FHM saknar mandat att beordra labb att ställa om
2020-10-27 10:40:00
Folkhälsomyndigheten kunde inte beordra regionernas laboratorier att ställa om för att kunna analysera coronaprover. Detta gjorde att att flera regioner avvaktade, trots att myndigheten efterfrågade omställningen.
– Så det gick en fråga till sjukhus skulle ni kunna tänka er att hjälpa oss att ta prov på det här, en fråga från Folkhälsomyndigheten ut till nationen och då var det många som valde att säga nej. Redan här sa jag det är en syn jag haft i många år att vi har en bristfällig styrning när det gäller möjlighet på att hantera svåra situationer, säger smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo.
Den 29 januari skrev Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, ett mejl till alla de 21 regionernas kliniska mikrobiologiska laboratorier. Där efterfrågade hon att fler labb skulle sätta upp en diagnostik för att kunna analysera coronaprover, eftersom det fanns en risk att viruset kom till Sverige.
Men Folkhälsomyndigheten kunde inte beordra regionernas mikrobiologiska laboratorier att ställa om, eftersom varje region är självbestämmande.
Flera av regionernas laboratorier valde att avvakta med att sätta upp coronadiagnostik. Och i Folkhälsomyndighetens mötesanteckningar en vecka senare står det att det för åtta regioner var, citat "inte aktuellt just nu". Den 12 mars, efter att Sverige börjat få tecken på samhällsspridning, var det fortfarande färre än hälften av regionernas mikrobiologiska laboratorier som kommit igång med egen diagnostik . Det är sex veckor efter Folkhälsomyndighetens uppmaning.
Och en större provtagningskapacitet tidigt under epidemin hade kunnat bidra till att bromsa smittspridningen i Sverige, enligt flera smittskyddsläkare som Ekot talat med.
Flera experter och myndighetspersoner är också kritiska till att det inte finns en mer central styrning för att möta kriser som den pågående pandemin.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, tror att vissa laboratorier hade kunnat ställa om snabbare.
– Ja, det hade säkert kunnat gå snabbare, och då handlar det om en prioritering. Allt från högsta ledningen i regionen ner till de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för att säkerställa att resurser finns.
Tror du att det hade gjort skillnad ifall Folkhälsomyndigheten haft mandat att kräva att alla kliniska mikrobiologiska laboratorier skulle prioritera för att ställa om för den här typen nav diagnostik tidigare?
– Viss skillnad hade det nog gjort, men vi lever i ett system med 21 regioner så det är svårt också att rycka loss en komponent ur systemet, här är vi beroende av flera faktorer.
Hade det varit önskvärt ifall ni haft det mandatet?
– Det är för stor fråga att svara på, då måste man titta på komplexiteten och interaktionen med övriga uppdrag.
