×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Politisk oenighet om hur skolsegregationen ska brytas

Politisk oenighet om hur skolsegregationen ska brytas

2020-09-22 15:01:00

Moderaterna kritiserar regeringen för att göra för lite för att bryta segregationen i skolan. Utbildningsminister Anna Ekström (S) svarar att problemet är att det inte går att få igenom förslag i riksdagen.

– Vi läser om österländska religioner och då får vi en uppfattning om hur de har det där, men vi har inte riktigt någon som utövar de kulturerna, säger Oliver Magnusson som går på Sandgärdskolan.

I Borås går mer än varannan elev i en segregerad skola. I Oliver Magnussons skola har endast åtta procent av eleverna utländsk bakgrund, jämfört med genomsnittet 33 procent i skolorna i kommunen i övrigt.

Sveriges Radios granskning visar att allt fler elever går i segregerade skolor, det vill säga skolor som avviker med minst 20 procentenheter åt det ena eller andra hållet från kommunsnitten.

På tio år har andelen elever som går på så här tydligt segregerade skolor ökat från drygt var femte till drygt var fjärde elev i landet.

Det här förvånar inte Moderaternas talesperson i skolfrågor, Kristina Axén Olin. Hon kritiserar regeringen för att inte göra tillräckligt och betonar att under den tidigare alliansregeringen infördes ett lönepåslag för lärare som sökte sig till skolor med stora utmaningar.

Men det är ju fortfarande stora skillnader när det gäller lärarbehörigheten?

– Det gör ju förmodligen att det ser bättre ut än vad det skulle ha gjort om vi inte gjort de förändringarna. Det jag menar också är nödvändigt är att kunna stänga skolor som brister i kvalitet och inte har tillräckligt många behöriga lärare, säger Kristina Axén Olin.

Att stänga skolor kommer inte hjälpa grundproblemet med segregationen och den bristande likvärdigheten säger utbildningsminister Anna Ekström som hellre vill se förändringar i riktning mot det utredaren Björn Åstrand har föreslagit, till exempel att kötid inte ska få användas som urval till skolor:

– Jag är väldigt negativ till det som idag är ett inslag i svensk skola, att man kan ha kötid som urval för att komma in på en skola. Det är som att be om en segregerad skola.

Att den här utvecklingen inte brutits under Anna Ekströms fyra år som minister förklarar hon med att det är svårt att få igenom förslag i riksdagen som kommer åt orsakerna till segregationen. Nu hoppas hon på en majoritet i riksdagen för att genomföra förändringar av urvalet till populära skolor, men kommer sannolikt inte få stöd för det av Kristina Axén Olin, Moderaterna:

– Det påverkar inte kvaliteten på en skola och gör så att de bästa lärarna och rektorerna väljer en skola för att man tar bort det fria skolvalet.


Politisk oenighet om hur skolsegregationen ska brytas

2020-09-22 15:01:00

Moderaterna kritiserar regeringen för att göra för lite för att bryta segregationen i skolan. Utbildningsminister Anna Ekström (S) svarar att problemet är att det inte går att få igenom förslag i riksdagen.

– Vi läser om österländska religioner och då får vi en uppfattning om hur de har det där, men vi har inte riktigt någon som utövar de kulturerna, säger Oliver Magnusson som går på Sandgärdskolan.

I Borås går mer än varannan elev i en segregerad skola. I Oliver Magnussons skola har endast åtta procent av eleverna utländsk bakgrund, jämfört med genomsnittet 33 procent i skolorna i kommunen i övrigt.

Sveriges Radios granskning visar att allt fler elever går i segregerade skolor, det vill säga skolor som avviker med minst 20 procentenheter åt det ena eller andra hållet från kommunsnitten.

På tio år har andelen elever som går på så här tydligt segregerade skolor ökat från drygt var femte till drygt var fjärde elev i landet.

Det här förvånar inte Moderaternas talesperson i skolfrågor, Kristina Axén Olin. Hon kritiserar regeringen för att inte göra tillräckligt och betonar att under den tidigare alliansregeringen infördes ett lönepåslag för lärare som sökte sig till skolor med stora utmaningar.

Men det är ju fortfarande stora skillnader när det gäller lärarbehörigheten?

– Det gör ju förmodligen att det ser bättre ut än vad det skulle ha gjort om vi inte gjort de förändringarna. Det jag menar också är nödvändigt är att kunna stänga skolor som brister i kvalitet och inte har tillräckligt många behöriga lärare, säger Kristina Axén Olin.

Att stänga skolor kommer inte hjälpa grundproblemet med segregationen och den bristande likvärdigheten säger utbildningsminister Anna Ekström som hellre vill se förändringar i riktning mot det utredaren Björn Åstrand har föreslagit, till exempel att kötid inte ska få användas som urval till skolor:

– Jag är väldigt negativ till det som idag är ett inslag i svensk skola, att man kan ha kötid som urval för att komma in på en skola. Det är som att be om en segregerad skola.

Att den här utvecklingen inte brutits under Anna Ekströms fyra år som minister förklarar hon med att det är svårt att få igenom förslag i riksdagen som kommer åt orsakerna till segregationen. Nu hoppas hon på en majoritet i riksdagen för att genomföra förändringar av urvalet till populära skolor, men kommer sannolikt inte få stöd för det av Kristina Axén Olin, Moderaterna:

– Det påverkar inte kvaliteten på en skola och gör så att de bästa lärarna och rektorerna väljer en skola för att man tar bort det fria skolvalet.