×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Miljöroganisationer inte helt nöjda med budgeten

Miljöroganisationer inte helt nöjda med budgeten

2020-09-22 15:57:00

Runt en tiondel av höstbudgeten går till klimat- och miljöåtgärder. Det är välkommet enligt miljöorganisationer, men utöver förslagen som rör klimat och miljö finns i budgeten klimatskadliga subventioner och stöd, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

– Vi har till exempel då reseavdraget som ju är på gång att det ändras. Det är en stor klimatskadlig subvention, det är ett exempel. Och så har vi olika nedsättningar av koldioxidskatt och energiskatt inom olika sektorer, som också behöver tas bort, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl

En annan risk som Världsnaturfonden pekar på, är att regeringens förslag om reduktionsplikten, där andelen biobaserad råvara ska öka i bensin och diesel, kan leda till ökad användning av ohållbara biodrivmedel.

Samtidigt välkomnar både Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen att miljöbudgeten är större än tidigare, cirka 10 miljarder kronor, att anslag till skydd av värdefull natur ökar, likaså mer pengar till återvätning av våtmarker. Det gynnar biologisk mångfald, och förstärker naturens förmåga binda växthusgaser.

Klimatpolitiska Rådet, den expertgrupp som granskar svensk klimatpolitik, skrev i mars att, med de politiska beslut som då fanns på plats, Sverige var på väg att nå runt en tredjedel av de klimatmål riksdagen satt upp, netto noll utsläpp år 2045. Rådets vice ordförande, Johan Kuylenstierna, ger ett första hyggligt betyg till klimatnyttan i budgetens förslag.

– Jo, men de är till viss del ganska effektiva. Framför allt på den delen som gäller transporter, det är väl det som är tydligast när man jobbar vidare med de verktyg man har, säger han.

Förslagen för att minska transporternas fossila utsläpp, förstärka stöd till omställning från fossilt genom industriklivet och klimatklivet är några förslag, som enligt Johan Kuylenstierna bidrar till klimatmålet.

– Sen är det klart att det återstår ju områden som fortfarande är ganska utmanande, säger han.


Miljöroganisationer inte helt nöjda med budgeten

2020-09-22 15:57:00

Runt en tiondel av höstbudgeten går till klimat- och miljöåtgärder. Det är välkommet enligt miljöorganisationer, men utöver förslagen som rör klimat och miljö finns i budgeten klimatskadliga subventioner och stöd, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

– Vi har till exempel då reseavdraget som ju är på gång att det ändras. Det är en stor klimatskadlig subvention, det är ett exempel. Och så har vi olika nedsättningar av koldioxidskatt och energiskatt inom olika sektorer, som också behöver tas bort, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl

En annan risk som Världsnaturfonden pekar på, är att regeringens förslag om reduktionsplikten, där andelen biobaserad råvara ska öka i bensin och diesel, kan leda till ökad användning av ohållbara biodrivmedel.

Samtidigt välkomnar både Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen att miljöbudgeten är större än tidigare, cirka 10 miljarder kronor, att anslag till skydd av värdefull natur ökar, likaså mer pengar till återvätning av våtmarker. Det gynnar biologisk mångfald, och förstärker naturens förmåga binda växthusgaser.

Klimatpolitiska Rådet, den expertgrupp som granskar svensk klimatpolitik, skrev i mars att, med de politiska beslut som då fanns på plats, Sverige var på väg att nå runt en tredjedel av de klimatmål riksdagen satt upp, netto noll utsläpp år 2045. Rådets vice ordförande, Johan Kuylenstierna, ger ett första hyggligt betyg till klimatnyttan i budgetens förslag.

– Jo, men de är till viss del ganska effektiva. Framför allt på den delen som gäller transporter, det är väl det som är tydligast när man jobbar vidare med de verktyg man har, säger han.

Förslagen för att minska transporternas fossila utsläpp, förstärka stöd till omställning från fossilt genom industriklivet och klimatklivet är några förslag, som enligt Johan Kuylenstierna bidrar till klimatmålet.

– Sen är det klart att det återstår ju områden som fortfarande är ganska utmanande, säger han.