×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Nobelpristagaren i fysik: ”I början var folk skeptiska”

Nobelpristagaren i fysik: ”I början var folk skeptiska”

2020-10-06 14:56:00

I dag meddelades mottagarna av nobelpriset i fysik. I år var det forskning inom universum och svarta hål som prisades.

– Det är en stor ära, så klart. Jag tycker att svarta hål är viktigt i vårt universum, på flera sätt, säger pristagaren Roger Penrose.

Svarta hål, belägg för att de kan bildas och att det finns ett sånt tungt objekt i Vintergatans centrum. Så skulle man på ett mycket förenklat sätt kunna summera årets nobelpris i fysik.

Priset delas i två delar. En del till Roger Penrose, som på 60-talet kunde bevisa, genom matematiska metoder att Albert Einsteins relativitetsteori leder till att svarta hål kan bildas.

Andra delen av priset går till Reinhard Genzel och Andrea Ghez som med mätningar upptäckte ett supermassivt kompakt objekt längst inne i Vintergatan. Ett osynligt, extremt tungt objekt som stjärnor rusar runt i hög hastighet.

Ariel Goobar är professor i experimentell astropartikelfysik och medlem i svenska vetenskapsakademien.

– Vi vill studera de här svarta hålen för att se om det finns ytterligare förfiningar på relativitetsteorin. De svarta hålen är nyckeln till hur vi ska utforska det, säger han.

Priset är visserligen rätt så abstrakt, men det handlar om att förstå naturlagarna, som har betydde för något som är en självklarhet i vår tid – nämligen GPS.

– Skulle vi inte använda exakt samma teori så skulle vi aldrig kunna navigera. Det är inte bara grundforskning, utan det finns även tillämpningar, säger Ariel Goobar.

Roger Penroses forskning gjordes under 60-talet. Mycket har hänt när det gäller forskning kring svara hål, sedan dess och han berättar hur hans upptäckt ifrågasattes. I dag är han glad över att det erkänts och prisats.

– Det har varit spännande att se hur intresset utvecklats över åren. I början var folk väldigt skeptiska och det tog flera år innan folk accepterade att de faktiskt fanns, säger Roger Penrose.


Nobelpristagaren i fysik: ”I början var folk skeptiska” Nobel fizik ödülü sahibi: "Başlangıçta insanlar şüpheciydi"

2020-10-06 14:56:00

I dag meddelades mottagarna av nobelpriset i fysik. Nobel Fizik Ödülü sahipleri bugün açıklandı. I år var det forskning inom universum och svarta hål som prisades. Bu yıl ödül alan evren ve kara delikler araştırmaları oldu.

– Det är en stor ära, så klart. - Elbette büyük bir onur. Jag tycker att svarta hål är viktigt i vårt universum, på flera sätt, säger pristagaren Roger Penrose. Ödüllü Roger Penrose, kara deliklerin evrenimizde birkaç yönden önemli olduğunu düşünüyorum.

Svarta hål, belägg för att de kan bildas och att det finns ett sånt tungt objekt i Vintergatans centrum. Kara delikler, onların oluşabileceğinin ve Samanyolu'nun merkezinde çok ağır bir cismin olduğunun kanıtı. Så skulle man på ett mycket förenklat sätt kunna summera årets nobelpris i fysik. Bu yılki Nobel Fizik Ödülünü çok basitleştirilmiş bir şekilde bu şekilde özetleyebilirsiniz.

Priset delas i två delar. Ödül iki bölüme ayrılmıştır. En del till Roger Penrose, som på 60-talet kunde bevisa, genom matematiska metoder att Albert Einsteins relativitetsteori leder till att svarta hål kan bildas. 60'larda Albert Einstein'ın görelilik teorisinin kara deliklerin oluşumuna yol açtığını matematiksel yöntemlerle kanıtlayabilen Roger Penrose'un bir parçası.

Andra delen av priset går till Reinhard Genzel och Andrea Ghez som med mätningar upptäckte ett supermassivt kompakt objekt längst inne i Vintergatan. Ett osynligt, extremt tungt objekt som stjärnor rusar runt i hög hastighet.

Ariel Goobar är professor i experimentell astropartikelfysik och medlem i svenska vetenskapsakademien.

– Vi vill studera de här svarta hålen för att se om det finns ytterligare förfiningar på relativitetsteorin. De svarta hålen är nyckeln till hur vi ska utforska det, säger han.

Priset är visserligen rätt så abstrakt, men det handlar om att förstå naturlagarna, som har betydde för något som är en självklarhet i vår tid – nämligen GPS.

– Skulle vi inte använda exakt samma teori så skulle vi aldrig kunna navigera. Det är inte bara grundforskning, utan det finns även tillämpningar, säger Ariel Goobar.

Roger Penroses forskning gjordes under 60-talet. Mycket har hänt när det gäller forskning kring svara hål, sedan dess och han berättar hur hans upptäckt ifrågasattes. I dag är han glad över att det erkänts och prisats.

– Det har varit spännande att se hur intresset utvecklats över åren. I början var folk väldigt skeptiska och det tog flera år innan folk accepterade att de faktiskt fanns, säger Roger Penrose.