Lysande Lagom, Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (1)

Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (1)

Emil:

Så då säger folk så här, jag ska gå till Stockholm. Ja, nu bor du redan i Stockholm, men här säger de det. Jag ska gå till Frankrike. Oj, då måste du bli trött i benen, säger jag då.

[Intro]

Lysande lagom.

Emil:

Lysande lagom heter podden, välkomna. Det här är en podd om svensk kultur, svenska språket och om att lära sig svenska. Jag heter Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk.

Sofi:

Och jag heter Sofie Tegseren Devoe, jag driver företaget Be Swedish som har kurser i svenska och svenskhet. Men temat idag alltså är, är svenska ett svårt språk och för vem?

Emil:

Man får ju höra ibland av folk att de säger så här, ja svenska som är så svårt. Hon har lärt sig svenska bra men det är ju ett väldigt svårt språk. För det är många som tror det. Många svenskar som tror det, ja. Ja, precis. Och jag tror det är därför också man, det där som vi kanske har tittat lite på.

Sofi:

Men tror de verkligen det? Ibland får jag uppfattning att de inte alls tror någonting överhuvudtaget men säger det bara för att liksom säga någonting. Jag tror inte svenskar tror särskilt mycket alls om hur det är att lära sig svenska.

Emil:

Nej, men om det är något de säger så slänger de väl ur sig det där liksom. Ja, de kommer inte ihåg. Jag tror att det där är lite också varför man säger bra så fort någon har lärt sig säga hej. Bara, åh fantastiskt, svenska som är så svårt.

Sofi:

Jag har en egen teori att folk gärna säger det där. För de tycker att folk, alltså icke-svenskar pratar så dålig svenska och de är ganska ovana. Om man jämför med engelska till exempel. Engelska pratas ju på en massa olika sätt. Det är inte bara i liksom Storbritannien och USA och Australien utan även i många före detta kolonier.

Sofi:

Så man är ju van vid att det låter lite hur som helst. Men på svenskarna är vi ju vana vid att det ska låta på ett väldigt visst sätt. Så när någon kommer med en liten brytning då verkar det, oj vad svårt det där verkar.

Emil:

Ja precis, vi har inte haft lika lång träning kanske att höra olika varieteter av svenska. Plus att svenska är ett språk som är mer kanske beroende av betoning och ton eller prosodi än engelskan är. Så vi har liksom noggrannare öron.

Emil:

Det är ju skillnad på banan och banan för en svensk. Det är ju väldigt stor skillnad. Men den typen av närliggande uttalsskillnader finns inte på engelska.

Sofi:

Vad jag upplever eller vad jag får höra av de som lär sig svenska är att det är ganska lätt språk i början. När man väl kommer igång. Den första nybörjarkursen känner man sig ganska trygg. Ja men det här fixar jag på ett par månader och nu är jag nästan flytande efter ett par gånger. Men sen när man väl kommit in och börjat grotta ner sig i mer detaljer.

Sofi:

Då upplevs svenskan som plötsligt mycket svårare än vad man trodde i början.

Emil:

Ja, det där har jag upplevt också. Det finns någon nivå där någon har lärt sig ganska mycket och tycker att nu kan jag svenska. Och sen när man börjar plugga lite mer då märker de att oj jag kan ingenting. Precis. Ja men sådär är det. Och jag tror att det där beror på ganska mycket att vi har en rätt så enkel grammatik jämfört med många andra språk.

Emil:

Och framförallt det här med att vi inte böjer verben efter person. Utan det heter jag är, du är, han är, vi är, ni är. Förr i tiden hette det ni är och vi är och. Men det har vi tagit bort. På engelska så är det ju svårare. I am, you are, he is. Och på många andra språk som tyska till exempel där är det ju nio olika former.

Emil:

Precis.

Sofi:

Och det är väldigt många olika. Jag menar franskan tror jag har 16 tempus plus att man böjer per person. Det är ju flera hundra ord man ska lära sig för bara ett enda verb.

Emil:

Ja, precis. Det är dels det. Och sen att vi inte heller har kasus det här med att substantiven också förändras. Som finskan har till exempel. Om du säger jag tittar på bordet. Då heter bordet en viss sak. Då heter det bord A till exempel.

Emil:

Eller jag lägger pennan under bordet. Då heter det bord I.

Sofi:

Om bordet står i hallen då blir det bord U.

Emil:

Ja, precis. Det där har vi ju inte utan vi har ju istället prepositioner på bordet, under bordet eller i hallen.

Sofi:

Som visserligen är ganska svåra för många. Jag känner att det finns många prepositioner på svenskan. Jag tycker att min man som är fransk det är liksom A på franska hela tiden.

Emil:

Ja, precis. Men det är ofta så att antingen har ett språk många kasusformer som finskan. Eller så har det många prepositioner som svenskan. Så det är antingen eller. Man får välja där pest eller kola. Men jag tror jag hellre väljer prepositioner faktiskt. Kasus tycker jag är skitjobbigt. Bara på tyska.

Emil:

Där är det nominativ, aktiv och dativ man behöver bry sig om. Men jag tycker det är skitjobbigt.

Sofi:

Men det är väl ungefär som svenskan också har sett ut. För det är ju en poäng här också. Svenskan har väl, vad ska man säga, blivit lättare. Om man jämför med kanske om man skulle ha pluggat svenska för 300 år sedan tror jag.

Emil:

Ja, absolut. Och bara för 150 år sedan också tror jag det är lättare nu. Så det jag brukar säga det är så här att ni ska vara glada att ni lär er svenska nu och inte för 150 år sedan. Men sen om 100 år i framtiden kanske det är ännu lättare.

Emil:

För då behöver man inte bry sig om det och dem till exempel. Då skriver alla dem det och det. Ja just det. Men då kommer vi vara döda.

Sofi:

Vi vänder oss och vänder oss och grövar där över de grejerna. Men varför är svenskan svårt då? Om man tänker att det är ett enkelt språk på grund av grammatiken. Vad är det egentligen som gör det svårt?

Emil:

Ja, jag tror att det som är svårt är uttalet. Just det som vi var inne på det här med ljud, banan, banan och så vidare. Att vi betonar saker på, vi har olika betoningar. Det kan bli helt olika ord beroende på hur man betonar det. Vi har många vokalljud. Vi har ju nio vokaler men de kan uttalas på 20-22 olika sätt.

Emil:

Beroende på om de är långa eller korta. Om ett ö följs av ett r till exempel så blir det ju ö istället. Det heter snö men det heter smör. Det är olika öljud. Så det är mycket sånt här som man behöver fundera på. Så det är ju en sak.

Sofi:

Svårt också upplever många faktiskt. Ofta när man pratar om språk så är det att man ska producera språket. Man ska skriva, säga, prata och säga rätt sak. Men det är också det här med att vara receptiv och att lyssna. Till exempel att förstå vad någon säger. Jag tror att svenskan, just den här hörförståelsen, ofta underskattas av många.

Sofi:

Det är väl lite relaterat till det här med betoning. Att vi pratar ganska snabbt när vi inte har de här betonande stavelserna som gör att det är svårt att hänga med i snacket.

Emil:

Ja, precis. Vi fokuserar väldigt mycket på de betonade orden. Vi springer förbi de obetonade orden brukar jag säga. När vi pratar så säger de små orden ganska fort. Vi säger hur är det med dig? Så det är dig som är det viktiga men hur är det med...

Emil:

Då kan det inte vara så lätt att fatta hur det är med dig.

Sofi:

Det där reducerar vi också. Vi tar bort flera av de här konsonanterna och smäller ihop det till ett mer...

Emil:

Ja, så det där gör vi hela tiden utan att vi tänker på. Som det jag sa nu, det där gör vi hela tiden utan att vi tänker på. Det där krumpas ihop. Det låter som att det är ett enda ord för många nybörjare.

Sofi:

Precis. Och även de som har studerat ett tag men inte fokuserat på uttal och hörförståelse.

Emil:

Ja, och många som har studerat utlandet kanske också som inte är vana vid att höra fritt tal så ofta.

Sofi:

Och sen finns det ju de här hemska lärarna som pratar skriftspråk med sina kursdeltagare. Ja, god morgon. Men det är inte så många.

Emil:

Ja, men precis. Både ja och nej tycker jag. Det är en jättevanlig fråga som jag ofta får när jag berättar att jag lär vuxna människor svenska. Då säger de, jaha, från vilket språk då?

Sofi:

Ja, men det tror de att man sitter och pratar på någon annan språk och berättar om svenskan.

Emil:

Ja, precis. De tror att man pratar om svenska, att jag måste kunna arabiska om jag ska lära en arabiskt talande svenska. Men det som jag alltid säger då är att det inte är så stor skillnad om den du lär svenska talar arabiska, grekiska, turkiska eller engelska.

Emil:

Det är ändå samma språk man lär sig. Men sen är det självklart att om du redan talar norska, danska eller tyska så har du väldigt många ord som är gemensamma med svenska. Det är mycket lättare att komma ihåg orden, bara en sån sak.

Sofi:

Precis, men samtidigt, jag hade någon gång någon kille från Italien som hade bott flera år i Norge. Det var ju omöjligt att lära honom svenska, för han babblade på tillbaka på norska. Jag fann mig lite alldeles för mycket i det. Det kan ju också vara ett problem när det ligger för nära.

Emil:

Ja, men det är sant. Jag har en sån kurshälttagare nu faktiskt som talar norska. Jag har bott några år i Norge och det är ju liksom norska allting. Jag förstår ju det mesta. Det är liksom avancerade ord, men då kommer det in så här, ja, icke sånt.

Emil:

Nej, det heter eller hur. Det är ju väldigt mycket sånt där. Eller ok, ok. Det är mycket svårare att vänja sig och ändra ok till ok än att börja med något helt nytt. Det säger väl många såna här som gör karriär på att lära sig tio, tolv språk.

Emil:

Det är mycket svårare med snarlika språk än sådana som är vitt skilda. Att separera dem alltså. Men det är självklart, om ditt första språk är koreanska och du kan inget annat språk, då är det helt nytt med svenska. Då är det nya bokstäver, nya ord som inte låter som någonting som du säger på ditt första språk.

Emil:

Men kan du då engelska däremot så är det ju massor av ord som är väldigt lika.

Sofi:

Precis, och det där brukar ju vara ganska svårt. Jag har en kinesisk kille just nu och han beskriver det. Från hans perspektiv så är ju svenska och engelska mer eller mindre samma. Han har ju kunnat engelska kanske i 20 år. Han har pluggat på engelska. Han kan engelska rätt bra och nu kan han även rätt svenska rätt bra.

Sofi:

Men för honom är det där mer eller mindre samma sak. Skillnaden mellan de två språken är så otroligt minimal om man jämför med skillnaden mellan engelska och kinesiska. Så det är också lite i vägen för honom att om man ska säga hand eller hand

Sofi:

spelar det någon roll? Han mixar ju ganska hejfritt där för det är ju ungefär samma ändå för honom. Skillnaderna ser ju väldigt olika ut också beroende på från vilket håll man kommer.

Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (1) Episode|Is|Swedish|a|difficult|language|For|whom sezione||||||| Episode 8: Ist Schwedisch eine schwierige Sprache? Für wen? (1) Episodio 8: ¿Es el sueco un idioma difícil? ¿Para quién? (1) Épisode 8 : Le suédois est-il une langue difficile ? Pour qui ? (1) Episodio 8: Lo svedese è una lingua difficile? Per chi? (1) Episódio 8: O sueco é uma língua difícil para quem? (1) Эпизод 8: Сложный ли шведский язык? Для кого? (1) Bölüm 8: İsveççe zor bir dil mi? Kimler için? (1) Episode 8: Is Swedish a difficult language? For whom? (1)

Emil: Emil Emil:

Så då säger folk så här, jag ska gå till Stockholm. |||die Leute||||||| So|then|say|people|like this|here|I|will|go|to|Stockholm Die Leute sagen also: "Ich fahre nach Stockholm". Les gens disent donc : "Je vais à Stockholm". So people say like this, I am going to Stockholm. Ja, nu bor du redan i Stockholm, men här säger de det. Yes|now|live|you|already|in|Stockholm|but|here|say|they|it Nun, du lebst bereits in Stockholm, aber hier sagt man es. Vous vivez déjà à Stockholm, mais c'est ici qu'on le dit. Yes, now you already live in Stockholm, but here they say it. Jag ska gå till Frankrike. I|will|go|to|France Ich werde nach Frankreich gehen. I am going to France. Oj, då måste du bli trött i benen, säger jag då. |||||||Beinen||| Oh|then|must|you|become|tired|in|the legs|says|I|then |||||||ногах||| "Oh, deine Beine müssen müde sein", sage ich. "Oh, tes jambes doivent être fatiguées", dis-je. Oh, then you must be getting tired in your legs, I say.

\[Intro\] Intro \[Intro\]

Lysande lagom. Brilliant|just right Brillant, juste ce qu'il faut. Brilliant just right.

Emil: Emil Emil:

Sofi: Sofi Sofi:

Och jag heter Sofie Tegseren Devoe, jag driver företaget Be Swedish som har kurser i svenska och svenskhet. |||||||||||||||||шведскость |||||||leite|das Unternehmen|||||||||Schwedenheit And|I|am called|Sofie|Tegseren|Devoe||run|the company|Be|Swedish|that|has|courses|in|Swedish|and|Swedishness |||||||||||||||||suequidad And my name is Sofie Tegseren Devoe, I run the company Be Swedish which offers courses in Swedish and Swedishness. Men temat idag alltså är, är svenska ett svårt språk och för vem? |||also||||||||| But|theme|today|therefore|is||Swedish|a|difficult|language|and|for|whom |tema||||||||||| |tema||||||||||| But the theme today is, is Swedish a difficult language and for whom?

Emil: Emil Emil:

Man får ju höra ibland av folk att de säger så här, ja svenska som är så svårt. One|is allowed|after all|hear|sometimes|from|people|that|they|say|so|here|yes|Swedish|which|is|so|difficult |||oír|||||||||||||| Man hört manchmal, dass Schwedisch so schwierig ist. On entend parfois dire que le suédois est si difficile. You sometimes hear people say things like, yes, Swedish is so difficult. Hon har lärt sig svenska bra men det är ju ett väldigt svårt språk. |||||||||||sehr|| She|has|learned|herself|Swedish|well|but|it|is|of course|a|very|difficult|language |||||||||||muy|| Sie hat gut Schwedisch gelernt, aber es ist eine sehr schwierige Sprache. Elle a bien appris le suédois, mais c'est une langue très difficile. She has learned Swedish well, but it is indeed a very difficult language. För det är många som tror det. For|it|is|many|who|believe|that Parce que beaucoup de gens le pensent. Because many people believe that. Många svenskar som tror det, ja. |Schweden|||| Many|Swedes|who|believe|it|yes Viele Schweden denken so, ja. Beaucoup de Suédois le pensent, oui. Many Swedes believe that, yes. Ja, precis. |genau Yes|exactly Oui, exactement. Yes, exactly. Och jag tror det är därför också man, det där som vi kanske har tittat lite på. |||||deshalb||||das|||||geschaut|ein wenig| And|I|believe|it|is|why|also|one|that|there|that|we|maybe|have|looked|a little|at |||||por eso||||||||||| Und ich denke, deshalb haben wir uns das auch angeschaut. Je pense que c'est la raison pour laquelle nous nous sommes également penchés sur cette question. And I think that's why we might have looked a little at that.

Sofi: Sofi Sofi:

Men tror de verkligen det? |||wirklich| But|do believe|they|really|it Mais le pensent-ils vraiment ? But do they really believe that? Ibland får jag uppfattning att de inte alls tror någonting överhuvudtaget men säger det bara för att liksom säga någonting. |||den Eindruck||||überhaupt|glauben||überhaupt|||||||sozusagen|| Sometimes|get|I|impression|that|they|not|at all|believe|anything|at all|but|say|it|just|to|to|like|say|something ||||||||||affatto||||||||| |||opinión||||||anything|en absoluto||||||||| Manchmal habe ich den Eindruck, dass sie gar nichts glauben, sondern es nur sagen, um ihren Standpunkt zu vertreten. Parfois, j'ai l'impression qu'ils ne croient en rien, mais qu'ils le disent simplement pour se faire valoir. Sometimes I get the impression that they don't believe anything at all but just say it to, you know, say something. Jag tror inte svenskar tror särskilt mycket alls om hur det är att lära sig svenska. |||||besonders||überhaupt|||||||| I|think|not|Swedes|think|particularly|much|at all|about|how|it|is|to|learn|themselves|Swedish ||||creo||||||||||| Ich glaube nicht, dass die Schweden sehr viel darüber nachdenken, wie es ist, Schwedisch zu lernen. I don't think Swedes think very much at all about what it's like to learn Swedish.

Emil: Emil Emil:

Nej, men om det är något de säger så slänger de väl ur sig det där liksom. |||||||||werfen||wohl|raus|||| No|but|if|it|is|something|they|say|then|throw|they|probably|out|themselves|it|there|like |||||||||dicono||||||| |||||||||dicen|||de|||| Nein, aber wenn es etwas ist, was sie sagen, dann plappern sie es einfach so aus. No, but if it's something they say, they probably just throw that out there. Ja, de kommer inte ihåg. ||||erinnern Yes|they|remember|not|at all Yeah, they don't remember. Jag tror att det där är lite också varför man säger bra så fort någon har lärt sig säga hej. ich|||||||||||||schnell||||||hallo I|believe|that|it|there|is|a little|also|why|one|says|good|so|quickly|someone|has|learned|to|say|hello |||||||||||||rápidamente|||||| Ich denke, das ist auch ein Grund, warum man gut sagt, sobald jemand gelernt hat, hallo zu sagen. I think that's also a bit why they say good as soon as someone has learned to say hello. Bara, åh fantastiskt, svenska som är så svårt. nur|oh|fantastisch||||| Just|oh|fantastic|Swedish|that|is|so|difficult Nur, oh fantastisch, Schwedisch, das so schwer ist. Just, oh fantastic, Swedish that is so difficult.

Sofi: Sofi Sofi: Sofi:

Jag har en egen teori att folk gärna säger det där. ||||Theorie|||gerne||| I|have|a|own|theory|that|people|readily|say|it|there |||||||gustosamente||| I have my own theory that people like to say that. För de tycker att folk, alltså icke-svenskar pratar så dålig svenska och de är ganska ovana. ||||люди|||||||||||| ||||||nicht|||||||||ganz|unbeholfen For|they|think|that|people|I mean|||speak|so|poor|Swedish|and|they|are|quite|unaccustomed |||||entonces|||||pobre||||||inexpertos Because they think that people, I mean non-Swedes, speak such bad Swedish and they are quite unaccustomed. Om man jämför med engelska till exempel. ||сравнивает|||| ||vergleicht|||| If|one|compares|with|English|to|example ||confronta|||| If you compare it to English for example. Engelska pratas ju på en massa olika sätt. |||||Menge|| English|is spoken|after all|in|a|lot of|different|ways |||||||maneras English is spoken in a lot of different ways. Det är inte bara i liksom Storbritannien och USA och Australien utan även i många före detta kolonier. ||||||Großbritannien|||||||||vorherigen||Kolonien It|is|not|only|in|like|the United Kingdom|and|the USA|and|Australia|but|also|in|many|former|this|colonies |||||||||||||||anteriores|| It's not just in like the United Kingdom, the USA, and Australia, but also in many former colonies.

Sofi: Sofi Sofi:

Så man är ju van vid att det låter lite hur som helst. ja||||gewöhnt|an|||klingt||||egal So|one|is|you know|used|to|that|it|sounds|a little|how|as|it wants Man ist ja daran gewöhnt, dass es ein bisschen klingt, wie es will. So, you get used to it sounding a bit however. Men på svenskarna är vi ju vana vid att det ska låta på ett väldigt visst sätt. ||den Schweden||||gewöhnt|||||klingen|auf|||sicheres|Weise But|about|the Swedes|are|we|of course|used|to|that|it|should|sound|in|a|very|certain|way ||||||acostumbrados||||||||muy|| Aber bei den Schweden sind wir ja daran gewöhnt, dass es auf eine ganz bestimmte Art und Weise klingen soll. But for Swedes, we are used to it sounding a very specific way. Så när någon kommer med en liten brytning då verkar det, oj vad svårt det där verkar. ||||||kleinen|Akzent||scheint||||||| So|when|someone|comes|with|a|little|accent|then|seems|it|oh|how|difficult|that|there|seems |||||||accento||||||||| |||||||acento||parece||||||| Wenn jemand also mit einem kleinen Akzent kommt, wirkt das, oh, das scheint sehr schwierig zu sein. So when someone comes with a slight accent, it seems like, oh, that looks so difficult.

Emil: Emil Emil:

Ja precis, vi har inte haft lika lång träning kanske att höra olika varieteter av svenska. |||||hatte|gleichmäßig||Training|||||Dialekte|| Yes|exactly|we|have|not|had|as|long|training|perhaps|to|hear|different|varieties|of|Swedish |||||||||||oír|||| Yes exactly, we haven't had as much training perhaps to hear different varieties of Swedish. Plus att svenska är ett språk som är mer kanske beroende av betoning och ton eller prosodi än engelskan är. Plus(1)||||||||mehr||||Betonung||Ton||Prosodie||Englisch| Plus|that|Swedish|is|a|language|that|is|more|perhaps|dependent|on|stress|and|intonation|or|prosody|than|English|is ||||||||||||наголосу||||просодія||| ||||||||||dependiente||||||prosodia||| Plus, Swedish is a language that is perhaps more dependent on stress and tone or prosody than English is. Så vi har liksom noggrannare öron. ||||более внимательные| ||||genauer|Ohren So|we|have|like|more careful|ears ||||más cuidadosos|oídos So we have, like, more discerning ears.

Emil: Emil Emil:

Det är ju skillnad på banan och banan för en svensk. |||Unterschied||Banane||||| It|is|after all|difference|between|banana|and|the banana|for|a|Swede |||||banana||||| |||diferencia||plátano||banana||| There is a difference between banana and banana for a Swede. Det är ju väldigt stor skillnad. |||||Unterschied It|is|after all|very|big|difference There is indeed a very big difference. Men den typen av närliggande uttalsskillnader finns inte på engelska. ||Typ||nahegelegene|Ausspracheunterschiede|||| But|that|type|of|nearby|pronunciation differences|exist|not|in|English ||||vicine|pronuncia|||| ||||cercanas|diferencias de pronunciación|||| But that type of nearby pronunciation differences does not exist in English.

Sofi: Sofi Sofi:

Vad jag upplever eller vad jag får höra av de som lär sig svenska är att det är ganska lätt språk i början. ||erlebe||||||||||||||||||||Anfang What|I|experience|or|what|I|get|to hear|from|those|who|learn|themselves|Swedish|is|that|it|is|quite|easy|language|in|the beginning ||experimento||||recibo|||||||||||||fácil||| What I experience or what I hear from those who are learning Swedish is that it is quite an easy language at the beginning. När man väl kommer igång. ||||in Gang When|one|finally|gets|started Once you get started. Den första nybörjarkursen känner man sig ganska trygg. ||Anfängerkurs|||||sicher The|first|beginner course|feels|one|oneself|quite|safe |||||||sicuro |first||||||seguro In the first beginner's course, you feel quite secure. Ja men det här fixar jag på ett par månader och nu är jag nästan flytande efter ett par gånger. ||||schaffe||||paar||||||fast|fließend||||Mal Yes|but|this|here|will fix|I|in|a|couple|months|and|now|am|I|almost|fluent|after|a|couple|times Yes||||arreglar||||||||||||||| Yes, but I can manage this in a couple of months and now I am almost fluent after a few sessions. Men sen när man väl kommit in och börjat grotta ner sig i mer detaljer. |||||||||гробить||||| aber|||||gekommen||||grotten|hinein||||Details But|then|when|one|actually|has come|in|and|has started|to dig|down|oneself|in|more|details |||||||||grottare||||| |||||||||гратися||||| Aber dann, wenn man einmal eingetaucht ist und anfängt, sich mit den Details zu beschäftigen. But then when you really get into it and start digging into more details.

Sofi: Sofi Sofi: Sofi:

Då upplevs svenskan som plötsligt mycket svårare än vad man trodde i början. |erscheint|Schwedisch||||schwieriger||||dachte|| Then|is experienced|Swedish|as|suddenly|much|harder|than|what|one|thought|in|the beginning ||||раптом|||||||| |se siente|el sueco|||||||||| Dann wird Schwedisch plötzlich viel schwieriger empfunden, als man zu Beginn dachte. Then Swedish suddenly feels much harder than one thought at the beginning.

Emil: Emil Emil:

Ja, det där har jag upplevt också. |||||erlebt| Yes|that|there|has|I|experienced|also |||||vissuto| Yes, I have experienced that too. Det finns någon nivå där någon har lärt sig ganska mycket och tycker att nu kan jag svenska. |||Niveau|||||||||||||| There|is|some|level|where|someone|has|learned|himself/herself|quite|much|and|thinks|that|now|can|I|Swedish There is a level where someone has learned quite a bit and thinks that now I can speak Swedish. Och sen när man börjar plugga lite mer då märker de att oj jag kan ingenting. |||||lernen||||merken||||||nichts And|then|when|you|starts|study|a little|more|then|realizes|they|that|oh|I|can|nothing |||||||||se dan cuenta||||||nada de nada And then when you start studying a bit more, you realize that oh, I know nothing. Precis. Exactly Exactly. Ja men sådär är det. ja||so|| Yes|but|like that|is|it Yes, that's how it is. Och jag tror att det där beror på ganska mycket att vi har en rätt så enkel grammatik jämfört med många andra språk. ||||||liegt||||||||||einfache|Grammatik||||| And|I|believe|that|it|there|depends|on|quite|a lot|that|we|have|a|fairly|so|simple|grammar|compared|to|many|other|languages ||||||||||||||una|||||||| And I think that this is largely due to the fact that we have a fairly simple grammar compared to many other languages.

Emil: Emil Emil:

Och framförallt det här med att vi inte böjer verben efter person. |vor allem|||||||beugen|Verben||Person And|especially|it|this|with|that|we|not|conjugate|the verbs|according to|person ||||||||flexionar||| And above all this about us not conjugating verbs according to person. Utan det heter jag är, du är, han är, vi är, ni är. ohne|||||||||||| Without|it|is called|I|am|you|are|he|is|we|are|you (plural)|are Instead, it is I am, you are, he is, we are, you are. Förr i tiden hette det ni är och vi är och. früher|||hieß||||||| In the past|in|time|was called|it|you|are|and|we|| antes|||||||||| In the past, it was you are and we are and. Men det har vi tagit bort. ||||genommen| But|it|has|we|taken|away But we have removed that. På engelska så är det ju svårare. In|English|then|is|it|you know|harder In English, it is indeed more difficult. I am, you are, he is. I|am|you|are|he|is I am, you are, he is. Och på många andra språk som tyska till exempel där är det ju nio olika former. |||||||||||||neun|| And|in|many|other|languages|like|German|for|example|there|are|it|you know|nine|different|forms |||||||||||||nueve|| And in many other languages like German for example, there are nine different forms.

Emil: Emil Emil:

Precis. Exactly Exactly.

Sofi: Sofi Sofi:

Och det är väldigt många olika. |||||verschiedene And|it|is|very|many|different |||muy|| And there are very many different ones. Jag menar franskan tror jag har 16 tempus plus att man böjer per person. ||||||Zeitformen|||||| I|mean|French|I think|I|have|tenses|plus|that|one|conjugates|per|person ||||||||||coniuga|| ||||||||||conjugar|| I mean, French has, I think, 16 tenses plus you conjugate for each person. Det är ju flera hundra ord man ska lära sig för bara ett enda verb. ||||||||||||||Verb It|is|after all|several|hundred|words|one|should|learn|oneself|for|only|one|single|verb There are several hundred words you have to learn for just one single verb.

Emil: Emil Emil:

Ja, precis. Yes|exactly Yes, exactly. Det är dels det. ||teilweise| It|is|partly|that That is part of it. Och sen att vi inte heller har kasus det här med att substantiven också förändras. |||||auch nicht||Kasus|||||Substantive||verändern And|then|that|we|not|either|have|case|it|here|with|that|the nouns|also|change |||||||відмінок||||||| |||||tampoco|||||||||cambian And then that we also don't have the case where nouns change. Som finskan har till exempel. |Finnisch||| As|Finnish|has|to|example Like Finnish has, for example. Om du säger jag tittar på bordet. ||||sehe||Tisch If|you|say|I|look|at|the table If you say I am looking at the table. Då heter bordet en viss sak. ||||gewisse|Sache Then|is called|the table|a|certain|thing Then the table refers to a specific thing. Då heter det bord A till exempel. |||Tisch||| Then|is called|it|table|A|for|example |||mesa||| Then it's called table A for example.

Emil: Emil Emil:

Eller jag lägger pennan under bordet. oder||lege|den Stift||dem Tisch Or|I|put|the pen|under|the table Or I put the pen under the table. Då heter det bord I. |heißt||Tisch| Then|is called|it|table|I Dann heißt es Tisch I. Then it's called table I.

Sofi: Sofi Sofi: Sofi:

Om bordet står i hallen då blir det bord U. ||||Flur|||||U(1) If|the table|is|in|the hall|then|becomes|it|table|U ||||||||lavoro| ||||pasillo||||| Wenn der Tisch in der Halle steht, dann wird es Tisch U. If the table is in the hallway, then it becomes table U.

Emil: Emil Emil:

Ja, precis. Yes|exactly Yes, exactly. Det där har vi ju inte utan vi har ju istället prepositioner på bordet, under bordet eller i hallen. |||||||||||Präpositionen||||||| That|there|have|we|already|not|but|we|have|already|instead|prepositions|on|the table|under|the table|or|in|the hall We don't have that, instead we have prepositions on the table, under the table, or in the hallway.

Sofi: Sofi Sofi:

Som visserligen är ganska svåra för många. |wenn auch|||schwierig|| Which|admittedly|are|quite|difficult|for|many |certamente||||| |ciertamente|||difíciles|| Which are indeed quite difficult for many. Jag känner att det finns många prepositioner på svenskan. I|feel|that|it|exists|many|prepositions|in|Swedish I feel that there are many prepositions in Swedish. Jag tycker att min man som är fransk det är liksom A på franska hela tiden. |||||||französisch|||||||| I|think|that|my|husband|who|is|French|it|is|like|A|in|French|all|the time I think that my husband, who is French, is like A in French all the time.

Emil: Emil Emil:

Ja, precis. Yes|exactly Yes, exactly. Men det är ofta så att antingen har ett språk många kasusformer som finskan. |||oft|||entweder|||||Fälle|| But|it|is|often|so|that|either|has|a|language|many|case forms|like|Finnish ||||||o bien||||||| But it is often the case that either a language has many case forms like Finnish. Eller så har det många prepositioner som svenskan. Or|so|has|it|many|prepositions|as|Swedish Or it has many prepositions like Swedish. Så det är antingen eller. So|it|is|either|or |||o|o So it's either one or the other. Man får välja där pest eller kola. ||||Pest||Kohle One|is allowed|to choose|between|plague|or|cola ||||peste||cola ||||peste||muerte Sie müssen sich zwischen Pest und Karamell entscheiden. You have to choose between the plague or cholera. Men jag tror jag hellre väljer prepositioner faktiskt. |||||wähle|| But|I|think|I|rather|choose|prepositions|actually ||||piuttosto||preposizioni| ||||preferiblemente||| But I think I would actually prefer prepositions. Kasus tycker jag är skitjobbigt. ||||scheißjobbig The case|think|I|is|really annoying ||||muy molesto I think cases are really annoying. Bara på tyska. nur|auf|Deutsch Only|in|German Only in German.

Emil: Emil Emil:

Där är det nominativ, aktiv och dativ man behöver bry sig om. ||||aktiv|||||kümmern|| There|is|it|nominative|active|and|dative|one|needs|care|oneself|about |||||||||importar|| There you need to care about nominative, active, and dative. Men jag tycker det är skitjobbigt. But|I|think|it|is|really annoying But I think it's really annoying.

Sofi: Sofi Sofi:

Men det är väl ungefär som svenskan också har sett ut. ||||ungefähr|||||| But|it|is|probably|roughly|as|Swedish|also|has|looked|out ||||aproximadamente||el sueco|||parecido| But it's probably about the same as how Swedish has looked. För det är ju en poäng här också. |||||Punkt|| For|it|is|after all|a|point|here|also Because there is a point here as well. Svenskan har väl, vad ska man säga, blivit lättare. ||||||||leichter Swedish|has|well|what|should|one|say|become|easier ||||||||más fácil Swedish has, what should I say, become easier. Om man jämför med kanske om man skulle ha pluggat svenska för 300 år sedan tror jag. ||vergleicht|||||||gelernt|||||| If|one|compares|with|maybe|if|one|would|have|studied|Swedish|for|years|ago|I believe| If you compare it to perhaps studying Swedish 300 years ago, I think.

Emil: Emil Emil:

Ja, absolut. |absolut Yes|absolutely Yes, absolutely. Och bara för 150 år sedan också tror jag det är lättare nu. And|just|for|years|ago|also|I believe|I|it|is|easier|now And just 150 years ago, I think it was harder. Så det jag brukar säga det är så här att ni ska vara glada att ni lär er svenska nu och inte för 150 år sedan. |||gewöhne||||||||||froh|||lernen|||||||| So|it|I|usually|say|that|is|so|here|that|you|should|be|happy|that|you|learn|your|Swedish|now|and|not|for|years|ago So what I usually say is that you should be happy that you are learning Swedish now and not 150 years ago. Men sen om 100 år i framtiden kanske det är ännu lättare. |||||Zukunft||||| But|then|in|years|in|the future|maybe|it|is|even|easier |||||||||aún más| But then in 100 years in the future, it might be even easier.

Emil: Emil Emil:

För då behöver man inte bry sig om det och dem till exempel. For|then|needs|one|not|care|oneself|about|it|and|them|to|example |||||preocuparse||||||| Because then you don't have to care about it and them, for example. Då skriver alla dem det och det. |schreiben||||| Then|write|all|they|it|and|it |||a ellos||| Then all of them write it and that. Ja just det. |gerade| Yes|just|that Yes, exactly. Men då kommer vi vara döda. |||||tot But|then|will|we|be|dead |||||muertos But then we will be dead.

Sofi: Sofi Sofi:

Vi vänder oss och vänder oss och grövar där över de grejerna. |wenden||||||graben||||Sachen We|turn|ourselves|and|turn|ourselves|and|dig|there|over|those|things |volteamos||||||cavamos||||las cosas We turn and turn and dig into those things. Men varför är svenskan svårt då? But|why|is|Swedish|difficult|then But why is Swedish difficult then? Om man tänker att det är ett enkelt språk på grund av grammatiken. If|one|thinks|that|it|is|a|simple|language|because of|grammar|of|the grammar If you think it's an easy language because of the grammar. Vad är det egentligen som gör det svårt? What|is|it|actually|that|makes|it|difficult What is it really that makes it difficult?

Emil: Emil Emil:

Ja, jag tror att det som är svårt är uttalet. |||||||||Aussprache Yes|I|believe|that|it|that|is|difficult|is|pronunciation |||||||||la pronunciación Yes, I think what is difficult is the pronunciation. Just det som vi var inne på det här med ljud, banan, banan och så vidare. |||||eingehend|||||Geräusch||||| exactly|that|that|we|were|into|on|it|here|with|sound|the banana|the banana|and|so|forth |||||dentro|||||sonido||||| Just that which we were talking about regarding sounds, banana, banana, and so on. Att vi betonar saker på, vi har olika betoningar. That|we|emphasize|things|on|we|have|different|emphases That we emphasize things differently, we have different emphases. Det kan bli helt olika ord beroende på hur man betonar det. It|can|become|completely|different|words|depending|on|how|one|emphasizes|it It can result in completely different words depending on how you emphasize it. Vi har många vokalljud. |||Vokallaute We|have|many|vowel sounds We have many vowel sounds. Vi har ju nio vokaler men de kan uttalas på 20-22 olika sätt. ||||Vokale||||ausgesprochen||| We|have|after all|nine|vowels|but|they|can|be pronounced|in|different|ways We have nine vowels, but they can be pronounced in 20-22 different ways.

Emil: Emil Emil:

Beroende på om de är långa eller korta. |||||||kurze Depending|on|if|they|are|long|or|short |||||||cortas Depending on whether they are long or short. Om ett ö följs av ett r till exempel så blir det ju ö istället. If|an|ö||by|an|r|for|example|then|becomes|it|of course|ö|instead |||seguido||||||||||| If an ö is followed by an r, for example, it becomes ö instead. Det heter snö men det heter smör. ||Schnee||||Butter It|is called|snow|but|it|is called|butter ||nieve||||mantequilla It is called snow but it is called butter. Det är olika öljud. |||Vokale It|is|different|vowel sounds |||sonido de cerveza They are different vowel sounds. Så det är mycket sånt här som man behöver fundera på. ||||solches|||||nachdenken| So|it|is|a lot of|such|like this|that|one|needs|to think|about |||||||||reflexionar| So there is a lot of this kind of thing that you need to think about. Så det är ju en sak. So|it|is|after all|one|thing So that is one thing.

Sofi: Sofi Sofi:

Svårt också upplever många faktiskt. Difficult|also|experience|many|actually ||experimentan|| Many actually find it difficult as well. Ofta när man pratar om språk så är det att man ska producera språket. Often|when|one|talks|about|language|then|is|it|that|one|should|produce|the language Often when talking about language, it is about producing the language. Man ska skriva, säga, prata och säga rätt sak. One|should|write|say|talk|and|say|right|thing One should write, say, talk, and say the right thing. Men det är också det här med att vara receptiv och att lyssna. aber|||||||||rezeptiv|||zuhören But|it|is|also|this|here|about|to|be|receptive|and|to|listen But it is also about being receptive and listening. Till exempel att förstå vad någon säger. For|example|to|understand|what|someone|says For example, understanding what someone is saying. Jag tror att svenskan, just den här hörförståelsen, ofta underskattas av många. |||||||||недооценивается|| |||||||das Hörverständnis||unterschätzt||vielen I|believe|that|Swedish|just|this|here|listening comprehension|often|is underestimated|by|many |||||||аудіювання|||| |||||||comprensión auditiva||se subestima|| I think that Swedish, especially this listening comprehension, is often underestimated by many.

Sofi: Sofi Sofi:

Det är väl lite relaterat till det här med betoning. ||||relatiert||||| It|is|probably|a little|related|to|this|here|with|emphasis It's somewhat related to the emphasis. Att vi pratar ganska snabbt när vi inte har de här betonande stavelserna som gör att det är svårt att hänga med i snacket. ||||schnell|||||||betonenden|Silben||||||||hängen|||Gespräch That|we|talk|quite|fast|when|we|do not|have|the|here|stressing|syllables|that|make|it||is|hard|to|keep|up|in|conversation ||||||||||||sílabas||||||||mantenerse|||charlas That we speak quite quickly when we don't have these stressed syllables that make it hard to keep up with the conversation.

Emil: Emil Emil:

Ja, precis. Yes|exactly Yes, exactly. Vi fokuserar väldigt mycket på de betonade orden. |fokussieren|||||betonten|Wörter We|focus|very|much|on|the|emphasized|words We focus a lot on the emphasized words. Vi springer förbi de obetonade orden brukar jag säga. ||vorbei||unbetonten|||| We|run|past|the|unstressed|words|usually|I|say ||pasando por||sin acento|||| We usually run past the unstressed words. När vi pratar så säger de små orden ganska fort. When|we|talk|then|say|the|small|words|quite|fast ||||||pequeñas||| When we talk, we say the small words quite quickly. Vi säger hur är det med dig? wir|||||| We|say|how|are|it|with|you We say how are you? Så det är dig som är det viktiga men hur är det med... |||||||wichtige||||| So|it|is|you|who|are|the|important|but|how|is|it|with So it is you who is important, but how is it with...

Emil: Emil Emil:

Då kan det inte vara så lätt att fatta hur det är med dig. ||||||||verstehen||||| Then|can|it|not|be|so|easy|to|understand|how|it|is|with|you ||||||fácil||entender||||| Then it can't be that easy to understand how it is with you.

Sofi: Sofi Sofi:

Det där reducerar vi också. ||reduziert|| That|there|reduce|we|also ||reducir|| We will also reduce that. Vi tar bort flera av de här konsonanterna och smäller ihop det till ett mer... |nehmen||||||Konsonanten||schlagen|zusammen|||| We|remove|away|several|of|these|here|consonants|and|smash|together|it|into|a|more |||||||||junta||||| We remove several of these consonants and smash it together into a more...

Emil: Emil Emil:

Ja, så det där gör vi hela tiden utan att vi tänker på. Yes|so|that|there|do|we|all|time|without|that|we|think|about Yes, we do that all the time without thinking about it. Som det jag sa nu, det där gör vi hela tiden utan att vi tänker på. |||sage|||||||||||| As|it|I|said|now|that|there|do|we|all|time|without|that|we|think|about Like what I just said, we do that all the time without thinking about it. Det där krumpas ihop. ||krumpas|zusammen That|there|crumples|together ||se arruga| That gets crumpled together. Det låter som att det är ett enda ord för många nybörjare. |||||||||||Anfänger It|sounds|like|that|it|is|one|single|word|for|many|beginners It sounds like it's just one word for many beginners.

Sofi: Sofi Sofi:

Precis. Exactly Exactly. Och även de som har studerat ett tag men inte fokuserat på uttal och hörförståelse. |auch||||studiert||eine Weile|||fokussiert||Aussprache||Hörverständnis And|also|those|who|have|studied|a|while|but|not|focused|on|pronunciation|and|listening comprehension |also||||||un tiempo|||||||comprensión auditiva And even those who have studied for a while but haven't focused on pronunciation and listening comprehension.

Emil: Emil Emil:

Ja, och många som har studerat utlandet kanske också som inte är vana vid att höra fritt tal så ofta. ||||||im Ausland||||||||||freies|Sprache|| Yes|and|many|who|have|studied|abroad|maybe|also|who|not|are|used|to||hearing|free|speech|so|often ||||||extranjero||||||||||libremente|hablar|| Yes, and many who have studied abroad may also not be used to hearing free speech that often.

Sofi: Sofi Sofi:

Och sen finns det ju de här hemska lärarna som pratar skriftspråk med sina kursdeltagare. |||||||||||письменный язык||| |||||||schrecklichen||||Schrift Sprache|||Kursteilnehmer And|then|are|it|you know|those|here|terrible|teachers|who|speak|written language|with|their|course participants |||||||terribles|los profesores|||lenguaje escrito||| And then there are these terrible teachers who speak written language with their course participants. Ja, god morgon. |guten| Yes|good|morning Yes, good morning. Men det är inte så många. But|it|is|not|so|many But there aren't that many.

Emil: Emil Emil:

Ja, men precis. Yes|but|exactly Yes, exactly. Både ja och nej tycker jag. sowohl||||| Both|yes|and|no|think|I Both yes and no, I think. Det är en jättevanlig fråga som jag ofta får när jag berättar att jag lär vuxna människor svenska. |||sehr gewöhnliche|Frage|||||||erzähle|||||| It|is|a|very common|question|that|I|often|get|when|I|tell|that|I|teach|adult|people|Swedish It's a very common question that I often get when I tell people that I teach Swedish to adults. Då säger de, jaha, från vilket språk då? |||aha||welcher|| Then|they say|they|oh I see|from|which|language|then Then they say, oh, from which language?

Sofi: Sofi Sofi:

Emil: Emil Emil:

Ja, precis. Yes|exactly Yes, exactly. De tror att man pratar om svenska, att jag måste kunna arabiska om jag ska lära en arabiskt talande svenska. They|believe|that|one|speaks|about|Swedish|that|I|must|know|Arabic|if|I|will|teach|a|Arabic|speaking|Swedish They think that you talk about Swedish, that I must know Arabic if I am to teach an Arabic speaker Swedish. Men det som jag alltid säger då är att det inte är så stor skillnad om den du lär svenska talar arabiska, grekiska, turkiska eller engelska. But|it|that|I|always|say|then|is|that|it|not|is|so|big|difference|if|the|you|teach|Swedish|speaks|Arabic|Greek|Turkish|or|English ||||||||||||||||ella||||||||| But what I always say is that it doesn't make much difference if the person you are teaching Swedish speaks Arabic, Greek, Turkish, or English.

Emil: Emil Emil:

Det är ändå samma språk man lär sig. It|is|still|same|language|one|learns|oneself It's still the same language you are learning. Men sen är det självklart att om du redan talar norska, danska eller tyska så har du väldigt många ord som är gemensamma med svenska. But|then|is|it|obviously|that|if|you|already|speak|Norwegian||or|German|so|have|you|very|many|words|that|are|common|with|Swedish ||||por supuesto||||||||||||||||||comunes|| But of course, if you already speak Norwegian, Danish, or German, you have a lot of words that are common with Swedish. Det är mycket lättare att komma ihåg orden, bara en sån sak. It|is|much|easier|to|remember|recall|the words|just|one|such|thing It's much easier to remember the words, just that.

Sofi: Sofi Sofi:

Precis, men samtidigt, jag hade någon gång någon kille från Italien som hade bott flera år i Norge. Exactly|but|at the same time|I|had|some|time|some|guy|from|Italy|who|had|lived|several|years|in|Norway ||||||||chico||||||||| Exactly, but at the same time, I once had a guy from Italy who had lived several years in Norway. Det var ju omöjligt att lära honom svenska, för han babblade på tillbaka på norska. ||||||||||бормотал|||| It|was|of course|impossible|to|teach|him|Swedish|because|he|babbled|in|return|in|Norwegian |||imposible|||||||hablaba|||| It was impossible to teach him Swedish, because he just babbled back in Norwegian. Jag fann mig lite alldeles för mycket i det. ||||ganz schön|||| I|found|myself|a little|completely|too|much|in|it |encontré|||demasiado|||| I found myself a little too much in that. Det kan ju också vara ett problem när det ligger för nära. It|can|after all|also|be|a|problem|when|it|lies|too|close That can also be a problem when it is too close.

Emil: Emil Emil:

Ja, men det är sant. Yes|but|it|is|true Yes, but that is true. Jag har en sån kurshälttagare nu faktiskt som talar norska. I|have|a|such|course assistant|now|actually|who|speaks|Norwegian ||||tomador de curso||||| I actually have a course facilitator now who speaks Norwegian. Jag har bott några år i Norge och det är ju liksom norska allting. I|have|lived|a few|years|in|Norway|and|it|is|after all|like|Norwegian|everything |||||||||||||todo I have lived a few years in Norway and everything is basically Norwegian. Jag förstår ju det mesta. I|understand|of course|it|most I understand most of it. Det är liksom avancerade ord, men då kommer det in så här, ja, icke sånt. It|is|like|advanced|words|but|then|comes|it|in|so|here|yes|not|such things It's like advanced words, but then it comes in like this, yes, not that.

Emil: Emil Emil:

Nej, det heter eller hur. ||||oder No|it|is called|or|how No, it's called or how. Det är ju väldigt mycket sånt där. It|is|after all|very|much|that|there It's really a lot of that. Eller ok, ok. Or|okay|okay Or okay, okay. Det är mycket svårare att vänja sig och ändra ok till ok än att börja med något helt nytt. It|is|much|harder|to|get used|to it|and|change|ok|to|ok|than|to|start|with|something|completely|new |||||привчити||||||||||||| |||||acostumbrarse||||||||||||| It is much harder to get used to and change ok to ok than to start with something completely new. Det säger väl många såna här som gör karriär på att lära sig tio, tolv språk. ||||solche||||||||||| It|says|probably|many|such|here|who|make|career|by|to|learn|themselves|ten|twelve|languages ||||así||||carrera||||||| Many people who make a career out of learning ten or twelve languages say that.

Emil: Emil Emil:

Det är mycket svårare med snarlika språk än sådana som är vitt skilda. |||||ähnlichen||||||| It|is|much|harder|with|similar|languages|than|such|that|are|widely|different |||||similares||||||muy|distantes It is much harder with similar languages than with those that are vastly different. Att separera dem alltså. To|separate|them|therefore To separate them, that is. Men det är självklart, om ditt första språk är koreanska och du kan inget annat språk, då är det helt nytt med svenska. But|it|is|obvious|if|your|first|language|is|Korean|and|you|can|no|other|language|then|is|it|completely|new|with|Swedish ||||||||||||hablas|||||||||| But it is obvious, if your first language is Korean and you don't know any other language, then Swedish is completely new. Då är det nya bokstäver, nya ord som inte låter som någonting som du säger på ditt första språk. Then|are|it|new|letters|new|words|that|not|sound|like|anything|that|you|say|in|your|first|language ||||letras|||||||||||||| Then there are new letters, new words that don't sound like anything you say in your first language.

Emil: Emil Emil:

Men kan du då engelska däremot så är det ju massor av ord som är väldigt lika. But|can|you|then|English|on the other hand|so|are|it|after all|lots|of|words|that|are|very|similar But if you know English, on the other hand, there are a lot of words that are very similar.

Sofi: Sofi Sofi:

Precis, och det där brukar ju vara ganska svårt. Exactly|and|that|there|tends to|you know|be|quite|difficult Exactly, and that tends to be quite difficult. Jag har en kinesisk kille just nu och han beskriver det. ||||Freund|||||| I|have|a|Chinese|boyfriend|right|now|and|he|describes|it |||chico chino||||||describe| I have a Chinese guy right now and he describes it. Från hans perspektiv så är ju svenska och engelska mer eller mindre samma. From|his|perspective|so|is|after all|Swedish|and|English|more|or|less|the same From his perspective, Swedish and English are more or less the same. Han har ju kunnat engelska kanske i 20 år. He|has|already|known|English|maybe|for|years He has been able to speak English for maybe 20 years. Han har pluggat på engelska. He|has|studied|in|English He has studied in English. Han kan engelska rätt bra och nu kan han även rätt svenska rätt bra. He|can|English|pretty|well|and|now|can|he|also|pretty|Swedish|well|well He speaks English quite well and now he can also speak Swedish quite well.

Sofi: Sofi Sofi:

Men för honom är det där mer eller mindre samma sak. But|for|him|is|it|there|more|or|less|same|thing But for him, those are more or less the same thing. Skillnaden mellan de två språken är så otroligt minimal om man jämför med skillnaden mellan engelska och kinesiska. The difference|between|the|two|languages|is|so|incredibly|minimal|if|one|compares|with|difference|between|English|and|Chinese |||||||increíblemente|mínima|||||||||chino The difference between the two languages is incredibly minimal compared to the difference between English and Chinese. Så det är också lite i vägen för honom att om man ska säga hand eller hand So|it|is|also|a little|in|the way|for|him|to|if|one|should|say|hand|or|hand ||||||camino|||||||||| So it's also a bit of a hindrance for him that if you were to say hand or hand.

Sofi: Sofi Sofi:

spelar det någon roll? does it matter|it|any|role does it matter? Han mixar ju ganska hejfritt där för det är ju ungefär samma ändå för honom. ||||heiterfrei|||||||||| He|mixes|after all|quite|freely|there|because|it|is|after all|roughly|same|anyway|for|him |mezclar|||libremente|||||||||| Er mischt sich da ganz gut ein, weil es für ihn sowieso ungefähr dasselbe ist. He mixes quite freely there because it's pretty much the same for him anyway. Skillnaderna ser ju väldigt olika ut också beroende på från vilket håll man kommer. The differences|look|of course|very|different|out|also|depending|on|from|which|direction|one|comes las diferencias|||muy|diferentes|||dependiendo|||||| The differences also look very different depending on which direction you come from.

SENT_CWT:AFkKFwvL=6.11 PAR_TRANS:gpt-4o-mini=5.53 en:AFkKFwvL openai.2025-01-22 ai_request(all=281 err=0.00%) translation(all=234 err=0.00%) cwt(all=2015 err=0.55%)