Plastkusten Bohuslän - Hur vet vi det? (4)
Toël Hartmann frågar:
"Mikroplast och klädindustri. Är fleecetröjor värre än annat material?"
Fleecetröjor såldes in som en bra lösning, eftersom de kan göras av gamla petflaskor.
Petflaskor och fleecetröjor är samma polymermaterial.
Det blir ett liv till åt plastmaterialet.
Men fleecetröjor fäller väldigt mycket. De släpper mycket fibrer.
Vi har identifierat syntetiska fibrer på hela jorden.
Det är ingen plats på jorden som inte är kontaminerad med mikrofibrer.
Alla kläder släpper mer eller mindre.
De som är av naturmaterial som bomull eller ylle,
men även polyester, nylon, akryl... Alla våra syntetiska kläder.
Man pratar mycket om det nu. Hur kan vi producera kläder som är hållbara?
Som inte släpper lika mycket fibrer. Hur tvättar vi på ett bättre sätt,
så att de inte slits lika mycket? Måste man tvätta jeansen så ofta?
Man hittar mikrofibrer från jeans i arktiska vatten.
Vi vet att vi har spritt våra kläder över hela jorden nu.
Så tvätta mer sällan? Det är en bra grej.
Men är fleece bra? Eller ska jag välja nåt annat?
Har man fleece hemma är det lika bra att man fortsätter använda det.
Men det finns mer hållbara material som man kan tänka på.
En ganska komplex fråga, som sagt.
Hellre att man köper nånting som man kan ha länge.
Inte slit och släng. Säsongens nya mode.
Ska man ha en tröja, så ha den länge.
En fråga till hinner vi med. Tack för det, Amanda Johansson.
Vi har pratat om att städa upp all plast i havet. Är det möjligt, egentligen?
Nej, det är det tyvärr inte.
Plast som flyter på ytan har vi en chans kanske med olika tekniker.
Men plasten sjunker. Mikroplaster och även stor plast hamnar på botten.
Man kan följa livesändningar när en fjärrstyrd farkost
är nere på 4 000-6 000 meters djup i Stilla havet.
Först ser man häftiga livsformer, men så kan det ligga en plastburk där.
Mitt på 4 000 meters djup. Den kan vi inte ta upp.
1 procent av plasten i havet ligger vid ytan. 5 procent spolas i land.
Resten har sjunkit. Det kommer vi inte åt.
Det gäller att inte lägga den där från början.
Det var de frågor vi hann med från er åhörare. Tack så hemskt mycket.
Det är härligt att se att ni är på hugget. Vi vill gärna ha många frågor.
Bethanie och Björn, vi närmar oss vägs ände för det här premiärprogrammet.
Vad vill ni skicka med för budskap till publiken?
Först tackar jag för att jag fick vara med i premiärprogrammet.
Jag återkommer till det Bethanie sa. Konsumentmakt tror jag på.
Ställ krav på handlarna och politikerna.
Sen ramsan där man ska minska från början.
Återanvända. Om man inte gör det, ska man återvinna.
Minska i första hand. Återanvänd samma produkt igen.
-Annars, återvinn. -Det låter bra på engelska.
Reduce, reuse, recycle. Sen kan man säkert lägga till mer.
-Refuse, redesign... -Åh, ja. Bethanie, vad vill du skicka med?
Man ska fortsätta söka kunskap. Man ska vara nyfiken
att lära sig de olika problemen. När man förstår det stora sammanhanget
kan man lättare hitta olika sätt att agera. Det är viktigt.
Och kom ihåg att man kan påverka själv, även om man är en person.
Det lilla man gör bidrar till det lilla vi alla gör.
Alla våra beteenden, mönster och beslut påverkar helheten.
Sen ska vi inse att vi behöver förändra saker.
Det går inte att fortsätta som vi gör. Vi måste förändra.
Stort tack, Bethanie och Björn, för att ni var med
och delade med er av er kunskap, erfarenhet och era slutsatser.
Och resultaten av er forskning, inte minst. Härligt att ha er på plats!
Lycka till med ert arbete mot plast i havet och i er forskargärning!
10 november kommer nästa program i den här serien.
"Matematiken som styr våra liv." Då handlar det om AI i vardagen.
Inbjudna forskare fortsätter diskutera och besvara frågan "hur vet vi det?!"
Missa inte detta! Välkomna tillbaka, och bjud gärna in fler.
Ställ kritiska frågor, så blir vi alla klokare tillsammans. Tack ska ni ha.
