Tomas Ramberg: Las-framgång för C och L
2020-12-04 12:34:00
Det finns en myt om "den svenska modellen" där fack och arbetsgivare sägs komma överens frivilligt utan inblandning från politiker och stat. I realiteten har den svenska modellen ofta fungerat så som vi just nu ser i LAS-frågan: Politikerna tvingar med hot om lagstiftning arbetsmarknadens förhandlare att göra eftergifter eftersom de trots allt föredrar ett avtal framför en lag som politikerna skriver.
Centern krävde med Liberalernas stöd att Stefan Löfven skulle acceptera en försvagning av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd för att få regera Sverige. Något Socialdemokraterna accepterade i förhoppningen att LO skulle minimera skadan genom att ingå ett avtal med arbetsgivarna och därigenom ge uppluckrat anställningsskydd en legitimitet även bland socialdemokratiska väljare.
Men januariavtalet byggde på att Vänsterpartiet, trots förudmjukande formuleringar om att partiet skulle göras maktlöst, tolererade en Löfven-ledd regering. Vänsterpartiet försökte lösa problemet genom att lova fälla Stefan Löfven om han genomförde försvagningen av turordningsreglerna.
Nu försvagas de ändå - och utan att Vänsterpartiet kan göra mycket åt saken. Tidigare har partiet kunnat luta sig på LO:s, och framför allt Kommunals, motstånd. Nu har LO visserligen splittrats men de två tyngsta medlemsförbunden inklusive Kommunal är med på avtalet och det finns inget som tyder på att LO:s ledning är motståndare till att förbunden hakar på utan att hela LO gör det.
Enligt avtalet ska alla arbetsgivare kunna undanta minst tre personer från turordningsreglerna när de vill säga upp personal, i en del fall fler. Dessutom försvagas det krav på "saklig grund" för uppsägningar som finns idag och ska i stället heta "sakliga skäl". Därmed har januariavtalets hot om lagstiftning levererat den förändring Centern och Liberalerna framhöll som sin kanske viktigaste framgång i avtalet. Samtidigt som Vänsterpartiet ser ut att ha förpassats till läktaren.
De fackliga förhandlare som accepterat avtalet hävdar att de i gengäld fått förbättringar för sina medlemmar på andra punkter, till exempel nerkortade tider för visstidsanställningar och striktare reglering av påtvingad arbetstidsförkortning. Men just det krav om utökade undantag i turordningsreglerna som fick LO-förbund att rasa och Vänsterpartiet att hota fälla Stefan Löfven blir verklighet.
Det svåraste återstår dock för Socialdemokraterna: Att övertyga sina väljare om att de inte försvagat anställningsskyddet, trots att flera LO-förbund fortfarande rasar mot avtalet.
