Akademisk kvart: Ekologisk mjölk
Världen står inför en rad stora miljöproblem.
Frågan är: Hur vi ska hantera dem?
Och vems ansvar är det att lösa dem?
Är det politikerna,
är det företagen,
är det ingenjörerna,
eller är det de medvetna konsumenterna som ska vrida världen rätt?
Jag heter Oskar Broberg och är forskare och lärare
på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Jag är också programansvarig för ett kandidatprogram som heter
Samhällsanalysprogrammet,
där vi just tittar på frågor om hur teknik, ekonomi och politik samspelar
och formar samhällsutvecklingen.
I min forskning inom näringslivshistoria, som är en del av ekonomisk historia,
tittar man på hur företagens ekonomiska roll ser ut.
Inte så mycket för att man är intresserad av företagen i sig,
utan för att företagen är en del av det senaste som hänt i ett samhälle.
Därigenom kan man se vad som händer i samhället i stort.
I min forskning har vi exempelvis tittat på LKAB:s etablering i Kiruna.
För att förstå hur relationen mellan den svenska exploateringen
och naturresurser i Norrland
också hängde samman med samernas försök att hävda sina rättigheter.
Men det kan också vara mer moderna saker,
som att titta på hur Elon Musk med sitt entreprenörskap
blandar sig i allt fler områden inom dagens globala ekonomi,
allt från Bitcoin till Gamestop-affären.
För att förstå hur den typen av entreprenörskap bygger på
Elon Musks förmåga att vara med på sociala medier och så vidare.
Men det finns också en helt annan nivå för att börja den här typen av samhällsanalys,
och det är att titta runt omkring sig i sin vardag,
i ganska vardagliga föremål,
och inse att även DÄR kan man se väldigt mycket av vad som händer
och försöka förstå det.
Ett sätt att börja
är med vanliga vardagliga föremål som vi har hemma.
Öppna kylen och ta fram ett mjölkpaket.
Jag har ett mjölkpaket här från Wapnö mejeri utanför Halmstad.
När man vänder till baksidan så kan man se att de gör reklam
för sin konferensanläggning.
Här kan man också se att de har "härproducerat"
vilket verkar vara ett eget varumärke.
Genom att titta på en sån här förpackning
så kan man ju förstås se hur det här enskilda företaget
tänker kring olika saker.
Men själva poängen med det här är att vi kan panorera ut och se något större
om vår samtid.
En intressant sak med det här paketet
är att man förstår deras engagemang kring frågor om hållbarhet.
Ändå är ordet "ekologisk" inte alls med.
Och det är lite grann det vi ska försöka närma oss nu, frågan om ekologisk mjölk.
Hur kan det då komma sig att ett sånt här företag som uppenbarligen verkar vara
väldigt MED i sin samtid och är MED och bygger det lokalproducerade
och hållbara, ändå inte har med "ekologisk mjölk"?
Vi kan titta på en annan förpackning.
En förpackning från Sveriges största mejeri Arla.
Här är det uppenbart att det ekologiska tar en stor plats.
Anledningen till att jag tagit med just det här paketet är att
de här faktiskt berättar en del av historien, och för mig som historiker
kan man ställa sig frågan var den här ekologiska mjölken kommer ifrån?
Om man vänder och vrider på det här paketet så ser man att
mjölkförpackningen är från 2016
och då pratades det om att Arlas ekomjölk fyllde 25 år.
På baksidan kan man läsa lite om själva historien om några som
i Arlas historieskrivning var pionjärer inom det ekologiska
som startade 1991,
vilket då är en viktig del av hur de vill sälja mjölk.
I min forskning kan man ju inte nöja sig med att bara titta på mjölkpaketen utan...
Jag aldrig samlat på så mycket i mina dar men just mjölkpaket visade sig vara en
väldigt intressant ingång till att titta på de här sakerna.
Vad jag gjorde då var att gräva i arkiv och...
Till historien då...
Om vi skulle berätta historien om ekologisk mjölk
så var jag tvungen att gå tillbaka för att se hur hela miljörörelsen och
mejerirörelsen egentligen hittade varann.
Och när jag gjorde det så visade det sig att den här historien var något mer
komplex än den som passar på baksidan av ett mjölkpaket från Arla.
Så om man backar tillbaka till 1970-talet,
som i det svenska samhället var en tid då vi haft
en stark tillväxt under flera årtionden men också en politisk radikalisering.
Å ena sidan stod det svenska folkhemmet på sin topp
där många fått det bättre under flera årtionden
och i den här idén om folkhemmet fanns en stark tanke om det rationella
och att man skulle kunna planera fram det som var bäst för flertalet.
Samtidigt med det här så fanns det ju på 70-talet en stark rörelse som
det ibland pratas om som "alternativrörelsen"
ibland som "gröna vågen"
att framförallt unga utbildade människor flyttade från storstäder och ut på landet
för idéer om självförsörjning.
Vad vi kan se inom den så kallade alternativrörelsen
är att flera av dem
formulerade en kritik av hur det moderna jordbruket också förde med sig
negativa konsekvenser för miljön.
Det här gjorde man inom ramen för en mängd olika organisationer
som var ganska små och marginella.
Men vad vi ser under slutet av 70-talet och början av 80-talet
är att man börjar prata med varann inom de här olika organisationerna
och funderar på om man kanske kan göra något ihop
för man var ändå medveten om att man inte fick något större genomslag.
Så i mitten på 80-talet startade man det som då blev KRAV.
Och KRAV är en förkortning för "Kontrollföreningen för alternativ odling".
Det som, när KRAV startades 1985,
utgjorde ett stort och viktigt steg i utvecklingen
var att man för första gången började samarbeta med konventionella aktörer.
Så man bildade en förening och bjöd sedan in ICA och COOP,
eller på den tiden KF som är föreningen bakom COOP och Konsum,
att komma med tidigt.
För man hade insett att en viktig del,
förutom själva produktionen om man nu ville producera livsmedel på ett annat sätt,
var hur man skulle nå ut.
Då var de stora konventionella kedjorna oerhört centrala att få med i det arbetet.
Det ekologiska handlade i första hand om hur man skulle producera
spannmål och grönsaker.
Men när man väl hade kommit igång och miljörörelsen under slutet av 80-talet
fick en skjuts rent allmänt av...
Tjernobyl och av säldöden och lite annat
så innebar det att hela den ekologiska rörelsen upplevde ett uppsving
och då fördes diskussioner om att det ekologiska som ett alternativ borde finnas
på fler områden inom livsmedelsproduktionen.
Mjölk har varit en viktig del av det "svenska"
så då drev några bönder i Värmland frågan om att ha en alternativ mjölk
som också fick heta "alternativ mjölk".
Det här startade man 1989 vilket orsakade
ett väldigt stort motstånd inom övriga delar av mjölketablissemanget
då man såg detta som ett stort hot.
Man lanserade nu en alternativ mjölk
som lyfte fram miljöproblemen med traditionell mjölk.
Man får komma ihåg att de formella regionala monopolerna var avskaffade
men Sverige var ändå i princip uppstyckat mellan mejerierna.
Men den här lilla gruppen startade den alternativa mjölken
och ett par år senare, 1991
upplevde Arla att man nog ändå var tvungen att hålla koll på vad som hände
och lanserade då den alternativa mjölken.
Då tog man aktivt beslutet att inte kalla den alternativ mjölk utan "EKO-mjölk".
Men det var fortfarande en mjölk som skiljde sig ganska mycket från Arlas övriga
så ur ett företags perspektiv gjorde man detta för att hålla lite koll på markanden
men hade egentligen inget större intresse av det.
1994 insåg man från Arlas sida att miljöfrågan var väldigt stor
och då vände man det från att ha varit ett hot
till att istället ta in det i företaget
och lansera den ekologiska mjölken stort i årsredovisningen.
Då döpte man om den från EKO-mjölk till ekologisk mellanmjölk
och gav den samma klädnad som den övriga mjölken
för då ville man plötsligt att den skulle spridas som en del av Arla.
Det här fortsatte sedan att utvecklas under resten av 90-talet för att
HELA miljöfrågan skulle associeras med Arla.
Som många företag under 90-talet började tänka.
När man sedan fusionerades med sin danska motsvarighet under 1999-2000
så skapade man en ännu större produktionsenhet och satsade
ännu mer på det ekologiska så att Arla MD Foods blev världens största producent
av ekologisk mjölk.
Så från att man sett hela miljöfrågan som ett hot,
och specifikt då den alternativa mjölken,
så såg man det plötsligt istället som en del av ens
strategiska varumärkesbyggnad.
Tar vi sedan steget ytterligare lite in så kan vi se hur
mjölk generellt har...
Antalet mejerier gick ner under många år men har de senaste åren vänt uppåt igen
och många mindre mejerier har öppnat
och vi kan också se att själva utbudet av mejeriprodukter har vuxit kraftigt.
Detta sammanfattas kanske allra bäst i denna tredje förpackning.
Här har vi en förpackning från Nöbbelövs ekologiska mejeri, gårdsmjölk.
Den här fångar flera av de saker vi kan se på 2000-talet.
Vi har å ena sidan en idé om det lokala vi säljer
där vi har både en svensk och en skånsk flagga.
Och så har vi förstås också namnet, Nöbbelövs, som är väldigt lokalt.
Vi har idén om det naturliga, den är ohomogeniserad.
Vi har förstås också det ekologiska med KRAV-märket här.
Men det ekologiska har i sin tur vuxit utanför det svenska sammanhanget
så vi kan också hitta den europeiska loggan för "ekologiskt"
som alla ekologiska produkter idag behöver ha.
Vi kan se hur de här förpackningarna fångar mycket av vad som pågår.
Vi kan också se att de å ena sidan vill att vi ska uppleva mjölken som
lite gammaldags, idén om det naturliga och hur det alltid har varit
samtidigt som vi kan följa mejeriet på Facebooksidan
och vi har Facebooks logga här.
Vilket också visar hur de nya lokala producenterna arbetar för att nå ut.
Det är inte bara traditionell reklam utan man hittar nya sätt att kommunicera med
sina potentiella kunder.
Om vi ska sammanfatta detta så kan vi se att den här resan där miljöfrågan
tidigare varit ett hot för många företag nu istället blivit en möjlighet.
För när vi pratar om pris så har vi de sista åren fått ett väldigt stort prisspann.
Vi har å ena sidan den billigaste mjölken som idag kostar cirka 8-9 kronor litern
till de mer exklusiva fabrikaten som kostar 20-30 kronor litern.
Det här stora prisspannet bygger ju på att det till synes är samma mjölk man säljer.
Men berättelserna runt de olika mjölkfabrikaten gör att folk är beredda
att betala olika mycket för dem.
Ska vi då återknyta till själva samhällsanalysen
så kan man ju säga att vad historien om den ekologiska mjölken OCKSÅ visar på
är ju att begreppet "ekologiskt" inte är 1 eller 0
utan är något som hela tiden framförhandlas mellan företagen,
mejeriföretagen, bönderna och konsumenterna.
Vad finns det för efterfrågan?
Vilken produktionsteknik har man tillgång till?
Vad är vårt kunskapsläge beträffande kor och djurhälsa?
För regler vid ekologisk produktion förändras över tid.
Det är samspelet mellan de här aktörerna som jag anser är viktigt att få med sig
när man diskuterar frågor om ansvar för att lösa miljöfrågan.
Och det är det här som intresserar mig som ekonomihistoriker.
gu.se