Riksrevisionen: Automatiska myndighetsbeslut allt vanligare
2020-11-19 16:20:00
Det blir allt vanligare att myndighetsbeslut tas digitalt av en dator i stället för av en handläggare. Och den här automatiseringen har gjort processen både snabbare och billigare, enligt en granskning som Riksrevisionen presenterar i dag.
En av de saker som har underlättats avsevärt på grund av detta är deklarationen, enligt Johan Schauman, som är deklarationsexpert hos Skatteverket.
– Automatiserade beslut är i princip en helt avgörande förutsättning för att vi ska kunna ha den typen av relativt snabba hantering vi har i dag. Tittar man bara hur vi har effektiviserat automatiseringen de senaste åren så har vi i dag 2,5 miljoner personer som får sitt slutskattebesked och sina pengar tillbaka redan i april. Det är inte länge sedan alla de som fick tillbaka sina pengar fick vänta till åtminstone juni.
Det vanliga har varit att det är en handläggare som fattar beslut om de ansökningar som kommer in till myndigheterna, men
Statliga myndigheter började automatisera beslutsprocessen redan på 70-talet och sedan millenniumskiftet 2 000 har myndigheterna automatiserat nästan 100 beslutsprocesser kopplat till olika ersättningar.
Förutom deklarationen handlar det om alltifrån föräldrapenning till körkortstillstånd som Riksrevisionen har granskat. Och 2019 var över 80 % av alla myndighetsbeslut som Riksrevisionen har granskat, automatiserade. Det handlar om 121 miljoner beslut hos 13 myndigheter.
Men den automatiserade processen gör också att det finns risk för att felaktiga beslut inte upptäcks, enligt Linda Talme revisionsledare och ansvarig för granskningen från Riksrevisionen.
– Det automatiserade besluts fattandet fungerar i stort sett väl. Det som i huvudsak automatiseras är de beslut som genererar stora volymer gentemot privatpersoner och företag. Det vi har sett är att myndigheterna har en bristande kontroll av ärenden med hög risk för fusk och fel. Men också att myndigheterna i för begränsad utsträckning följer upp de automatiserade besluten. Och det kan få som konsekvens att myndigheterna inte har tillräckligt goda förutsättningar att upptäcka när det väl blir felaktiga beslut.
Johan Schauman på Skatteverket hävdar tvärtom att det många gånger har lett till att man kan undvika hundratusentals slarvfel som skrivs in i den manuella hanteringen, men när det kommer till fusk och bedrägerier, är det svårt, medger han.
Bland annat visar slumpkontroller att uppemot hälften skriver in fel uppgifter när de ska deklarera resor till och från jobbet.
– Då vet vi att det sker fel i väldigt många fall men det är svårt för oss att på kontrollvägen lösa det här för då skulle vi ju behöva kontrollera i princip alla de här 960 000 avdragen som yrkas, säger Johan Schauman.
