×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Kritik mot SKR:s roll under pandemin

Kritik mot SKR:s roll under pandeminLyssna från tidpunkt:

2021-03-09 04:46:00

Intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har fått en central roll under pandemin, trots att Riksrevisionen tidigare varnat regeringen för att ge SKR för stort inflytande över styrningen av vården.

Det här kritiseras nu av både forskare och sjukvårdsrepresentanter, som Ekot pratat med.

”Jag upplever att regeringen använder SKR lite som en låtsasmyndighet”, säger Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet.

Det är med SKR som regeringen tecknat överenskommelser, gällande både testningen och vaccineringen under pandemin. SKR ska bland annat rapportera till regeringen om hur regionerna arbetar med vaccineringen.

Samtidigt är SKR ingen myndighet, utan en arbetsgivar- och intresseorganisation, med en grundprincip om att värna det kommunala självstyret.

– Man kommer värna regionens intresse före det nationella, för det har man i uppdrag att göra, säger Lars-Magnus Andersson, som är ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen och verksamhetschef på infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Flera sjukvårdsrepresentanter och experter som Ekot talat med är kritiska till den roll som regeringen gett SKR under pandemin.

– Vad det skapar är en otydlighet, och det skapar också en otydlighet om vem som har ansvaret, säger Lars-Magnus Andersson.

Redan 2017 kritiserade Riksrevisionen att regeringen gett så pass mycket inflytande på styrningen av vården till SKR, bland annat genom just de överenskommelser som regeringen tecknat med SKR på vårdområdet. Det kunde exempelvis handla om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg.

Riksrevisionen skrev bland annat att eftersom SKR är en organisation som ska bevaka sina medlemmars intresse kan man inte ”förvänta sig samma objektivitet från SKR (då SKL) som från en statlig myndighet.”

Ändå visar Ekots genomgång att antalet överenskommelser med SKR inom vård- och omsorgsområdet legat i princip oförändrat sedan Riksrevisionens rapport, och överenskommelserna har också fått stor betydelse under pandemin.

Problematiskt, tycker flera centrala sjukvårdsrepresentanter som arbetar med pandemin i olika regioner. Vissa menar till exempel att SKR har ett intresse av att marknadsföra goda resultat.

– Jag upplever att regeringen använder SKR lite som en låtsasmyndighet. Som om de vore en myndighet, och det här är ett problem. Det är en lång rad regeringar som har varit bekväma, det är en bekväm lösning att använda SKR som om de vore en myndighet, säger Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet.

Anders Knape är moderat politiker och ordförande för SKR, han ser varken någon intressekonflikt, eller något problem med den roll SKR fått.

– Vi väjer inte på något sätt för att redovisa både framgångar och tillkortakommanden. Det är jätteviktigt, det vill våra medlemmar att vi ska göra för det är en del av deras förbättringsarbete, säger han.

Anders Knape ser det också som naturligt att regeringen använder sig av SKR för att få en samlad bild av läget i de olika regionerna.

– Jag tror att det är ofrånkomligt att SKR får en väldigt central roll i en sådan här mycket svår situation som vi befinner oss i, säger Anders Knape.

Även Lena Micko (S), civilminister samt tidigare ordförande för SKR, tycker att SKR:s roll under pandemin är välavvägd.

– Det finns inga låtsasmyndigheter, utan det är viktigt att man har respekt för de olika rollerna. Vi vet att det är en medlemsorganisation och ser styrkan i det.

Lena Micko påpekar också att regeringen hela tiden utvärderar sin styrning, och att uppföljning och granskning är viktiga delar av arbetet.

– Vi tycker att det här är en bra rollfördelning. Det kommer alltid finnas diskussioner om intressekonflikter, och det får man ha med sig när man går in i en samverkan. Därför behövs också hela tiden en uppföljning, samtal och dialog, säger Lena Micko.


Kritik mot SKR:s roll under pandeminLyssna från tidpunkt:

2021-03-09 04:46:00

Intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har fått en central roll under pandemin, trots att Riksrevisionen tidigare varnat regeringen för att ge SKR för stort inflytande över styrningen av vården.

Det här kritiseras nu av både forskare och sjukvårdsrepresentanter, som Ekot pratat med.

”Jag upplever att regeringen använder SKR lite som en låtsasmyndighet”, säger Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet.

Det är med SKR som regeringen tecknat överenskommelser, gällande både testningen och vaccineringen under pandemin. SKR ska bland annat rapportera till regeringen om hur regionerna arbetar med vaccineringen.

Samtidigt är SKR ingen myndighet, utan en arbetsgivar- och intresseorganisation, med en grundprincip om att värna det kommunala självstyret.

– Man kommer värna regionens intresse före det nationella, för det har man i uppdrag att göra, säger Lars-Magnus Andersson, som är ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen och verksamhetschef på infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Flera sjukvårdsrepresentanter och experter som Ekot talat med är kritiska till den roll som regeringen gett SKR under pandemin.

– Vad det skapar är en otydlighet, och det skapar också en otydlighet om vem som har ansvaret, säger Lars-Magnus Andersson.

Redan 2017 kritiserade Riksrevisionen att regeringen gett så pass mycket inflytande på styrningen av vården till SKR, bland annat genom just de överenskommelser som regeringen tecknat med SKR på vårdområdet. Det kunde exempelvis handla om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg.

Riksrevisionen skrev bland annat att eftersom SKR är en organisation som ska bevaka sina medlemmars intresse kan man inte ”förvänta sig samma objektivitet från SKR (då SKL) som från en statlig myndighet.”

Ändå visar Ekots genomgång att antalet överenskommelser med SKR inom vård- och omsorgsområdet legat i princip oförändrat sedan Riksrevisionens rapport, och överenskommelserna har också fått stor betydelse under pandemin.

Problematiskt, tycker flera centrala sjukvårdsrepresentanter som arbetar med pandemin i olika regioner. Vissa menar till exempel att SKR har ett intresse av att marknadsföra goda resultat.

– Jag upplever att regeringen använder SKR lite som en låtsasmyndighet. Som om de vore en myndighet, och det här är ett problem. Det är en lång rad regeringar som har varit bekväma, det är en bekväm lösning att använda SKR som om de vore en myndighet, säger Louise Bringselius, förvaltningsforskare vid Lunds universitet.

Anders Knape är moderat politiker och ordförande för SKR, han ser varken någon intressekonflikt, eller något problem med den roll SKR fått.

– Vi väjer inte på något sätt för att redovisa både framgångar och tillkortakommanden. Det är jätteviktigt, det vill våra medlemmar att vi ska göra för det är en del av deras förbättringsarbete, säger han.

Anders Knape ser det också som naturligt att regeringen använder sig av SKR för att få en samlad bild av läget i de olika regionerna.

– Jag tror att det är ofrånkomligt att SKR får en väldigt central roll i en sådan här mycket svår situation som vi befinner oss i, säger Anders Knape.

Även Lena Micko (S), civilminister samt tidigare ordförande för SKR, tycker att SKR:s roll under pandemin är välavvägd.

– Det finns inga låtsasmyndigheter, utan det är viktigt att man har respekt för de olika rollerna. Vi vet att det är en medlemsorganisation och ser styrkan i det.

Lena Micko påpekar också att regeringen hela tiden utvärderar sin styrning, och att uppföljning och granskning är viktiga delar av arbetet.

– Vi tycker att det här är en bra rollfördelning. Det kommer alltid finnas diskussioner om intressekonflikter, och det får man ha med sig när man går in i en samverkan. Därför behövs också hela tiden en uppföljning, samtal och dialog, säger Lena Micko.