Start learning this lesson now

Svenska Youtube, Filosofi: Immanuel Kant

Filosofi: Immanuel Kant

Tänk dig en liten gubbe vars dagliga promenader var så punktliga att man kan ställa klockan efter dem.

Immanuel Kant var en tysk filosof från Königsberg, en stad Tyskland förlorande till Sovjetunionen

efter andra världskriget och därefter omdöpt till Kaliningrad.

Immanuel Kant var till det yttre en mycket anspråkslös man,

men filosofiskt hör han otvivelaktigt till de allra största.

Han är för filosofin vad Newton är för fysiken eller Darwin för biologin –

skapare av en teori som alla efterkommande måste förhålla sig till, vare sig man höll med honom eller ej.

Kant menade själv att hans filosofi utgjorde en ”kopernikansk revolution” –

jämförbar med vad Nicolaus Copernicus under 1500-talet åstadkom inom astronomin

genom att anta att solen, inte jorden, utgjorde universums mittpunkt.

Hittills hade man, menade Kant, antagit att vår kunskap måste rätta sig efter föremålen.

Men så är det alltså inte. Det är föremålen som rättar sig efter vår kunskapsförmåga.

I det här avsnittet kommer vi titta närmare på Kants kunskapsteori.

Hans syn på etik (Kant var pliktetiker och formulerade bland annat det kategoriska imperativet)

behandlas under kapitel 3: Etik och moral.

Så vad är kunskapsteori?

Kunskapsteori, eller epistemologi (från grekiskans episteme, ”kunskap”), är läran om kunskap.

Här undersöker man gränser och förutsättningar för vetande och ställer sig frågor som

"hur får vi kunskap" eller "hur vet vi att kunskapen är sann"?

Redan Platon ägnade sig åt dessa frågor och han definierade kunskap som ”sann rättfärdigad tro”

utifrån synen att kunskap är att person A vet X om och endast om:

X är sant.

A är övertygad om att X är sant.

A har goda skäl för att tro att X är sant.

Det finns alltså historiskt tre nödvändiga krav på kunskap.

Detta innebär per definition att det inte finns felaktig kunskap, enbart kunskap eller fel.

Traditionellt delas kunskapsteoretiker upp i två läger; empirister och rationalister.

Enligt empirismen är all kunskap grundad i sinneserfarenhet,

ett resonemang som kan spåras tillbaka till Aristoteles.

Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, iakttagelser och experiment,

snarare än på i förväg uppställda teorier eller filosofiska resonemang.

En rationalist däremot hävdar att kunskap om världen härstammar från förnuft, tänkande och medfödda idéer

(även om sinneserfarenheter givetvis kan vara involverade).

Man menar att sinneserfarenheterna är för opålitliga för att utgöra kunskap,

ett resonemang som exemplifieras väl av René Descartes och hans systematiska tvivel.

Vad Kant försöker finna är gränsen för den mänskliga kunskapsförmågan.

Hans resonemang kan ses som ett försök att bevara det bästa ut såväl empirism som rationalism,

samtidigt som han tar hänsyn till den kritik de riktat mot varandra.

Det här är en kunskapsteori ofta kallad kritisk- eller transcendental idealism.

Man måste enligt Kant skilja mellan två sorters kunskap: erfarenhetskunskap och förnuftskunskap.

Erfarenhetskunskap (eller empirisk kunskap) är någonting vars sanning

vi inte kan veta utan hänvisning till erfarenhet.

Exempel på detta är att Paris är Frankrikes huvudstad.

Detta vet vi av erfarenhet – vi har lärt oss det genom att använda våra sinnen

vi har till exempel läst det i en bok eller hört det av våra föräldrar.

Denna typ av kunskap kallar Kant för ”a posteriori”, vilket betyder efter erfarenheten.

Den andra typen av kunskap kallar han för ”a priori”, före erfarenheten.

Detta är kunskap vi har utan hänvisning till erfarenheten – till exempel att 5+7=12.

Inom exempelvis matematiken använder vi förnuftet för att avgöra vad som är sant.

Men hur kan sådan kunskap vara möjlig?

Kant svarar att kunskap a priori inte grundas på världen som omger oss,

utan på hur vårt medvetande är organiserat och fungerar.

Här pekar Kant också på kunskapens begränsning.

Han inleder boken ”Kritik av det rena förnuftet” (1781) med att hävda

”Att all vår kunskap börjar med erfarenheten, därom råder alls inget tvivel [...]

men även om all vår kunskap börjar med erfarenheten, så uppstår den inte därför ur erfarenheten.”

Allt vi uppfattar – vare sig det är sinnesintryck, känslor, tankar eller minnen –

uppfattar vi genom vår kropps kunskapsorgan; våra fem sinnen, vår hjärna respektive vårt centrala nervsystem.

Allt som dessa organ kan förnimma kan därför erfaras,

medan eventualiteter de inte kan handskas med aldrig kan aldrig uppfattas av oss.

Vår kunskap om världen är alltså begränsad av vad våra sinnen, hjärna och nervsystem kan hantera.

Det finns alltså å ena sidan det som existerar oberoende av oss och vår uppfattningsförmåga

(den objektiva verkligheten)

och å andra sidan det som vi har möjlighet att uppfatta (den mänskliga tolkningen av verkligheten).

Det finns inget skäl att tro att dessa båda slag av existens är desamma.

Det finns nästan säkert mycket mindre av det senare än av det förra.

Därtill finns det mellan varje människa och den objektiva yttervärlden ett ”filter”

som gör att vi endast kan tolka verkligheten – aldrig uppleva den på riktigt.

Detta filter kan liknas vid ett par färgade glasögon för förnuftet.

På samma sätt som ett par blåfärgade glasögon gör att verkligheten uppfattas som blåtonad,

uppfattar förnuftet verkligheten som rumslig, tidslig och kausal (orsaksbestämd)

– något Kant benämner åskådningsformer.

Vi kan omöjligen ha erfarenheter frikopplade från åskådningsformerna.

Detta i likhet med a priori-kunskap som också tvingar sig på våra intryck i syfte att begripliggöra dem för oss.

Tid och rum är likt vår upplevelse av färger – de finns inte i verkligheten, de är enbart mentala konstruktioner.

Kant uttrycker själv detta som att ”tankar utan innehåll är tomma; iakttagelser utan begrepp är blinda”.

Kant skiljer alltså mellan tinget i sig som existerar i verkligheten som den är

oberoende av vår tolkning av den (av Kant benämnd noumenon), och tinget för mig

– den mänskliga tolkningen / filtreringen / upplevelsen av ett ting (av Kant benämnd fenomenvärlden).

Av dessa är det endast fenomenvärlden vi kan ha kunskap eller erfarenhet om.

Vad som finns bortom vår upplevelse av världen har vi ingen möjlighet att veta.

Detta betyder, enligt Kant, att vi aldrig kommer att kunna nå kunskap om exempelvis

Guds existens eller den fria viljan.

Kant uttryckte själv detta som att han uteslutit kunskapen för att lämna plats för tron.

Kants kunskapsteori har haft stor betydelse för filosofin då han kullkastade

alla så kallade ”bevis” för (eller mot) till exempel Guds existens.

Sedan Kants tid har det bland filosofer varit så gott som allmänt accepterat att vissa frågor

ligger bortom vad människan teoretiskt kan ha kunskap om.

Kants beskriver alltså hur såväl naturvetenskapliga sanningar (fenomenvärlden) som metafysiska

frågeställningar och religion (noumenon) kan samexistera utan någon inbördes motsättning.

Han visar också att det finns en tydligt definierad gräns mellan kunskap och tro.

Filosofi: Immanuel Kant Philosophy|Immanuel|Kant Philosophie: Immanuel Kant Philosophie : Emmanuel Kant Felsefe: Immanuel Kant Philosophy: Immanuel Kant

Han är för filosofin vad Newton är för fysiken eller Darwin för biologin – He|is|to|philosophy|what|Newton|is|to|physics|or|Darwin|to|biology He is to philosophy what Newton is to physics or Darwin is to biology –

skapare av en teori som alla efterkommande måste förhålla sig till, vare sig man höll med honom eller ej. creator|of|a|theory|that|all|subsequent|must|relate|themselves|to|whether|himself|one||with|him|or|not создатель теории, к которой должны были относиться все его потомки, независимо от того, соглашались они с ним или нет. the creator of a theory that all subsequent thinkers must relate to, whether they agreed with him or not.

Men så är det alltså inte. Det är föremålen som rättar sig efter vår kunskapsförmåga. But|so|are|it|therefore|not|It|is|the objects|that|adjust|themselves|according to|our|knowledge ability But that is not the case. It is the objects that conform to our capacity for knowledge.

Så vad är kunskapsteori? So|what|is|theory of knowledge So what is epistemology?

Kunskapsteori, eller epistemologi (från grekiskans episteme, ”kunskap”), är läran om kunskap. Theory of Knowledge|or|epistemology|from|Greek|knowledge|knowledge|||| Epistemology, or theory of knowledge (from the Greek episteme, "knowledge"), is the study of knowledge.

"hur får vi kunskap" eller "hur vet vi att kunskapen är sann"? how|gain|we|knowledge|or||know||that|the knowledge|is|true "how do we acquire knowledge" or "how do we know that the knowledge is true"?

X är sant. X|is|true X is true.

A är övertygad om att X är sant. A|is|convinced|that|X||is|true A is convinced that X is true.

ett resonemang som kan spåras tillbaka till Aristoteles. a|reasoning|that|can|be traced||back to|Aristotle a reasoning that can be traced back to Aristotle.

Hans resonemang kan ses som ett försök att bevara det bästa ut såväl empirism som rationalism, His|reasoning|can|be seen|as|an|attempt|to|preserve|the|best|out|as well as|empiricism|as|rationalism His reasoning can be seen as an attempt to preserve the best of both empiricism and rationalism,

samtidigt som han tar hänsyn till den kritik de riktat mot varandra. at the same time|as|he|takes|consideration|to|the|criticism|they|directed|at|each other while also taking into account the criticism they have directed at each other.

Det här är en kunskapsteori ofta kallad kritisk- eller transcendental idealism. This|here|is|a|theory of knowledge|often|called||or|transcendental|idealism This is a theory of knowledge often called critical or transcendental idealism.

Detta vet vi av erfarenhet – vi har lärt oss det genom att använda våra sinnen This|know|we|by|experience|we|have|learned|us|it|through|to|use|our|senses We know this from experience – we have learned it by using our senses.

vi har till exempel läst det i en bok eller hört det av våra föräldrar. we|have|for|example|read|it|in|a|book|or|heard|it|from|our|parents for example, we have read it in a book or heard it from our parents.

Den andra typen av kunskap kallar han för ”a priori”, före erfarenheten. The|second|type|of|knowledge|calls|he|for|||before|experience The second type of knowledge he calls "a priori", before experience.

Inom exempelvis matematiken använder vi förnuftet för att avgöra vad som är sant. Within|for example|mathematics|we use|we|reason|to||determine|what|that|is|true In fields such as mathematics, we use reason to determine what is true.

Men hur kan sådan kunskap vara möjlig? But|how|can|such|knowledge|be|possible But how can such knowledge be possible?

utan på hur vårt medvetande är organiserat och fungerar. without|about|how|our|consciousness|is|organized|and|functions but on how our consciousness is organized and functions.

Allt vi uppfattar – vare sig det är sinnesintryck, känslor, tankar eller minnen – Everything|we|perceive|whether|self|it|is|sensory impressions|emotions||or|memories Everything we perceive – whether it is sensory impressions, feelings, thoughts, or memories –

Det finns alltså å ena sidan det som existerar oberoende av oss och vår uppfattningsförmåga There|is|thus|on|one|side|that|which|exists|independently|of|us|and|our|cognitive ability On one hand, there is what exists independently of us and our perceptual ability

(den objektiva verkligheten) the|objective|reality (the objective reality)

– något Kant benämner åskådningsformer. something|Kant|refers to|forms of intuition – something Kant refers to as forms of intuition.

Detta i likhet med a priori-kunskap som också tvingar sig på våra intryck i syfte att begripliggöra dem för oss. This|in|similarity|with|a|||that|also|forces|itself|upon|our|impressions|in|purpose|to|make comprehensible|them|for|us This is similar to a priori knowledge, which also imposes itself on our impressions in order to make them comprehensible to us.

oberoende av vår tolkning av den (av Kant benämnd noumenon), och tinget för mig independent|of|our|interpretation|of|it|by|Kant|referred to|noumenon)|and|thing|for|me independent of our interpretation of it (referred to by Kant as noumenon), and the thing for me

SENT_CWT:AFkKFwvL=4.67 PAR_TRANS:gpt-4o-mini=3.67 en:AFkKFwvL openai.2025-01-22 ai_request(all=111 err=0.00%) translation(all=92 err=0.00%) cwt(all=1066 err=1.50%)