×

Utilizziamo i cookies per contribuire a migliorare LingQ. Visitando il sito, acconsenti alla nostra politica dei cookie.

image

Ekot (with Audio), Ungdomsmottagningar upplever ökad psykisk ohälsa

Ungdomsmottagningar upplever ökad psykisk ohälsa

Ungdomsmottagningar upplever ökad psykisk ohälsaLyssna från tidpunkt:

2021-02-25 04:29:00

I över hälften av Sveriges regioner upplever man att den psykiska ohälsan bland unga har ökat under pandemin, det framgår av en enkät som Ekot skickat ut till ansvariga över ungdomsmottagningar i samtliga regioner.

De flesta uppger att det rör sig om en ökad problematik.

"Den största oron är att de ska må så dåligt så att de inte vill leva", säger avdelningschefen Josefine Brydolf. Ekot har skickat ut en enkät till verksamhetschefer över ungdomsmottagningar i samtliga regioner i landet. Chefer eller insatt personal i 20 regioner har svarat och i 12 regioner säger man att man upplever att den psykiska ohälsan bland unga har ökat under pandemin.En del uppger att det rör sig om ett ökat söktryck men de flesta att det handlar om en ökad problematik som går att koppla till pandemin.

– De som var nedstämda sedan innan eller kanske har en benägenhet att bli det, de blir lätt det i det här och likadant, de som kanske är oroliga och har lätt att få en oro som blir handikappande, de har lätt att hamna i det, säger Albin Lundmark, legitimerad psykolog på Umeå ungdomsmottagning.

Bland de regioner som upplever en ökning säger de flesta att den främst märks av bland de som är mellan 16 och 23 år. Förutom nedstämdhet och ångest uppger man i några regioner att man också sett ett ökat antal unga som är deprimerade, har minskad livslust och problem med mat och ätande.

– Den största oron är ju att de ska må så dåligt att de inte vill leva så det känns jätteviktigt att det finns möjlighet för ungdomar att få hjälp om de mår dåligt och att de vet om det, Josefine Brydolf som är avdelningschef på ungdomsmottagningarna i södra Halland.

21 åriga Alexandra Irenberger har under flera år lidit av panikångest och tvångstankar, men under pandemin upplever hon att hennes besvär i vissa perioder blivit värre. Dels eftersom hon har behövt bedriva sina folkhögskolestudier på distans och dels på grund av rädslan för sjukdomen i sig.

– När jag sitter och är väldigt passiv så är det lättare att hamna i dåliga tankebanor som sedan skapar ångest. Jag har tyckt att det har varit jättejobbigt faktiskt, säger hon.


Ungdomsmottagningar upplever ökad psykisk ohälsa

Ungdomsmottagningar upplever ökad psykisk ohälsaLyssna från tidpunkt:

2021-02-25 04:29:00

I över hälften av Sveriges regioner upplever man att den psykiska ohälsan bland unga har ökat under pandemin, det framgår av en enkät som Ekot skickat ut till ansvariga över ungdomsmottagningar i samtliga regioner.

De flesta uppger att det rör sig om en ökad problematik.

"Den största oron är att de ska må så dåligt så att de inte vill leva", säger avdelningschefen Josefine Brydolf. Ekot har skickat ut en enkät till verksamhetschefer över ungdomsmottagningar i samtliga regioner i landet. Chefer eller insatt personal i 20 regioner har svarat och i 12 regioner säger man att man upplever att den psykiska ohälsan bland unga har ökat under pandemin.En del uppger att det rör sig om ett ökat söktryck men de flesta att det handlar om en ökad problematik som går att koppla till pandemin.

– De som var nedstämda sedan innan eller kanske har en benägenhet att bli det, de blir lätt det i det här och likadant, de som kanske är oroliga och har lätt att få en oro som blir handikappande, de har lätt att hamna i det, säger Albin Lundmark, legitimerad psykolog på Umeå ungdomsmottagning.

Bland de regioner som upplever en ökning säger de flesta att den främst märks av bland de som är mellan 16 och 23 år. Förutom nedstämdhet och ångest uppger man i några regioner att man också sett ett ökat antal unga som är deprimerade, har minskad livslust och problem med mat och ätande.

– Den största oron är ju att de ska må så dåligt att de inte vill leva så det känns jätteviktigt att det finns möjlighet för ungdomar att få hjälp om de mår dåligt och att de vet om det, Josefine Brydolf som är avdelningschef på ungdomsmottagningarna i södra Halland.

21 åriga Alexandra Irenberger har under flera år lidit av panikångest och tvångstankar, men under pandemin upplever hon att hennes besvär i vissa perioder blivit värre. Dels eftersom hon har behövt bedriva sina folkhögskolestudier på distans och dels på grund av rädslan för sjukdomen i sig.

– När jag sitter och är väldigt passiv så är det lättare att hamna i dåliga tankebanor som sedan skapar ångest. Jag har tyckt att det har varit jättejobbigt faktiskt, säger hon.