×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Fördubbling av anmälningar om hot och våld på ungdomshem

Fördubbling av anmälningar om hot och våld på ungdomshemLyssna från tidpunkt:

2021-03-09 02:01:00

Anmälningar om hot och våld på landets statliga ungdomshem fortsätter att öka, visar Sveriges Radios granskning.

Under förra året gjordes nästan 2 600 anmälningar – en fördubbling jämfört med för fem år sedan.

Enligt Malin Östling vid Statens institutionsstyrelse, Sis, beror det på svårigheter att separera personer med olika problematik, samt att våldet inom den kriminella gängmiljön blivit grövre, vilket märks på hemmen.

Om en ung person riskerar att fara illa genom till exempel missbruk eller kriminalitet kan socialnämnden i hemkommunen ansöka om tvångsvård enligt lagen om vård av unga, LVU.

Årligen placeras omkring 1 000 personer på ett ungdomshem, så kallat Sis-hem, enligt LVU.

Därtill placeras även årligen runt 60 personer, som dömts till sluten ungdomsvård, på något av de drygt 20 hemmen ute i landet.

Sveriges Radio har granskat samtliga incidentrapporter som rör hot eller våld på Sis-hemmen under de senaste fem åren.

Förra året anmälde Sis-hemmen själva nästan 2 600 fall av hot eller våld till Statens institutionsstyrelse. Det är i snitt sju om dagen – och en fördubbling jämfört med 2015.

En förklaringar till ökningen är att hemmen anmäler incidenter i större utsträckning, enligt Malin Östling, verksamhetsdirektör vid Sis ungdomsvård söder, som också sitter i myndighetens ledningsgrupp.

Men även att våldet i samhället i övrigt har blivit grövre i vissa grupper, och det syns inne på ungdomshemmen, säger hon.

– Jag tänker till exempel väpnade fritagningar, det var inte ett problem för ett antal år sen. Men det förekommer i problembilden nu. Gängproblematiken, där ungdomar får roller i kriminella nätverk, det avspeglar sig på olika sätt i vårat samhälle.

Hur kan ni jobba för att motverka en sån utveckling?

– Stabila personalgrupper, mindre andel vikarier och hur vi hanterar våra och ungdomarnas känslor för att undvika att konfliktsituationer uppstår. Och också säkerhetshöjande åtgärder att man inte har tillgång till saker som man kan skada sig själv och andra med.

Den största delen av anmälningar om hot och våld på hemmen drabbar personalen – men ökningen syns även när intagna hotar eller går till angrepp mot varandra.

En förklaring till det, kan vara att det blivit svårare att separera personer med olika problematik på olika avdelningar, enligt Malin Östling.

– Vi kan ha svårt att differentiera vilket gör att ungdomar med olika slags problem blandas på en avdelning. Vi har ju ett uppdrag att bereda plats omedelbart, det är en viktig del i vårt uppdrag. Men det kan ju göra att konstellationen ibland gör det onödigt svårt, att det uppstår problem utifrån att ungdomar kan ha lite lägre förståelse för varandra.


Fördubbling av anmälningar om hot och våld på ungdomshemLyssna från tidpunkt:

2021-03-09 02:01:00

Anmälningar om hot och våld på landets statliga ungdomshem fortsätter att öka, visar Sveriges Radios granskning.

Under förra året gjordes nästan 2 600 anmälningar – en fördubbling jämfört med för fem år sedan.

Enligt Malin Östling vid Statens institutionsstyrelse, Sis, beror det på svårigheter att separera personer med olika problematik, samt att våldet inom den kriminella gängmiljön blivit grövre, vilket märks på hemmen.

Om en ung person riskerar att fara illa genom till exempel missbruk eller kriminalitet kan socialnämnden i hemkommunen ansöka om tvångsvård enligt lagen om vård av unga, LVU.

Årligen placeras omkring 1 000 personer på ett ungdomshem, så kallat Sis-hem, enligt LVU.

Därtill placeras även årligen runt 60 personer, som dömts till sluten ungdomsvård, på något av de drygt 20 hemmen ute i landet.

Sveriges Radio har granskat samtliga incidentrapporter som rör hot eller våld på Sis-hemmen under de senaste fem åren.

Förra året anmälde Sis-hemmen själva nästan 2 600 fall av hot eller våld till Statens institutionsstyrelse. Det är i snitt sju om dagen – och en fördubbling jämfört med 2015.

En förklaringar till ökningen är att hemmen anmäler incidenter i större utsträckning, enligt Malin Östling, verksamhetsdirektör vid Sis ungdomsvård söder, som också sitter i myndighetens ledningsgrupp.

Men även att våldet i samhället i övrigt har blivit grövre i vissa grupper, och det syns inne på ungdomshemmen, säger hon.

– Jag tänker till exempel väpnade fritagningar, det var inte ett problem för ett antal år sen. Men det förekommer i problembilden nu. Gängproblematiken, där ungdomar får roller i kriminella nätverk, det avspeglar sig på olika sätt i vårat samhälle.

Hur kan ni jobba för att motverka en sån utveckling?

– Stabila personalgrupper, mindre andel vikarier och hur vi hanterar våra och ungdomarnas känslor för att undvika att konfliktsituationer uppstår. Och också säkerhetshöjande åtgärder att man inte har tillgång till saker som man kan skada sig själv och andra med.

Den största delen av anmälningar om hot och våld på hemmen drabbar personalen – men ökningen syns även när intagna hotar eller går till angrepp mot varandra.

En förklaring till det, kan vara att det blivit svårare att separera personer med olika problematik på olika avdelningar, enligt Malin Östling.

– Vi kan ha svårt att differentiera vilket gör att ungdomar med olika slags problem blandas på en avdelning. Vi har ju ett uppdrag att bereda plats omedelbart, det är en viktig del i vårt uppdrag. Men det kan ju göra att konstellationen ibland gör det onödigt svårt, att det uppstår problem utifrån att ungdomar kan ha lite lägre förståelse för varandra.