp miljöbrott. There has long been criticism of the way the judiciary deals with environmental crime. Och därför skärptes miljöbalken 2006 och 2007. Då blev det möjligt att straffa företag för miljöbrott med en företagsbot och polis och åklagare skulle få mer resurser till allvarligare brott genom att enklare brott avkriminaliserades.

En konsekvens av lagändringarna är att antalet åtal och fällande domar mot personer har blivit färre jämfört med tiden innan lagändringen. Och företagsböter har blivit det vanligaste straffet vid miljöbrott. Det är runt 200 företagsböter och 40 åtal per år.

– Sedan den lagstiftningen ändrades så har vi ju mycket bättre möjlighet att använda oss av företagsbot i stället för att gå på personligt ansvar, säger Kristina Falk Strand, chefsåklagare för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

En stor del av företagsböterna beslutas direkt av åklagarna och leder inte heller till domstol.

– Det är ju en effektivisering av hela processen också, så kan man komma fram med ett strafföreläggande så är det huvudspåret. - It's also a streamlining of the whole process, so if you can get a penalty order, that's the main track.