×

Utilizziamo i cookies per contribuire a migliorare LingQ. Visitando il sito, acconsenti alla nostra politica dei cookie.

image

Ekot (with Audio), Gripanden efter massdemonstrationer i Minsk

Gripanden efter massdemonstrationer i Minsk

2020-09-13 13:06:00

Belarusisk polis uppger att de gripit runt 250 personer vid regeringskritiska protester i huvudstaden Minsk under söndagen.

Runt 250 personer har frihetsberövats i olika delar av staden, skriver inrikesdepartementet i ett uttalande och tillägger att de som gripits i många fall burit flaggor och "upprörande" plakat. Enligt vittnesmål till Reuters deltog över 100 000 människor under söndagens demonstrationer.

Demonstrationerna är de senaste i raden av missnöjesyttringar mot president Aleksandr Lukasjenkos auktoritära styre. De äger rum inför planerade samtal mellan Lukasjenko och Rysslands president Vladimir Putin.

Stora folkliga protester har pågått i Belarus sedan presidentvalet den 9 augusti, då Lukasjenko utropade sig till segrare med 80 procents väljarstöd. Valresultatet är dock starkt ifrågasatt då det allmänt ses som en produkt av valfusk. EU och flera västländer har meddelat att man inte accepterar utfallet.

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Gripanden efter massdemonstrationer i Minsk

2020-09-13 13:06:00

Belarusisk polis uppger att de gripit runt 250 personer vid regeringskritiska protester i huvudstaden Minsk under söndagen.

Runt 250 personer har frihetsberövats i olika delar av staden, skriver inrikesdepartementet i ett uttalande och tillägger att de som gripits i många fall burit flaggor och "upprörande" plakat. Enligt vittnesmål till Reuters deltog över 100 000 människor under söndagens demonstrationer.

Demonstrationerna är de senaste i raden av missnöjesyttringar mot president Aleksandr Lukasjenkos auktoritära styre. De äger rum inför planerade samtal mellan Lukasjenko och Rysslands president Vladimir Putin.

Stora folkliga protester har pågått i Belarus sedan presidentvalet den 9 augusti, då Lukasjenko utropade sig till segrare med 80 procents väljarstöd. Valresultatet är dock starkt ifrågasatt då det allmänt ses som en produkt av valfusk. EU och flera västländer har meddelat att man inte accepterar utfallet.