×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Många elitidrottare mår dåligt under pandemin

Många elitidrottare mår dåligt under pandemin

2020-09-17 05:13:00

Det psykiska måendet har påverkats hos många elitidrottare under coronapandemin och framför allt hos de kvinnliga idrottarna. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.

Samtidigt kan elitfotbollsspelarna Magdalena Eriksson och Nathalie Björn se att krisen stärkt dem.

– Det är klart att det har varit en tuff period, man har velat spela mera matcher, men det har varit helt okej och man har vuxit mentalt av det, säger Nathalie Björn.

– Det har varit tufft och gått upp och ner, men att man kommit ur perioden på ett bra sätt ger ett gott självförtroende, säger Magdalena Eriksson.

Spelare i de högsta divisionerna i fotboll, handboll och ishockey fick i maj i en anonym webbenkät svara på frågor om sitt mående och på bedömningsfrågor om psykiska symtom. Studien har gjorts av Lunds universitet i samarbete med gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och de tre idrotternas spelarföreningar.

– Lite mer än hälften säger att de mår psykiskt sämre under covid-19-pandemin än de gjorde tidigare. Två tredjedelar uttrycker en oro för idrotten i Sverige, och många upplever en oro specifikt för den egna framtiden, säger Anders Håkansson, professor vid Lunds universitet och läkare på beroendecentrum i Malmö.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health, visar att kvinnliga elitidrottare påverkats mer. 72 procent av kvinnorna uppgav att de mådde sämre under pandemin jämfört med 40 procent av männen. Nästan var femte kvinna uppfyllde också kriterierna för depression, jämfört med bara tre procent av männen.

– Rent allmänt i befolkningen är det vanligt att det är fler kvinnor än män som rapporterar psykiska symtom. Ändå är skillnaden här ganska stor, så jag tycker absolut att det är en könsskillnad som förtjänar att studeras ytterligare inom idrotten, säger Anders Håkansson.

Relativt få uppgav att de ökat sin alkoholkonsumtion eller sitt spelande om pengar under pandemin, men de som spelade mer var just den grupp som redan har ett riskspelande.

Att bara 327 av drygt tusen tillfrågade elitidrottare svarat på enkäten gör att resultaten måste tolkas med försiktighet, men slutsatsen att många påverkats av pandemin vågar man ändå dra, tycker Anders Håkansson. Sannolikt har gruppen påverkats mer än många andra yrkesgrupper, säger han.

– Elitidrotten som var nedstängd under en period under våren, och som utan tvekan fortfarande är oerhört påverkad, är en grupp som påverkas särskilt mycket under pandemin.


Många elitidrottare mår dåligt under pandemin

2020-09-17 05:13:00

Det psykiska måendet har påverkats hos många elitidrottare under coronapandemin och framför allt hos de kvinnliga idrottarna. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.

Samtidigt kan elitfotbollsspelarna Magdalena Eriksson och Nathalie Björn se att krisen stärkt dem.

– Det är klart att det har varit en tuff period, man har velat spela mera matcher, men det har varit helt okej och man har vuxit mentalt av det, säger Nathalie Björn.

– Det har varit tufft och gått upp och ner, men att man kommit ur perioden på ett bra sätt ger ett gott självförtroende, säger Magdalena Eriksson.

Spelare i de högsta divisionerna i fotboll, handboll och ishockey fick i maj i en anonym webbenkät svara på frågor om sitt mående och på bedömningsfrågor om psykiska symtom. Studien har gjorts av Lunds universitet i samarbete med gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och de tre idrotternas spelarföreningar.

– Lite mer än hälften säger att de mår psykiskt sämre under covid-19-pandemin än de gjorde tidigare. Två tredjedelar uttrycker en oro för idrotten i Sverige, och många upplever en oro specifikt för den egna framtiden, säger Anders Håkansson, professor vid Lunds universitet och läkare på beroendecentrum i Malmö.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health, visar att kvinnliga elitidrottare påverkats mer. 72 procent av kvinnorna uppgav att de mådde sämre under pandemin jämfört med 40 procent av männen. Nästan var femte kvinna uppfyllde också kriterierna för depression, jämfört med bara tre procent av männen.

– Rent allmänt i befolkningen är det vanligt att det är fler kvinnor än män som rapporterar psykiska symtom. Ändå är skillnaden här ganska stor, så jag tycker absolut att det är en könsskillnad som förtjänar att studeras ytterligare inom idrotten, säger Anders Håkansson.

Relativt få uppgav att de ökat sin alkoholkonsumtion eller sitt spelande om pengar under pandemin, men de som spelade mer var just den grupp som redan har ett riskspelande.

Att bara 327 av drygt tusen tillfrågade elitidrottare svarat på enkäten gör att resultaten måste tolkas med försiktighet, men slutsatsen att många påverkats av pandemin vågar man ändå dra, tycker Anders Håkansson. Sannolikt har gruppen påverkats mer än många andra yrkesgrupper, säger han.

– Elitidrotten som var nedstängd under en period under våren, och som utan tvekan fortfarande är oerhört påverkad, är en grupp som påverkas särskilt mycket under pandemin.