Sverige vill ha EU-sanktioner mot Lukashenko
2020-10-01 03:35:00
Regeringen hoppas att EU:s ledare ska kunna enas om sanktioner både mot Belarus och mot president Lukashenko på dagens toppmöte.
– Vi bör gå vidare med att inkludera Lukashenko också bland de personer som omfattas av sanktioner, säger statsminister Stefan Löfven.
Regeringen har tidigare velat avvakta med att sätta upp Lukashenko på EU:s sanktionslista eftersom man då har möjlighet att öka pressen vid senare tillfälle. Men nu tycker alltså Löfven att det gått så pass långt, i tid och i agerande, att även presidenten själv ska möta EU-sanktioner i form av inreseförbud och frysta tillgångar.
Det kommer Sverige också framföra på dagens toppmöte, via Finlands statsminister Sanna Marin. Hon för Sveriges talan då Löfven inte kan närvara av privata skäl.
Även om ledarna inte formellt kan fatta beslut om sanktioner hoppas de flesta att de ska kunna ge klartecken till restriktiva åtgärder mot ett 40-tal personer i Belarus som pekas ut som ansvariga för valfusket och de efterföljande våldsamheterna.
Avgörande blir vad Cyperns president säger. Cypern har som enda land blockerat EU-sanktioner mot Belarus eftersom landet samtidigt kräver sanktioner mot Turkiet kopplat till att Turkiet borrar efter gas och olja i vatten som Cypern och Grekland menar tillhör dem.
Tidigare har EU velat avvakta med nya sanktioner mot Turkiet. Men källor uppger för Ekot att medlemsländerna har rört sig närmare mot sanktioner den senaste veckan, och det finns en förberedd sanktionslista med en handfull turkiska personer och företag.
I Riksdagens EU-nämnd igår var statsminister Stefan Löfven inte främmande för att gå sanktionsvägen även när det gäller Turkiet.
– Skulle dialogvägen inte ge resultat, då måste EU stå redo att överväga andra handlingsalternativ, till exempel utökade listningar i den existerande sanktionsregimen. I övrigt är det ett utrikestungt toppmöte. Förutom Belarus och Turkiet ska ledarna diskutera den spända relationen med Kina, Ryssland och förgiftningen av oppositionsledaren Navalnyj och konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.
Även den formellt sista förhandlingsrundan med Storbritannien om ett framtida avtal efter brexit lär tas upp men bara kort. Den frågan lär istället bli huvudpunkten på nästa toppmöte i oktober.
