×

Χρησιμοποιούμε cookies για να βελτιώσουμε τη λειτουργία του LingQ. Επισκέπτοντας τον ιστότοπο, συμφωνείς στην cookie policy.


image

Ekot (with Audio), Självmordsrisken tio gånger större för ensamkommande barn

Självmordsrisken tio gånger större för ensamkommande barn

2020-10-07 03:50:00

Socialstyrelsen inleder nu ett projekt med syftet att förbättra stödet till nyanlända gymnasieungdomar som lider av psykisk ohälsa.

En grupp man vill nå i satsningen är ensamkommande barn, efter att forskning visat att de löper nästan tio gånger större risk begå självmord än svenskfödda barn.

Ali Khavary från Afghanistan går sista året på gymnasiet och han ser många ensamkommande som mår dåligt.

– Mest är de själva och snackar inte så mycket med kompisarna. Det värsta är att de mår dåligt, men de kan inte säga ut det. Jag har sett många som tog fel väg också, tog droger, för att ta udden av dåliga känslor. Men det är inte bra sätt, säger han.

Petra Rinman är chef på Kunskapscentrum för ensamkommande barn på Socialstyrelsen. Hon säger att det projekt som Socialstyrelsen nu inleder går ut på att hitta nyanlända elever som mår dåligt, och se till att de får rätt typ av stöd, i skolan eller hos BUP.

– Det finns ju redan i dag väldigt mycket kunskap om att det finns en ökad psykisk ohälsa hos gruppen som kommer som asylsökande till Sverige. Och det är ju kommunen som ska följa upp så att den enskilda individen får det stöd som hon eller han behöver. Så det här är ett extra stöd som vi nu försöker ge till kommunerna.

I ett första steg har elevhälsans personal i ett trettiotal skolor, spridda över 15 kommuner, gått en kortare utbildning och utrustats med en uppsättning konkreta frågor som de ska ställa till alla nyanlända elever som de kommer i kontakt med. Förhoppningen är att man ska kunna föra ut metoden till fler kommuner i ett senare skede.

Anna-Clara Hollander, som är doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, har forskat på självskadebeteende och självmord bland ensamkommande barn och ungdomar. Och hon säger att det här är en särskilt sårbar grupp.

– Ensamkommande unga har en väldigt förhöjd risk att dö i självmord jämfört med svenska ungdomar i samma ålder, nästan tio gånger så högt. Vi trodde nog att vi skulle se att det hade med avslag på asylansökan att göra, men när vi tittade på det så såg vi att en del har dött i samband med att de har fått avslag, men många har också dött i samband med att de faktiskt får uppehållstillstånd, eller varken eller, att de väntar. Så vi tror att det här är barn som mår väldigt dåligt.

Gymnasisten Ali Khavary ordnade nyligen en minnesstund i Karlstad för två ensamkommande ungdomar som tagit sina liv. Han är positiv till Socialstyrelsens projekt, men efterlyser mer direkt hjälp till de som mår dåligt, och önskar att det hade kommit insatser tidigare.

– Det är sent, men det är bra ändå. Men man måste göra något för att ta ut den dåliga känslan.


Självmordsrisken tio gånger större för ensamkommande barn

2020-10-07 03:50:00

Socialstyrelsen inleder nu ett projekt med syftet att förbättra stödet till nyanlända gymnasieungdomar som lider av psykisk ohälsa.

En grupp man vill nå i satsningen är ensamkommande barn, efter att forskning visat att de löper nästan tio gånger större risk begå självmord än svenskfödda barn.

Ali Khavary från Afghanistan går sista året på gymnasiet och han ser många ensamkommande som mår dåligt.

– Mest är de själva och snackar inte så mycket med kompisarna. Det värsta är att de mår dåligt, men de kan inte säga ut det. Jag har sett många som tog fel väg också, tog droger, för att ta udden av dåliga känslor. Men det är inte bra sätt, säger han.

Petra Rinman är chef på Kunskapscentrum för ensamkommande barn på Socialstyrelsen. Hon säger att det projekt som Socialstyrelsen nu inleder går ut på att hitta nyanlända elever som mår dåligt, och se till att de får rätt typ av stöd, i skolan eller hos BUP.

– Det finns ju redan i dag väldigt mycket kunskap om att det finns en ökad psykisk ohälsa hos gruppen som kommer som asylsökande till Sverige. Och det är ju kommunen som ska följa upp så att den enskilda individen får det stöd som hon eller han behöver. Så det här är ett extra stöd som vi nu försöker ge till kommunerna.

I ett första steg har elevhälsans personal i ett trettiotal skolor, spridda över 15 kommuner, gått en kortare utbildning och utrustats med en uppsättning konkreta frågor som de ska ställa till alla nyanlända elever som de kommer i kontakt med. Förhoppningen är att man ska kunna föra ut metoden till fler kommuner i ett senare skede.

Anna-Clara Hollander, som är doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, har forskat på självskadebeteende och självmord bland ensamkommande barn och ungdomar. Och hon säger att det här är en särskilt sårbar grupp.

– Ensamkommande unga har en väldigt förhöjd risk att dö i självmord jämfört med svenska ungdomar i samma ålder, nästan tio gånger så högt. Vi trodde nog att vi skulle se att det hade med avslag på asylansökan att göra, men när vi tittade på det så såg vi att en del har dött i samband med att de har fått avslag, men många har också dött i samband med att de faktiskt får uppehållstillstånd, eller varken eller, att de väntar. Så vi tror att det här är barn som mår väldigt dåligt.

Gymnasisten Ali Khavary ordnade nyligen en minnesstund i Karlstad för två ensamkommande ungdomar som tagit sina liv. Han är positiv till Socialstyrelsens projekt, men efterlyser mer direkt hjälp till de som mår dåligt, och önskar att det hade kommit insatser tidigare.

– Det är sent, men det är bra ändå. Men man måste göra något för att ta ut den dåliga känslan.