Sverige under första världskriget förklarat | HISTORIA | Gymnasienivå (1)
Första världskriget sker i skarven mellan det nya och det gamla.
Här ser vi t.ex. några av de franska styrkorna rida ut i kriget-
-med polerade bröstplattor, röda byxor och hjälmar med tofs-
-på väg mot ett ärorikt krig på slagfältet.
De soldater som kommer hem fyra år senare ser helt annorlunda ut.
Man kan se första världskriget med dess grymheter och barbari-
-som ett slut på det gamla samhället.
Efter är det ett nytt Europa, och en ny värld stiger fram.
1:a världskriget var den största väpnade konflikten i världen.
Miljontals människor dör och Europas karta ritas om för alltid.
Men vad händer i Sverige? Hur påverkas vi av kriget-
-som sker i en brytpunkt mellan det gamla och det nya?
Krig följs av hungerkatastrofer-
-och det föder desperation.
De som drabbas värst är de svaga i samhället, ofta barn.
Ja, Sverige under första världskriget-
-präglas av just hunger och effekterna av det.
Men för att förstå Sverige under de fyra krigsåren-
-måste vi förstå vad för slags land vi pratar om.
Det skiljer sig från det Sverige vi är vana vid i dag.
Den här grafen visar Sveriges urbanisering de senaste 200 åren:
Från att nästan alla bor på landet till att nästan alla bor i tätorter.
Vid tiden för första världskriget befinner vi oss före brytningen.
Sverige industrialiseras och är på väg bort från ett bondeland.
Sverige var ett fattigt land, vissa hade mycket, andra inget alls.
Ja, Sverige är ett land man flyttar ifrån.
Nästan en miljon svenskar, en femtedel, har emigrerat till USA.
Bakom sig lämnar de ett orörligt klassamhälle och hopplös fattigdom.
Men Sverige är ett land i förändring. Det kan på sikt stoppa massflykten.
Det sker sociala framsteg. Sen några år får alla män rösta-
-och numera kan varor och människor röra sig med fartyg och järnvägar.
Och vill man ha en förebild, finns ett land-
-som verkligen står för nytänkande - Tyskland.
Det var ett land som gick i täten för vetenskap och industri.
Också när det gällde kultur så hade Tyskland en viktig roll.
Många hade sin utbildning i Tyskland, inte minst akademiker och militärer.
För dem var Tyskland det stora föregångslandet.
Nåt som inte är ett föregångsland är landet i öst, som är gammalmodigt-
-och styrs med järnhand av en tsar.
Det fanns nästan inga i Sverige 1914 med sympatier för Ryssland.
I Tsarryssland ingår Finland, så Sverige har gräns mot en fiende.
Men Sverige har inte varit i krig på hundra år och har inga konflikter.
Unionsupplösningen från Norge för några år sen var ganska smärtfri.
Många tror att i det moderna Europa-
-kommer vi inte ha omoderna saker som krig.
Tanken var ju: Aldrig mera krig.
Det skulle inte bli den sortens blodiga uppgörelser i Europa.
Men de har fel. Kl. 14.30 den 2 augusti 1914-
-ringer kyrkklockor i hela Sverige.
Det ljudet överröstar förändringens melodi: Världskriget har brutit ut.
Klockorna kallar in Sveriges militär. I sommarhettan-
-får män mellan 35 och 42 dra på sig uniformen i den s.k. landstormen.
Andra tar sig till städerna för att vara nära nyheterna.
Man skriver på olika sätt. Det finns en stor spänning.
Det finns upprördhet. Vissa menar att det är obegripligt.
En oförmåga att ta till sig det.
Men det händer verkligen.
Europa och världen blir spelplats för ett krig som tillhör det förgångna.
På ena sidan har vi centralmakterna, på andra ententen.
Det fanns en klick som ville gå med i kriget på Tysklands sida.
Annars var nog opinionen en rädsla för att Sverige skulle dras in.
Sverige strävade efter att hålla sig utanför.
Det fanns ingen vilja att frivilligt gå in och stödja nån sida.
Sverige förklarade sig icke krigförande den 3 augusti-
-dagen efter att kyrkklockorna ringt. Vi ska inte dras in i nån konflikt.
Våra hundra år av fred ska bli fler. Även Danmark och Norge är neutrala.
Här ser vi landstormen, som ska hålla neutralitetsvakt.
Här kommer kungen, Gustav V, för att inspektera.
Var han och tyskfödda Victoria har sina sympatier är ingen hemlighet.
Det är ett stort, modernt land mitt i Europa som börjar på "Ty".
Kungen har strax före krigsutbrottet varit inblandad i ett rabalder-
-i samband med "bondetåget".
Bondetåget var slutskedet i kampen mellan dem som drev-
-att riksdagen skulle avgöra och de som ville försvara kungamakten.
Detta ska påverka hur Sverige styrs under kriget.
I början av året debatterades försvaret-
-då statsministern, Karl Staaf, skar ner försvarsbudgeten.
Många trodde ju att det aldrig skulle bli krig igen.
Det gjorde att 30 000 bönder reste till Stockholm för att protestera.
Kungen höll tal, "borggårdstalet", där han lovade att stärka försvaret.
Han uttalade sig mot regeringen, vilket blev en viktig fråga:
Nämligen om det var kungen eller regeringen som skulle styra Sverige.
Det slutade med att regeringen avgick i protest.
Statsminister blir då konservativa Hjalmar Hammarskjöld.
Han styr Sverige när kriget börjar.
Det hade alltså varit stökigt i politiken innan kriget bröt ut.
Men nu införs s.k. borgfred. Partierna bestämmer sig för-
-att lägga ner retoriken under kriget.
Inget tjafs om reformer eller rösträtt för kvinnor.
Det är ingen som tror att kriget ska hålla på så länge.
I augusti 1914 utlyste tidningen Vecko-Journalen-
-en tävling som hette: "När och var slutar kriget?"
Sen ser man inget förrän ett år senare.
Då tar tidningen lustigt nog upp: "Vi har inte utsett nån segrare"-
-"för kriget håller visst på mycket längre än nån kunde föreställa sig."
Ja, i Europa utvecklas konflikten till ett nytt sätt att föra krig.
Ett krig där bröstplattor och hjälmar med tofs inte har nån funktion.
Det är slut med korta slag, när bäst anfallare vinner.
Nu är långdragna ställningar med maskingevär och skyttegravar nyckeln.
Kriget som snart skulle ta slut bara fortsätter.
Veckor blir till månader och år.
Sverige var neutralt, så det var inte krig på svensk mark-
-utan det var på havet som man märkte att det var krig i närområdet.
Sverige har mycket kust och i vattnet krigar Storbritannien och Tyskland.
Flera strider sker på svenskt vatten, och många svenska fartyg drabbas.
Svensk militär plockar upp ca 80 minor/mån-
-och över 800 svenskar dör på havet, trots vår neutralitet.
Det är nästan stopp på emigrationen till USA-
-mer av rädsla för att gå till sjöss än att människor fått det bättre.
För kriget på havet påverkar på många sätt.
En stor del av Sveriges handel går via havet.
Runt 90-95 procent av utrikeshandeln kommer via Sveriges hamnar.
Det fick stor påverkan på försörjningen-
-att man inte fick tag i varor p.g.a. kriget.
I början av kriget fanns inga restriktioner, och det gick bra-
-även om varor blivit dyrare. Men efter två år blev situationen värre.
Matköer blev en vanlig del av vardagen.
Nu är vi framme vid hungern vi pratade om.
Kroppen behöver kolhydrater, proteiner och fetter.
Förutom det behöver den vitaminer och mineraler. Får man inte det-
-fungerar inte vissa processer i kroppen.
Ganska snart utan tillräcklig näring får man svårt att tänka.
Det blir inte så lätt att ta beslut, och man kan bli förvirrad.
Nu får folk inte köpa hur de vill. 1916 införs ett ransoneringssystem-
-så att alla som vill köpa bristvaror behöver kuponger.
När du handlar tar du med din kupong, så att du inte får-
-mer smör eller mjöl än vad du har rätt till.
Vi kan ta exemplet potatis. Här har man 250 g/inköp.
När du har varit hos handlaren klipps den där lilla biten bort.
Kupongerna skulle se till att den mat som fanns skulle fördelas jämlikt.
Sen var det inte riktigt så. De som hade mer från början, fick lite mer.
Det fanns en del personer som kunde tjäna pengar på-
-att förmedla köttet svart, så svartförsäljning fanns.
Man talade om "gulaschbaronen".
Det är människor som blev rika på att fiffla med mat.
Här är en nidbild av en gulaschbaron.
Här är den som en porslinsfigur.
Men det finns andra som vill tjäna på dåliga tider, utan att lura folk-
-genom att utveckla alternativ.
Det här är ett kaffesurrogat gjort på cikoria, en maskrosliknande rot.
Importerat från Belgien. Priset står också - 80 öre/paket.
Det här får man ta till när man verkligen saknar sitt kaffe.
Vi skulle inte vara särskilt sugna på det här till fikat i dag.
Förutom att dricka maskroskaffe plöjdes parker upp-
-för att odla mat, som här i Vasaparken.
Kriget fortsätter rasa i Europa, men det verkar som att Sverige-
-inte dras in i konflikten. Det går att vara neutral.
Men trots ransoneringen och odlingen blir maten ett problem-
-mycket på grund av såna här - ubåtar.
Ubåten var en modern uppfinning, och många länder hade hoppats på-
-att den skulle göra stort avtryck.
De var inte så effektiva.
De har problem att komma till skott och sänka krigsfartyg.
I stället blev det så att ubåtarna attackerade civil handelssjöfart.
Ja, detta görs på en större skala.
I början av 1917 förklarar Tyskland ett oinskränkt ubåtskrig.
I ett visst område proklamerade tyskarna-
-att i det området skulle de sänka all sjöfart utan föregående varning-
-om de misstänkte att fartyget transporterade varor till britterna.
Det får katastrofala följder i Sverige.
Om det kommit få fartyg innan, kommer det nu i princip inga.
Här står människor i kö för några ynka potatisar.
"Fred och bröd" står det på flaggan. Det vill de flesta svenskar ha nu.
Det demonstreras i hela landet, i norr och söder.
Sverige är i desperat behov av varor, men statsminister Hammarskjöld-
-håller hårt på neutralitetsreglerna.
Han nekar till handelsavtal med England och Frankrike.
Han för en väldigt strikt neutralitetspolitik-
-i ett läge där en sån politik innebar att-
-många i Sverige gick hungriga.
Han fick skulden för livsmedels- politiken och bristen på varor.
"Hungerskjöld" var ett öknamn han fick.
Men dåliga tider här går inte att jämföra med ett av länderna i krig:
Ryssland. Många ryska soldater väljer 1917 att ge upp och återvända hem.
Väl hemma går de längre än att bara skriva på plakat.
Det blir revolution. Tsardömet faller och folket, krigströtta, tar makten.
Detta ger ringar på vattnet som når Sverige.
Man tog sig in i livsmedelsförråd och affärer-
-för att få fram bröd och sådant.
Det var "hungerupproren", delvis inspirerade av ryska revolutionen.
Demonstrationerna handlade om att få tag på bröd till rimligt pris.
De leddes ofta av kvinnor och krävde sociala reformer.
Rösträtt och 8 timmars arbetsdag.
Människor vill inte bara äta sig mätta, de vill påverka morgondagen.
Det är också oroligt i vårt nya grannland i öst.
Som en effekt av revolutionen är Finland självständigt-
-men de börjar banan som eget land på sämsta sätt - med inbördeskrig.
Det blir krig mellan de borgerliga vita och de socialistiska röda.
Finska inbördeskriget får stor uppmärksamhet i svensk press.
Där finns en svenskspråkig befolkning som pressen identifierar sig med.
Trots att Sverige är utanför ser det bedrövligt ut.
Ett grannland i lågor, kravaller och ett krig som aldrig tar slut.
Till sist tvingas Hammarskjöld avgå.
Sverige får en ny högerregering-
-men vid valet i september 1917 röstar folket fram nåt nytt.
Här är nya statsministern, liberala Nils Edén.
I hans regering sitter det för första gången socialdemokrater.
De inför om några år kvinnlig rösträtt och 8 timmars arbetsdag-
-men där är vi inte än för det krigas på i Europa.
Nu har folk till råga på allt börjat insjukna i en ny sjukdom:
Spanska sjukan, den största pandemin sen digerdöden på medeltiden.
Det är oklart hur många som smittades.
Åtminstone 20 miljoner människor i världen miste livet i pandemin.
Det blev stor inverkan på Sverige.
Folk har varit utsatta i ett par år med mindre mat och hungersnöd.
Det gör att man har ett sämre immunförsvar och inte är så stark.
I detta så kommer spanska sjukan som är en influensa.
På grund av de omständigheterna härjade den mer än normalt.
Ja, krig, hunger och spanska sjukan. Det är inte lätt att vara människa.
Men 1918 börjar det ljusna.
Edéns regering ingår ett handelsavtal med England så att vi får in varor.
Mot slutet av året har ett land så många förluster att det ger upp.
Till mångas förvåning är det Tyskland som viftar med vit flagg.
