Filosofi: Immanuel Kant Philosophie: Immanuel Kant Philosophy: Immanuel Kant Filosofía: Immanuel Kant Filosofia: Immanuel Kant Filozofia: Immanuel Kant Felsefe: Immanuel Kant

Tänk dig en liten gubbe vars dagliga promenader var så punktliga att man kan ställa klockan efter dem. Imagine a little old man whose daily walks were so punctual that you could set your watch by them. Imagina a un hombrecillo cuyos paseos diarios fueran tan puntuales que se pudiera poner en hora el reloj por ellos. Imagine um velhinho cujas caminhadas diárias eram tão pontuais que você poderia acertar o relógio por elas. Günlük yürüyüşleri saatinize göre ayarlayabileceğiniz kadar dakik olan küçük bir adam hayal edin.

Immanuel Kant var en tysk filosof från Königsberg, en stad Tyskland förlorande till Sovjetunionen Immanuel Kant was a German philosopher from Königsberg, a city Germany lost to the Soviet Union Immanuel Kant fue un filósofo alemán de Königsberg, ciudad que Alemania perdió a manos de la Unión Soviética. Immanuel Kant foi um filósofo alemão de Königsberg, cidade que a Alemanha perdeu para a União Soviética

efter andra världskriget och därefter omdöpt till Kaliningrad. after the Second World War and subsequently renamed Kaliningrad. após a Segunda Guerra Mundial e posteriormente renomeado Kaliningrado.

Immanuel Kant var till det yttre en mycket anspråkslös man, En apariencia, Immanuel Kant era un hombre muy modesto, Immanuel Kant dış görünüşü itibariyle çok mütevazı bir adamdı,

men filosofiskt hör han otvivelaktigt till de allra största. but philosophically he is undoubtedly one of the greatest. pero filosóficamente es sin duda uno de los más grandes. Ama felsefi açıdan şüphesiz en iyilerden biridir.

Han är för filosofin vad Newton är för fysiken eller Darwin för biologin –

skapare av en teori som alla efterkommande måste förhålla sig till, vare sig man höll med honom eller ej. ||||||||sich verhalten zu|||||||||| the creator of a theory that all his descendants will have to relate to, whether they agree with him or not. creador de una teoría con la que tuvieron que relacionarse todos sus descendientes, estuvieran o no de acuerdo con él.

Kant menade själv att hans filosofi utgjorde en ”kopernikansk revolution” – Kant himself considered his philosophy to be a "Copernican revolution"

jämförbar med vad Nicolaus Copernicus under 1500-talet åstadkom inom astronomin comparable a lo que logró Nicolás Copérnico en astronomía en el siglo XVI.

genom att anta att solen, inte jorden, utgjorde universums mittpunkt. by assuming that the Sun, not the Earth, was the center of the universe.

Hittills hade man, menade Kant, antagit att vår kunskap måste rätta sig efter föremålen. bis jetzt||||||||Wissen|||||den Dingen Bis dahin, so argumentierte Kant, war man davon ausgegangen, dass unser Wissen mit den Gegenständen übereinstimmen muss. Until then, Kant argued, it had been assumed that our knowledge must conform to objects. Hasta ahora, argumentaba Kant, se había supuesto que nuestro conocimiento debía ajustarse a los objetos. Kant'a göre şimdiye kadar bilgimizin nesnelere uygun olması gerektiği varsayılıyordu.

Men så är det alltså inte. Det är föremålen som rättar sig efter vår kunskapsförmåga. ||||||||die Objekte||richten||||Wissensfähigkeit Aber das ist nicht der Fall: Es sind die Artefakte, die unserer Fähigkeit zur Erkenntnis entsprechen. But that's not the case: it's the objects that conform to our capacity for knowledge. Pero no es así. Son los objetos los que se ajustan a nuestra capacidad de conocer.

I det här avsnittet kommer vi titta närmare på Kants kunskapsteori.

Hans syn på etik (Kant var pliktetiker och formulerade bland annat det kategoriska imperativet) His views on ethics (Kant was an ethicist of duty and formulated, among other things, the categorical imperative) Su enfoque de la ética (Kant era un ético del deber y formuló, entre otras cosas, el imperativo categórico).

behandlas under kapitel 3: Etik och moral.

Så vad är kunskapsteori?

Kunskapsteori, eller epistemologi (från grekiskans episteme, ”kunskap”), är läran om kunskap.

Här undersöker man gränser och förutsättningar för vetande och ställer sig frågor som It examines the limits and conditions of knowledge and asks questions such as Examina los límites y las condiciones del conocimiento y plantea preguntas como las siguientes

"hur får vi kunskap" eller "hur vet vi att kunskapen är sann"? "¿cómo obtenemos el conocimiento" o "cómo sabemos que el conocimiento es verdadero"?

Redan Platon ägnade sig åt dessa frågor och han definierade kunskap som ”sann rättfärdigad tro” Plato was already concerned with these issues and he defined knowledge as "true justified belief" Platón ya abordó estas cuestiones y definió el conocimiento como "creencia verdadera justificada".

utifrån synen att kunskap är att person A vet X om och endast om: based on the view that knowledge is that person A knows X about and only about: basado en la opinión de que el conocimiento es que la persona A sabe X sobre y sólo sobre: Bilginin, A kişisinin X hakkında ve sadece X hakkında bildiği şey olduğu görüşüne dayanır:

X är sant. X is true. X es cierto. X doğrudur.

A är övertygad om att X är sant. A is convinced that X is true. A, X'in doğru olduğuna ikna olmuştur.

A har goda skäl för att tro att X är sant. |||Gründe||||||| A has good reason to believe that X is true. A tiene buenas razones para creer que X es cierto. A'nın X'in doğru olduğuna inanmak için iyi bir nedeni vardır.

Det finns alltså historiskt tre nödvändiga krav på kunskap. Así pues, históricamente existen tres requisitos necesarios para el conocimiento.

Detta innebär per definition att det inte finns felaktig kunskap, enbart kunskap eller fel. ||||||||falsches||nur|Wissen|| By definition, this means that there is no such thing as incorrect knowledge, only knowledge or error. Bu da tanım gereği yanlış bilgi olmadığı, sadece bilgi ya da hata olduğu anlamına gelir.

Traditionellt delas kunskapsteoretiker upp i två läger; empirister och rationalister. Traditionally, epistemologists are divided into two camps: empiricists and rationalists.

Enligt empirismen är all kunskap grundad i sinneserfarenhet, Según el empirismo, todo conocimiento se basa en la experiencia sensorial,

ett resonemang som kan spåras tillbaka till Aristoteles. un argumento que se remonta a Aristóteles.

Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, iakttagelser och experiment,

snarare än på i förväg uppställda teorier eller filosofiska resonemang. y no en teorías preestablecidas o razonamientos filosóficos.

En rationalist däremot hävdar att kunskap om världen härstammar från förnuft, tänkande och medfödda idéer |||behauptet||||||||||angeborenen| Un racionalista, en cambio, sostiene que el conocimiento del mundo procede de la razón, el pensamiento y las ideas innatas.

(även om sinneserfarenheter givetvis kan vara involverade). ||Sinneserfahrungen||||beteiligt (aunque, por supuesto, pueden intervenir experiencias sensoriales).

Man menar att sinneserfarenheterna är för opålitliga för att utgöra kunskap, ||||||unzuverlässig|||| Se argumenta que la experiencia sensorial es demasiado poco fiable para constituir conocimiento,

ett resonemang som exemplifieras väl av René Descartes och hans systematiska tvivel. un razonamiento bien ejemplificado por René Descartes y sus dudas sistemáticas.

Vad Kant försöker finna är gränsen för den mänskliga kunskapsförmågan. Lo que Kant trata de encontrar es el límite de la capacidad humana de conocimiento.

Hans resonemang kan ses som ett försök att bevara det bästa ut såväl empirism som rationalism, Su razonamiento puede verse como un intento de preservar lo mejor del empirismo y del racionalismo,

samtidigt som han tar hänsyn till den kritik de riktat mot varandra. ||||Rücksicht||||||| unter Berücksichtigung der Kritik, die sie aneinander geübt haben. teniendo en cuenta las críticas que se han hecho mutuamente.

Det här är en kunskapsteori ofta kallad kritisk- eller transcendental idealism. Se trata de una teoría del conocimiento que suele denominarse idealismo crítico o trascendental.

Man måste enligt Kant skilja mellan två sorters kunskap: erfarenhetskunskap och förnuftskunskap.

Erfarenhetskunskap (eller empirisk kunskap) är någonting vars sanning El conocimiento experimental (o empírico) es algo cuya verdad...

vi inte kan veta utan hänvisning till erfarenhet.

Exempel på detta är att Paris är Frankrikes huvudstad.

Detta vet vi av erfarenhet – vi har lärt oss det genom att använda våra sinnen

vi har till exempel läst det i en bok eller hört det av våra föräldrar. por ejemplo, lo hemos leído en un libro o se lo hemos oído a nuestros padres.

Denna typ av kunskap kallar Kant för ”a posteriori”, vilket betyder efter erfarenheten. Kant llama a este tipo de conocimiento "a posteriori", es decir, después de la experiencia.

Den andra typen av kunskap kallar han för ”a priori”, före erfarenheten.

Detta är kunskap vi har utan hänvisning till erfarenheten – till exempel att 5+7=12.

Inom exempelvis matematiken använder vi förnuftet för att avgöra vad som är sant.

Men hur kan sådan kunskap vara möjlig?

Kant svarar att kunskap a priori inte grundas på världen som omger oss, Kant responde que el conocimiento a priori no se basa en el mundo que nos rodea,

utan på hur vårt medvetande är organiserat och fungerar. sino en cómo se organizan y funcionan nuestras mentes.

Här pekar Kant också på kunskapens begränsning. Aquí Kant también señala las limitaciones del conocimiento.

Han inleder boken ”Kritik av det rena förnuftet” (1781) med att hävda Comienza su libro "Crítica de la razón pura" (1781) afirmando que

”Att all vår kunskap börjar med erfarenheten, därom råder alls inget tvivel [...] ||unser||||Erfahrung|darüber|||| "Es besteht kein Zweifel, dass all unser Wissen mit Erfahrung beginnt [...]. "No cabe duda de que todo nuestro conocimiento comienza con la experiencia [...]".

men även om all vår kunskap börjar med erfarenheten, så uppstår den inte därför ur erfarenheten.” |||||||||||||||Erfahrung Aber obwohl all unser Wissen mit der Erfahrung beginnt, entsteht es deshalb nicht aus der Erfahrung". pero aunque todo nuestro conocimiento comience con la experiencia, no por ello surge de la experiencia".

Allt vi uppfattar – vare sig det är sinnesintryck, känslor, tankar eller minnen – |||||||Sinneeseindrücke|||| Alles, was wir wahrnehmen - seien es Sinneseindrücke, Gefühle, Gedanken oder Erinnerungen Todo lo que percibimos -ya sean impresiones sensoriales, emociones, pensamientos o recuerdos- forma parte de nuestra vida.

uppfattar vi genom vår kropps kunskapsorgan; våra fem sinnen, vår hjärna respektive vårt centrala nervsystem. ||||Körper||||||||||nervensystem die wir über die Erkenntnisorgane unseres Körpers wahrnehmen: unsere fünf Sinne, unser Gehirn und unser zentrales Nervensystem. percibimos a través de los órganos de conocimiento de nuestro cuerpo: nuestros cinco sentidos, nuestro cerebro y nuestro sistema nervioso central.

Allt som dessa organ kan förnimma kan därför erfaras, |||||wahrnehmen|||erfahren Alles, was diese Organe wahrnehmen können, kann also erlebt werden, Por lo tanto, se puede experimentar todo lo que estos órganos pueden percibir,

medan eventualiteter de inte kan handskas med aldrig kan aldrig uppfattas av oss. |||||umgehen||||||| während Eventualitäten, mit denen sie nicht umgehen können, von uns niemals wahrgenommen werden können. mientras que las eventualidades a las que no pueden hacer frente nunca podrán ser percibidas por nosotros. Onların başa çıkamayacağı olasılıklar ise bizim tarafımızdan asla algılanamaz.

Vår kunskap om världen är alltså begränsad av vad våra sinnen, hjärna och nervsystem kan hantera. |||||||||||||Nervensystem|| Unser Wissen über die Welt ist also durch das begrenzt, was unsere Sinne, unser Gehirn und unser Nervensystem verarbeiten können.

Det finns alltså å ena sidan det som existerar oberoende av oss och vår uppfattningsförmåga ||||||||||||||Wahrnehmungsvermögen Einerseits gibt es also etwas, das unabhängig von uns und unserer Wahrnehmung existiert Así que, por un lado, está lo que existe independientemente de nosotros y de nuestra percepción.

(den objektiva verkligheten) |objektive| (die objektive Realität) (realidad objetiva)

och å andra sidan det som vi har möjlighet att uppfatta (den mänskliga tolkningen av verkligheten). |||||||||||||Interpretation|| und zum anderen das, was wir wahrnehmen können (die menschliche Interpretation der Realität). y por otro lo que somos capaces de percibir (la interpretación humana de la realidad).

Det finns inget skäl att tro att dessa båda slag av existens är desamma. |||||||||||||gleich Es gibt keinen Grund zu der Annahme, dass diese beiden Arten der Existenz identisch sind. No hay razón para creer que estos dos tipos de existencia sean iguales.

Det finns nästan säkert mycket mindre av det senare än av det förra. Letzteres ist mit Sicherheit viel weniger der Fall als ersteres. İkincisinin birincisinden çok daha az olduğu neredeyse kesindir.

Därtill finns det mellan varje människa och den objektiva yttervärlden ett ”filter” ||||||||objektive|||„Filter“ Darüber hinaus gibt es einen "Filter" zwischen jeder Person und der objektiven Außenwelt Además, hay un "filtro" entre cada ser humano y el mundo exterior objetivo.

som gör att vi endast kan tolka verkligheten – aldrig uppleva den på riktigt. |||||||||erleben||| Das heißt, wir können die Realität nur interpretieren, aber nicht wirklich erleben. lo que significa que sólo podemos interpretar la realidad, nunca experimentarla realmente.

Detta filter kan liknas vid ett par färgade glasögon för förnuftet.

På samma sätt som ett par blåfärgade glasögon gör att verkligheten uppfattas som blåtonad, Del mismo modo que unas gafas azules tiñen de azul la realidad,

uppfattar förnuftet verkligheten som rumslig, tidslig och kausal (orsaksbestämd) ||||räumlich|zeitlich||kausal|ursächlich La razón percibe la realidad como espacial, temporal y causal.

– något Kant benämner åskådningsformer. |||Anschauungsformen - algo que Kant llama formas de percepción.

Vi kan omöjligen ha erfarenheter frikopplade från åskådningsformerna. |||||||denn die Anschauungsformen No es posible tener experiencias separadas de las creencias.

Detta i likhet med a priori-kunskap som också tvingar sig på våra intryck i syfte att begripliggöra dem för oss. Esto es similar al conocimiento a priori, que también se impone a nuestras impresiones para hacérnoslas comprensibles.

Tid och rum är likt vår upplevelse av färger – de finns inte i verkligheten, de är enbart mentala konstruktioner. El tiempo y el espacio son como nuestra percepción de los colores: no existen en la realidad, son meras construcciones mentales.

Kant uttrycker själv detta som att ”tankar utan innehåll är tomma; iakttagelser utan begrepp är blinda”. ||||||||Inhalt||leer|Beobachtungen|||| El propio Kant lo expresó como "los pensamientos sin contenido están vacíos; las observaciones sin conceptos están ciegas".

Kant skiljer alltså mellan tinget i sig som existerar i verkligheten som den är Kant||||||||||||| Kant unterscheidet also zwischen dem Ding an sich, das in der Wirklichkeit existiert, wie es ist

oberoende av vår tolkning av den (av Kant benämnd noumenon), och tinget för mig |||Interpretation||||||Noumenon|||| unabhängig von unserer Interpretation (von Kant Noumenon genannt), und die Sache ist für mich independiente de nuestra interpretación de él (llamado por Kant el noúmeno), y la cosa para mí

– den mänskliga tolkningen / filtreringen / upplevelsen av ett ting (av Kant benämnd fenomenvärlden). |||||||||||Phänomenwelt - die menschliche Interpretation/Filterung/Erfahrung einer Sache (von Kant als phänomenale Welt bezeichnet). - la interpretación/filtrado/experiencia humana de una cosa (denominada por Kant mundo fenoménico).

Av dessa är det endast fenomenvärlden vi kan ha kunskap eller erfarenhet om. De ellos, sólo el mundo fenoménico puede conocerse o experimentarse.

Vad som finns bortom vår upplevelse av världen har vi ingen möjlighet att veta. No tenemos forma de saber qué hay más allá de nuestra experiencia del mundo.

Detta betyder, enligt Kant, att vi aldrig kommer att kunna nå kunskap om exempelvis Esto significa, según Kant, que nunca podremos alcanzar el conocimiento sobre, por ejemplo

Guds existens eller den fria viljan. La existencia de Dios o el libre albedrío.

Kant uttryckte själv detta som att han uteslutit kunskapen för att lämna plats för tron. |||||||ausgeschlossen||||||| El propio Kant lo expresó como la exclusión del conocimiento para dejar espacio a la fe.

Kants kunskapsteori har haft stor betydelse för filosofin då han kullkastade Kants|Erkenntnistheorie|||große||||||über den Haufen warf Kants Erkenntnistheorie hatte einen großen Einfluss auf die Philosophie, da er die La teoría del conocimiento de Kant ha tenido una gran repercusión en la filosofía, ya que anuló

alla så kallade ”bevis” för (eller mot) till exempel Guds existens. alle so genannten "Beweise" für (oder gegen) die Existenz Gottes, zum Beispiel. cualquier supuesta "prueba" a favor (o en contra) de la existencia de Dios, por ejemplo.

Sedan Kants tid har det bland filosofer varit så gott som allmänt accepterat att vissa frågor |Kants|||||||||||||| Seit Kant ist es unter Philosophen fast allgemein anerkannt, dass bestimmte Fragen Desde la época de Kant, los filósofos han aceptado casi universalmente que ciertas cuestiones

ligger bortom vad människan teoretiskt kan ha kunskap om. liegt jenseits dessen, was Menschen theoretisch wissen können. está más allá de lo que los humanos pueden conocer teóricamente.

Kants beskriver alltså hur såväl naturvetenskapliga sanningar (fenomenvärlden) som metafysiska Kants|||||||||metaphysische Kant beschreibt also, wie sowohl wissenschaftliche Wahrheiten (die phänomenale Welt) als auch metaphysische Kants describe así cómo tanto las verdades científicas naturales (el mundo fenoménico) como las metafísicas

frågeställningar och religion (noumenon) kan samexistera utan någon inbördes motsättning. |||||samexisteren|||gegenseitige| temas y religión (noúmeno) pueden coexistir sin contradicción alguna.

Han visar också att det finns en tydligt definierad gräns mellan kunskap och tro. ||||||||definierte||||| Er zeigt auch, dass es eine klar definierte Grenze zwischen Wissen und Glauben gibt. También demuestra que existe una frontera claramente definida entre el conocimiento y la creencia.