×

Usamos cookies para ayudar a mejorar LingQ. Al visitar este sitio, aceptas nuestras politicas de cookie.


image

Svenska Youtube, Akademisk kvart: Ekologisk mjölk

Akademisk kvart: Ekologisk mjölk

Världen står inför en rad stora miljöproblem.

Frågan är: Hur vi ska hantera dem?

Och vems ansvar är det att lösa dem?

Är det politikerna,

är det företagen,

är det ingenjörerna,

eller är det de medvetna konsumenterna som ska vrida världen rätt?

Jag heter Oskar Broberg och är forskare och lärare

på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Jag är också programansvarig för ett kandidatprogram som heter

Samhällsanalysprogrammet,

där vi just tittar på frågor om hur teknik, ekonomi och politik samspelar

och formar samhällsutvecklingen.

I min forskning inom näringslivshistoria, som är en del av ekonomisk historia,

tittar man på hur företagens ekonomiska roll ser ut.

Inte så mycket för att man är intresserad av företagen i sig,

utan för att företagen är en del av det senaste som hänt i ett samhälle.

Därigenom kan man se vad som händer i samhället i stort.

I min forskning har vi exempelvis tittat på LKAB:s etablering i Kiruna.

För att förstå hur relationen mellan den svenska exploateringen

och naturresurser i Norrland

också hängde samman med samernas försök att hävda sina rättigheter.

Men det kan också vara mer moderna saker,

som att titta på hur Elon Musk med sitt entreprenörskap

blandar sig i allt fler områden inom dagens globala ekonomi,

allt från Bitcoin till Gamestop-affären.

För att förstå hur den typen av entreprenörskap bygger på

Elon Musks förmåga att vara med på sociala medier och så vidare.

Men det finns också en helt annan nivå för att börja den här typen av samhällsanalys,

och det är att titta runt omkring sig i sin vardag,

i ganska vardagliga föremål,

och inse att även DÄR kan man se väldigt mycket av vad som händer

och försöka förstå det.

Ett sätt att börja

är med vanliga vardagliga föremål som vi har hemma.

Öppna kylen och ta fram ett mjölkpaket.

Jag har ett mjölkpaket här från Wapnö mejeri utanför Halmstad.

När man vänder till baksidan så kan man se att de gör reklam

för sin konferensanläggning.

Här kan man också se att de har "härproducerat"

vilket verkar vara ett eget varumärke.

Genom att titta på en sån här förpackning

så kan man ju förstås se hur det här enskilda företaget

tänker kring olika saker.

Men själva poängen med det här är att vi kan panorera ut och se något större

om vår samtid.

En intressant sak med det här paketet

är att man förstår deras engagemang kring frågor om hållbarhet.

Ändå är ordet "ekologisk" inte alls med.

Och det är lite grann det vi ska försöka närma oss nu, frågan om ekologisk mjölk.

Hur kan det då komma sig att ett sånt här företag som uppenbarligen verkar vara

väldigt MED i sin samtid och är MED och bygger det lokalproducerade

och hållbara, ändå inte har med "ekologisk mjölk"?

Vi kan titta på en annan förpackning.

En förpackning från Sveriges största mejeri Arla.

Här är det uppenbart att det ekologiska tar en stor plats.

Anledningen till att jag tagit med just det här paketet är att

de här faktiskt berättar en del av historien, och för mig som historiker

kan man ställa sig frågan var den här ekologiska mjölken kommer ifrån?

Om man vänder och vrider på det här paketet så ser man att

mjölkförpackningen är från 2016

och då pratades det om att Arlas ekomjölk fyllde 25 år.

På baksidan kan man läsa lite om själva historien om några som

i Arlas historieskrivning var pionjärer inom det ekologiska

som startade 1991,

vilket då är en viktig del av hur de vill sälja mjölk.

I min forskning kan man ju inte nöja sig med att bara titta på mjölkpaketen utan...

Jag aldrig samlat på så mycket i mina dar men just mjölkpaket visade sig vara en

väldigt intressant ingång till att titta på de här sakerna.

Vad jag gjorde då var att gräva i arkiv och...

Till historien då...

Om vi skulle berätta historien om ekologisk mjölk

så var jag tvungen att gå tillbaka för att se hur hela miljörörelsen och

mejerirörelsen egentligen hittade varann.

Och när jag gjorde det så visade det sig att den här historien var något mer

komplex än den som passar på baksidan av ett mjölkpaket från Arla.

Så om man backar tillbaka till 1970-talet,

som i det svenska samhället var en tid då vi haft

en stark tillväxt under flera årtionden men också en politisk radikalisering.

Å ena sidan stod det svenska folkhemmet på sin topp

där många fått det bättre under flera årtionden

och i den här idén om folkhemmet fanns en stark tanke om det rationella

och att man skulle kunna planera fram det som var bäst för flertalet.

Samtidigt med det här så fanns det ju på 70-talet en stark rörelse som

det ibland pratas om som "alternativrörelsen"

ibland som "gröna vågen"

att framförallt unga utbildade människor flyttade från storstäder och ut på landet

för idéer om självförsörjning.

Vad vi kan se inom den så kallade alternativrörelsen

är att flera av dem

formulerade en kritik av hur det moderna jordbruket också förde med sig

negativa konsekvenser för miljön.

Det här gjorde man inom ramen för en mängd olika organisationer

som var ganska små och marginella.

Men vad vi ser under slutet av 70-talet och början av 80-talet

är att man börjar prata med varann inom de här olika organisationerna

och funderar på om man kanske kan göra något ihop

för man var ändå medveten om att man inte fick något större genomslag.

Så i mitten på 80-talet startade man det som då blev KRAV.

Och KRAV är en förkortning för "Kontrollföreningen för alternativ odling".

Det som, när KRAV startades 1985,

utgjorde ett stort och viktigt steg i utvecklingen

var att man för första gången började samarbeta med konventionella aktörer.

Så man bildade en förening och bjöd sedan in ICA och COOP,

eller på den tiden KF som är föreningen bakom COOP och Konsum,

att komma med tidigt.

För man hade insett att en viktig del,

förutom själva produktionen om man nu ville producera livsmedel på ett annat sätt,

var hur man skulle nå ut.

Då var de stora konventionella kedjorna oerhört centrala att få med i det arbetet.

Det ekologiska handlade i första hand om hur man skulle producera

spannmål och grönsaker.

Men när man väl hade kommit igång och miljörörelsen under slutet av 80-talet

fick en skjuts rent allmänt av...

Tjernobyl och av säldöden och lite annat

så innebar det att hela den ekologiska rörelsen upplevde ett uppsving

och då fördes diskussioner om att det ekologiska som ett alternativ borde finnas

på fler områden inom livsmedelsproduktionen.

Mjölk har varit en viktig del av det "svenska"

så då drev några bönder i Värmland frågan om att ha en alternativ mjölk

som också fick heta "alternativ mjölk".

Det här startade man 1989 vilket orsakade

ett väldigt stort motstånd inom övriga delar av mjölketablissemanget

då man såg detta som ett stort hot.

Man lanserade nu en alternativ mjölk

som lyfte fram miljöproblemen med traditionell mjölk.

Man får komma ihåg att de formella regionala monopolerna var avskaffade

men Sverige var ändå i princip uppstyckat mellan mejerierna.

Men den här lilla gruppen startade den alternativa mjölken

och ett par år senare, 1991

upplevde Arla att man nog ändå var tvungen att hålla koll på vad som hände

och lanserade då den alternativa mjölken.

Då tog man aktivt beslutet att inte kalla den alternativ mjölk utan "EKO-mjölk".

Men det var fortfarande en mjölk som skiljde sig ganska mycket från Arlas övriga

så ur ett företags perspektiv gjorde man detta för att hålla lite koll på markanden

men hade egentligen inget större intresse av det.

1994 insåg man från Arlas sida att miljöfrågan var väldigt stor

och då vände man det från att ha varit ett hot

till att istället ta in det i företaget

och lansera den ekologiska mjölken stort i årsredovisningen.

Då döpte man om den från EKO-mjölk till ekologisk mellanmjölk

och gav den samma klädnad som den övriga mjölken

för då ville man plötsligt att den skulle spridas som en del av Arla.

Det här fortsatte sedan att utvecklas under resten av 90-talet för att

HELA miljöfrågan skulle associeras med Arla.

Som många företag under 90-talet började tänka.

När man sedan fusionerades med sin danska motsvarighet under 1999-2000

så skapade man en ännu större produktionsenhet och satsade

ännu mer på det ekologiska så att Arla MD Foods blev världens största producent

av ekologisk mjölk.

Så från att man sett hela miljöfrågan som ett hot,

och specifikt då den alternativa mjölken,

så såg man det plötsligt istället som en del av ens

strategiska varumärkesbyggnad.

Tar vi sedan steget ytterligare lite in så kan vi se hur

mjölk generellt har...

Antalet mejerier gick ner under många år men har de senaste åren vänt uppåt igen

och många mindre mejerier har öppnat

och vi kan också se att själva utbudet av mejeriprodukter har vuxit kraftigt.

Detta sammanfattas kanske allra bäst i denna tredje förpackning.

Här har vi en förpackning från Nöbbelövs ekologiska mejeri, gårdsmjölk.

Den här fångar flera av de saker vi kan se på 2000-talet.

Vi har å ena sidan en idé om det lokala vi säljer

där vi har både en svensk och en skånsk flagga.

Och så har vi förstås också namnet, Nöbbelövs, som är väldigt lokalt.

Vi har idén om det naturliga, den är ohomogeniserad.

Vi har förstås också det ekologiska med KRAV-märket här.

Men det ekologiska har i sin tur vuxit utanför det svenska sammanhanget

så vi kan också hitta den europeiska loggan för "ekologiskt"

som alla ekologiska produkter idag behöver ha.

Vi kan se hur de här förpackningarna fångar mycket av vad som pågår.

Vi kan också se att de å ena sidan vill att vi ska uppleva mjölken som

lite gammaldags, idén om det naturliga och hur det alltid har varit

samtidigt som vi kan följa mejeriet på Facebooksidan

och vi har Facebooks logga här.

Vilket också visar hur de nya lokala producenterna arbetar för att nå ut.

Det är inte bara traditionell reklam utan man hittar nya sätt att kommunicera med

sina potentiella kunder.

Om vi ska sammanfatta detta så kan vi se att den här resan där miljöfrågan

tidigare varit ett hot för många företag nu istället blivit en möjlighet.

För när vi pratar om pris så har vi de sista åren fått ett väldigt stort prisspann.

Vi har å ena sidan den billigaste mjölken som idag kostar cirka 8-9 kronor litern

till de mer exklusiva fabrikaten som kostar 20-30 kronor litern.

Det här stora prisspannet bygger ju på att det till synes är samma mjölk man säljer.

Men berättelserna runt de olika mjölkfabrikaten gör att folk är beredda

att betala olika mycket för dem.

Ska vi då återknyta till själva samhällsanalysen

så kan man ju säga att vad historien om den ekologiska mjölken OCKSÅ visar på

är ju att begreppet "ekologiskt" inte är 1 eller 0

utan är något som hela tiden framförhandlas mellan företagen,

mejeriföretagen, bönderna och konsumenterna.

Vad finns det för efterfrågan?

Vilken produktionsteknik har man tillgång till?

Vad är vårt kunskapsläge beträffande kor och djurhälsa?

För regler vid ekologisk produktion förändras över tid.

Det är samspelet mellan de här aktörerna som jag anser är viktigt att få med sig

när man diskuterar frågor om ansvar för att lösa miljöfrågan.

Och det är det här som intresserar mig som ekonomihistoriker.

gu.se

Akademisk kvart: Ekologisk mjölk Akademisches Viertel: Bio-Milch Ακαδημαϊκό τρίμηνο: Βιολογικό γάλα Academic quarter: Organic milk 学术区:有机牛奶

Världen står inför en rad stora miljöproblem. Dünya bir dizi önemli çevre sorunuyla karşı karşıya.

Frågan är: Hur vi ska hantera dem? The question is: How should we handle them? Soru şu: Onlarla nasıl başa çıkmalıyız?

Och vems ansvar är det att lösa dem? Ve bunları çözmek kimin sorumluluğundadır?

Är det politikerna,

är det företagen,

är det ingenjörerna,

eller är det de medvetna konsumenterna som ska vrida världen rätt? or is it the conscious consumers who are going to turn the world right? yoksa dünyayı düzeltecek olan bilinçli tüketiciler mi?

Jag heter Oskar Broberg och är forskare och lärare Benim adım Oskar Broberg ve ben bir araştırmacı ve öğretmenim

på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Göteborg Üniversitesi Ekonomi Okulu'nda.

Jag är också programansvarig för ett kandidatprogram som heter I am also the program manager for a bachelor's program called Ben aynı zamanda bir lisans programının program yöneticisiyim.

Samhällsanalysprogrammet, sosyal analiz programı,

där vi just tittar på frågor om hur teknik, ekonomi och politik samspelar teknoloji, ekonomi ve siyasetin nasıl etkileşime girdiğine dair sorulara baktığımız yer

och formar samhällsutvecklingen.

I min forskning inom näringslivshistoria, som är en del av ekonomisk historia, Ekonomi tarihinin bir parçası olan iş tarihi araştırmamda,

tittar man på hur företagens ekonomiska roll ser ut.

Inte så mycket för att man är intresserad av företagen i sig, Not so much because you are interested in the companies themselves,

utan för att företagen är en del av det senaste som hänt i ett samhälle.

Därigenom kan man se vad som händer i samhället i stort.

I min forskning har vi exempelvis tittat på LKAB:s etablering i Kiruna.

För att förstå hur relationen mellan den svenska exploateringen

och naturresurser i Norrland

också hängde samman med samernas försök att hävda sina rättigheter.

Men det kan också vara mer moderna saker,

som att titta på hur Elon Musk med sitt entreprenörskap

blandar sig i allt fler områden inom dagens globala ekonomi, günümüz küresel ekonomisinin giderek daha fazla alanına müdahale ediyor,

allt från Bitcoin till Gamestop-affären.

För att förstå hur den typen av entreprenörskap bygger på

Elon Musks förmåga att vara med på sociala medier och så vidare.

Men det finns också en helt annan nivå för att börja den här typen av samhällsanalys,

och det är att titta runt omkring sig i sin vardag,

i ganska vardagliga föremål,

och inse att även DÄR kan man se väldigt mycket av vad som händer ve orada bile olup bitenlerin çoğunu görebileceğinizi fark edin.

och försöka förstå det.

Ett sätt att börja

är med vanliga vardagliga föremål som vi har hemma.

Öppna kylen och ta fram ett mjölkpaket.

Jag har ett mjölkpaket här från Wapnö mejeri utanför Halmstad.

När man vänder till baksidan så kan man se att de gör reklam

för sin konferensanläggning.

Här kan man också se att de har "härproducerat"

vilket verkar vara ett eget varumärke.

Genom att titta på en sån här förpackning

så kan man ju förstås se hur det här enskilda företaget

tänker kring olika saker.

Men själva poängen med det här är att vi kan panorera ut och se något större Aber der Punkt dabei ist, dass wir etwas Größeres sehen können Ancak bunun anlamı, daha büyük bir şey görebilmemizdir.

om vår samtid.

En intressant sak med det här paketet

är att man förstår deras engagemang kring frågor om hållbarhet.

Ändå är ordet "ekologisk" inte alls med. Yine de 'organik' kelimesi orada hiç geçmiyor.

Och det är lite grann det vi ska försöka närma oss nu, frågan om ekologisk mjölk.

Hur kan det då komma sig att ett sånt här företag som uppenbarligen verkar vara Nasıl olur da böyle bir şirket, görünüşe göre

väldigt MED i sin samtid och är MED och bygger det lokalproducerade Zamanında çok MED ve MED'dir ve yerel olarak üretilen

och hållbara, ändå inte har med "ekologisk mjölk"?

Vi kan titta på en annan förpackning.

En förpackning från Sveriges största mejeri Arla.

Här är det uppenbart att det ekologiska tar en stor plats.

Anledningen till att jag tagit med just det här paketet är att

de här faktiskt berättar en del av historien, och för mig som historiker

kan man ställa sig frågan var den här ekologiska mjölken kommer ifrån?

Om man vänder och vrider på det här paketet så ser man att Bu paketi ters çevirirseniz, şunları göreceksiniz

mjölkförpackningen är från 2016

och då pratades det om att Arlas ekomjölk fyllde 25 år.

På baksidan kan man läsa lite om själva historien om några som

i Arlas historieskrivning var pionjärer inom det ekologiska

som startade 1991,

vilket då är en viktig del av hur de vill sälja mjölk.

I min forskning kan man ju inte nöja sig med att bara titta på mjölkpaketen utan...

Jag aldrig samlat på så mycket i mina dar men just mjölkpaket visade sig vara en Ich habe in meinen Tagen noch nie so viel gesammelt, aber nur Milchpakete haben sich als eins herausgestellt

väldigt intressant ingång till att titta på de här sakerna.

Vad jag gjorde då var att gräva i arkiv och...

Till historien då...

Om vi skulle berätta historien om ekologisk mjölk

så var jag tvungen att gå tillbaka för att se hur hela miljörörelsen och

mejerirörelsen egentligen hittade varann. Die Milchbewegung fand sich tatsächlich.

Och när jag gjorde det så visade det sig att den här historien var något mer

komplex än den som passar på baksidan av ett mjölkpaket från Arla.

Så om man backar tillbaka till 1970-talet,

som i det svenska samhället var en tid då vi haft

en stark tillväxt under flera årtionden men också en politisk radikalisering.

Å ena sidan stod det svenska folkhemmet på sin topp Einerseits war das schwedische Volksheim auf dem Höhepunkt

där många fått det bättre under flera årtionden wo viele über Jahrzehnte besser geworden sind

och i den här idén om folkhemmet fanns en stark tanke om det rationella und in dieser Idee des Volksheims gab es einen starken Gedanken an das Rationale

och att man skulle kunna planera fram det som var bäst för flertalet. und dass man planen konnte, was für die Mehrheit am besten war.

Samtidigt med det här så fanns det ju på 70-talet en stark rörelse som

det ibland pratas om som "alternativrörelsen"

ibland som "gröna vågen"

att framförallt unga utbildade människor flyttade från storstäder och ut på landet

för idéer om självförsörjning.

Vad vi kan se inom den så kallade alternativrörelsen

är att flera av dem

formulerade en kritik av hur det moderna jordbruket också förde med sig

negativa konsekvenser för miljön.

Det här gjorde man inom ramen för en mängd olika organisationer

som var ganska små och marginella.

Men vad vi ser under slutet av 70-talet och början av 80-talet

är att man börjar prata med varann inom de här olika organisationerna

och funderar på om man kanske kan göra något ihop

för man var ändå medveten om att man inte fick något större genomslag. denn man war sich immer noch bewusst, dass man keinen großen Einfluss hatte.

Så i mitten på 80-talet startade man det som då blev KRAV.

Och KRAV är en förkortning för "Kontrollföreningen för alternativ odling".

Det som, när KRAV startades 1985,

utgjorde ett stort och viktigt steg i utvecklingen

var att man för första gången började samarbeta med konventionella aktörer.

Så man bildade en förening och bjöd sedan in ICA och COOP,

eller på den tiden KF som är föreningen bakom COOP och Konsum,

att komma med tidigt.

För man hade insett att en viktig del,

förutom själva produktionen om man nu ville producera livsmedel på ett annat sätt,

var hur man skulle nå ut. war, wie man ausstreckt.

Då var de stora konventionella kedjorna oerhört centrala att få med i det arbetet. O dönemde, büyük geleneksel zincirlerin bu çalışmaya dahil edilmesi son derece önemliydi.

Det ekologiska handlade i första hand om hur man skulle producera Organik, öncelikle nasıl üretim yapılacağıyla ilgiliydi.

spannmål och grönsaker.

Men när man väl hade kommit igång och miljörörelsen under slutet av 80-talet

fick en skjuts rent allmänt av... bekam eine Fahrt im Allgemeinen von ... tarafından genel olarak desteklendi.

Tjernobyl och av säldöden och lite annat Tschernobyl und von Robbensterben und wenig anderem

så innebar det att hela den ekologiska rörelsen upplevde ett uppsving

och då fördes diskussioner om att det ekologiska som ett alternativ borde finnas

på fler områden inom livsmedelsproduktionen.

Mjölk har varit en viktig del av det "svenska"

så då drev några bönder i Värmland frågan om att ha en alternativ mjölk

som också fick heta "alternativ mjölk".

Det här startade man 1989 vilket orsakade

ett väldigt stort motstånd inom övriga delar av mjölketablissemanget

då man såg detta som ett stort hot.

Man lanserade nu en alternativ mjölk

som lyfte fram miljöproblemen med traditionell mjölk.

Man får komma ihåg att de formella regionala monopolerna var avskaffade Es muss daran erinnert werden, dass die formellen regionalen Monopole abgeschafft wurden Resmi bölgesel tekellerin kaldırıldığı unutulmamalıdır.

men Sverige var ändå i princip uppstyckat mellan mejerierna. ancak İsveç hala temelde mandıralar arasında bölünmüş durumdaydı.

Men den här lilla gruppen startade den alternativa mjölken

och ett par år senare, 1991

upplevde Arla att man nog ändå var tvungen att hålla koll på vad som hände

och lanserade då den alternativa mjölken.

Då tog man aktivt beslutet att inte kalla den alternativ mjölk utan "EKO-mjölk".

Men det var fortfarande en mjölk som skiljde sig ganska mycket från Arlas övriga

så ur ett företags perspektiv gjorde man detta för att hålla lite koll på markanden Yani iş perspektifinden bakıldığında bu, piyasayı takip etmek için yapıldı.

men hade egentligen inget större intresse av det. ama pek ilgimi çekmedi.

1994 insåg man från Arlas sida att miljöfrågan var väldigt stor

och då vände man det från att ha varit ett hot und dann wandten sie es von einer Bedrohung ab

till att istället ta in det i företaget

och lansera den ekologiska mjölken stort i årsredovisningen.

Då döpte man om den från EKO-mjölk till ekologisk mellanmjölk Dann wurde es von EKO-Milch in Bio-Zwischenmilch umbenannt

och gav den samma klädnad som den övriga mjölken und gab ihm die gleiche Kleidung wie der Rest der Milch

för då ville man plötsligt att den skulle spridas som en del av Arla.

Det här fortsatte sedan att utvecklas under resten av 90-talet för att

HELA miljöfrågan skulle associeras med Arla.

Som många företag under 90-talet började tänka. Wie viele Unternehmen in den 90er Jahren zu denken begannen.

När man sedan fusionerades med sin danska motsvarighet under 1999-2000

så skapade man en ännu större produktionsenhet och satsade

ännu mer på det ekologiska så att Arla MD Foods blev världens största producent

av ekologisk mjölk.

Så från att man sett hela miljöfrågan som ett hot,

och specifikt då den alternativa mjölken,

så såg man det plötsligt istället som en del av ens

strategiska varumärkesbyggnad.

Tar vi sedan steget ytterligare lite in så kan vi se hur Wenn wir dann etwas weiter gehen, können wir sehen, wie

mjölk generellt har...

Antalet mejerier gick ner under många år men har de senaste åren vänt uppåt igen Die Zahl der Molkereien ist seit vielen Jahren zurückgegangen, hat sich aber in den letzten Jahren wieder erhöht

och många mindre mejerier har öppnat

och vi kan också se att själva utbudet av mejeriprodukter har vuxit kraftigt.

Detta sammanfattas kanske allra bäst i denna tredje förpackning.

Här har vi en förpackning från Nöbbelövs ekologiska mejeri, gårdsmjölk. Burada Nöbbelöv organik mandırasından bir paketimiz var, çiftlik sütü.

Den här fångar flera av de saker vi kan se på 2000-talet.

Vi har å ena sidan en idé om det lokala vi säljer

där vi har både en svensk och en skånsk flagga.

Och så har vi förstås också namnet, Nöbbelövs, som är väldigt lokalt.

Vi har idén om det naturliga, den är ohomogeniserad.

Vi har förstås också det ekologiska med KRAV-märket här.

Men det ekologiska har i sin tur vuxit utanför det svenska sammanhanget Aber das Ökologische ist wiederum außerhalb des schwedischen Kontexts gewachsen

så vi kan också hitta den europeiska loggan för "ekologiskt"

som alla ekologiska produkter idag behöver ha.

Vi kan se hur de här förpackningarna fångar mycket av vad som pågår.

Vi kan också se att de å ena sidan vill att vi ska uppleva mjölken som

lite gammaldags, idén om det naturliga och hur det alltid har varit

samtidigt som vi kan följa mejeriet på Facebooksidan

och vi har Facebooks logga här.

Vilket också visar hur de nya lokala producenterna arbetar för att nå ut.

Det är inte bara traditionell reklam utan man hittar nya sätt att kommunicera med

sina potentiella kunder.

Om vi ska sammanfatta detta så kan vi se att den här resan där miljöfrågan

tidigare varit ett hot för många företag nu istället blivit en möjlighet.

För när vi pratar om pris så har vi de sista åren fått ett väldigt stort prisspann.

Vi har å ena sidan den billigaste mjölken som idag kostar cirka 8-9 kronor litern

till de mer exklusiva fabrikaten som kostar 20-30 kronor litern.

Det här stora prisspannet bygger ju på att det till synes är samma mjölk man säljer. Diese große Preisspanne basiert auf der Tatsache, dass es sich anscheinend um dieselbe Milch handelt, die Sie verkaufen.

Men berättelserna runt de olika mjölkfabrikaten gör att folk är beredda

att betala olika mycket för dem.

Ska vi då återknyta till själva samhällsanalysen Sollten wir dann auf die eigentliche Analyse der Gesellschaft zurückgreifen?

så kan man ju säga att vad historien om den ekologiska mjölken OCKSÅ visar på

är ju att begreppet "ekologiskt" inte är 1 eller 0

utan är något som hela tiden framförhandlas mellan företagen,

mejeriföretagen, bönderna och konsumenterna.

Vad finns det för efterfrågan?

Vilken produktionsteknik har man tillgång till?

Vad är vårt kunskapsläge beträffande kor och djurhälsa?

För regler vid ekologisk produktion förändras över tid.

Det är samspelet mellan de här aktörerna som jag anser är viktigt att få med sig Es ist die Interaktion zwischen diesen Akteuren, die ich für wichtig halte, um sie mitzubringen Bence önemli olan bu aktörler arasındaki etkileşimin farkına varılmasıdır.

när man diskuterar frågor om ansvar för att lösa miljöfrågan.

Och det är det här som intresserar mig som ekonomihistoriker.

gu.se