×

Nous utilisons des cookies pour rendre LingQ meilleur. En visitant le site vous acceptez nos Politique des cookies.


image

Ekot (with Audio), Kommunernas skulder växer i pandemins spår

Kommunernas skulder växer i pandemins spår

2020-10-13 06:06:00

Kommunsektorns utgifter för investeringar ökar – och det gör även låneskulderna. Under förra året ökade de med 10 procent jämfört med 2018, enligt en ny rapport från.

– Även framåt ser vi en ökad låneskuldstillväxt, även om den är i avtagande takt, säger Emelie Värja som är forskningsansvarig på Kommuninvest.

Kommunsektorns låneskuld har ökad under flera år och inför det här året låg den den på 726 miljarder kronor. Ser man till skuldens andel av BNP var förra årets ökning den största som registrerats sedan mätningarna startade. Låneskuldens andel av BNP steg med 0,9 procentenheter och slutade på 14,5 procent 2019, enligt Kommuninvest, som är en samarbetsorganisation som sköter upplåningen åt de flesta kommuner och regioner. Men att skulderna ökar är logiskt när investeringsbehoven och befolkningen ökar, säger Emelia Värja.

– Jag är inte orolig över ökningstakten i låneskulden. Vi har en stark kommunsektor generellt sett, även om det finns kommuner som har tuffare ekonomiska förutsättningar. Men generellt har vi en stark kommunsektor med en stark balansräkning, säger hon.

I år har coronakrisen ställt många kommuner och regioner inför stora utmaningar, men de har samtidigt fått rekordhöga tillskott i form av olika statsbidrag. Nästa år får de 22,5 miljarder kronor i ökade generella bidrag, plus ytterligare 9 miljarder kronor i riktade bidrag utan krav på motprestation.

Det här innebär att låneprognosen för i år och nästa år till och med justerats ner. Men på längre sikt krävs åtgärder enligt rapporten "Den kommunala låneskulden 2020". Om inte rejäla skattehöjningar är ett alternativ, så kommer det behövas ett ökat statligt ansvar och en ändrad finansieringsmodell för kommunsektorn. Och inte minst, effektiviseringar.

– Det vi har framför oss, och det vi hade före coronakrisen också, är den demografiska utvecklingen. Den innebär högre press på kommuner och regioner och kraftiga kostnadsökningar, om man ska fortsätta att arbeta som idag. Det gäller för kommunsektorn att investera pengarna man fått nu i olika verksamheter och sätt att minska kostnaderna i framtiden, säger forskningsansvariga Emelie Värja.


Kommunernas skulder växer i pandemins spår

2020-10-13 06:06:00

Kommunsektorns utgifter för investeringar ökar – och det gör även låneskulderna. Under förra året ökade de med 10 procent jämfört med 2018, enligt en ny rapport från.

– Även framåt ser vi en ökad låneskuldstillväxt, även om den är i avtagande takt, säger Emelie Värja som är forskningsansvarig på Kommuninvest.

Kommunsektorns låneskuld har ökad under flera år och inför det här året låg den den på 726 miljarder kronor. Ser man till skuldens andel av BNP var förra årets ökning den största som registrerats sedan mätningarna startade. Låneskuldens andel av BNP steg med 0,9 procentenheter och slutade på 14,5 procent 2019, enligt Kommuninvest, som är en samarbetsorganisation som sköter upplåningen åt de flesta kommuner och regioner. Men att skulderna ökar är logiskt när investeringsbehoven och befolkningen ökar, säger Emelia Värja.

– Jag är inte orolig över ökningstakten i låneskulden. Vi har en stark kommunsektor generellt sett, även om det finns kommuner som har tuffare ekonomiska förutsättningar. Men generellt har vi en stark kommunsektor med en stark balansräkning, säger hon.

I år har coronakrisen ställt många kommuner och regioner inför stora utmaningar, men de har samtidigt fått rekordhöga tillskott i form av olika statsbidrag. Nästa år får de 22,5 miljarder kronor i ökade generella bidrag, plus ytterligare 9 miljarder kronor i riktade bidrag utan krav på motprestation.

Det här innebär att låneprognosen för i år och nästa år till och med justerats ner. Men på längre sikt krävs åtgärder enligt rapporten "Den kommunala låneskulden 2020". Om inte rejäla skattehöjningar är ett alternativ, så kommer det behövas ett ökat statligt ansvar och en ändrad finansieringsmodell för kommunsektorn. Och inte minst, effektiviseringar.

– Det vi har framför oss, och det vi hade före coronakrisen också, är den demografiska utvecklingen. Den innebär högre press på kommuner och regioner och kraftiga kostnadsökningar, om man ska fortsätta att arbeta som idag. Det gäller för kommunsektorn att investera pengarna man fått nu i olika verksamheter och sätt att minska kostnaderna i framtiden, säger forskningsansvariga Emelie Värja.