Insatser mot kriminella nätverk leder till fler hot mot poliser
2020-11-19 02:02:00
Hot och påverkansförsök mot poliser ökar i samband med ingripanden mot kriminella nätverk, och har också blivit grövre, enligt polisen. Just nu har polismyndigheten ett 80-tal pågående ärenden där poliser behöver olika former av skyddsåtgärder efter att ha utsatts för hot.
– Det är tyvärr den samhällsutveckling vi haft de senaste åren, och det märker vi av på våra ärenden också. Vi har haft vissa ärenden där vi haft sprängningar på bilar och hos våra anställda och så vidare, så där märker vi att det blivit betydligt grövre, säger Patric Granath chef för verksamhetsskyddsenheten vid Polismyndigheten till Ekot. I helgen detonerade en handgranat i trappuppgången i ett bostadshus i Uppsala, och enligt polisen är ett spår man utreder att dådet var riktat mot en polis som bor i huset. Just nu har polismyndigheten ett 80-tal ärenden där hoten mot anställda bedöms så allvarliga att man anser att man behöver vidta åtgärder och har inlett det man kallar personskyddsärenden. Enligt Patric Granath, chef för verksamhetsskyddsenheten vid Polismyndigheten, ökar antalet sådana ärenden i samband med att polisen gör insatser mot kriminella nätverk och grov organiserad brottslighet. Till exempel ökade antalet ärenden i samband med insatsen Rimfrost, säger han. Man ser också att det är fler kategorier av poliser som utsätts, säger han. – Där märker vi också en skillnad, det är inte bara poliser i yttre tjänst, utan det är även utredare. När man ska ta hand om det här, hålla förhör och så vidare att det kommer även där. Emma, som egentligen heter något annat, arbetar som polis i ett område där det finns flera kriminella nätverk som bland annat organiserar narkotikahandel. Hon säger att kartläggning och förtäckta hot är en del av vardagen. – Man märker att de kriminella har koll på oss. De har koll på var vi bor, vilka bilar vi kör, vilka som ingår i vår familj, var våra barn går på dagis,
Hur vet ni att de vet det?– Det är ju de här tillfällena när de säger våra namn både för och efternamn, eller droppar adresser, droppar andra saker om vårt privatliv som de inte borde veta. Det är klart, sådant är ju obehagligt, men det är sådant vi också vet om, vi vet att de kartlägger oss.
