nyheter från 2017-03-03

Kritik mot Sveriges hjälp i Afghanistan

Sverige har haft soldater i landet Afghanistan i flera år. Flera tusen svenska soldater var där mellan år 2002 och 2014. De var där för att hjälpa Afghanistans regering att hålla ordning i landet. Nu har experter undersökt hur svenskarna lyckades med jobbet. Rapporten visar att det gick dåligt. De svenska soldaterna gjorde inte landet säkrare. De lyckades inte heller bra med att utbilda afghanska soldater. – Resultatet är inte alls bra, säger Tone Tingsgård som gjort rapporten. Fem svenska soldater har dödats i Afghanistan. Omkring 30 soldater har skadats. Det kostade nästan 30 miljarder att ha de svenska soldaterna i Afghanistan under de tolv åren.

Vanligt med hot mot politiker

Det är vanligt att politiker i kommunerna blir hotade. I hälften av landets kommuner har politiker varit med om det. – Nu måste straffen bli hårdare för dem som hotar politiker, säger Lena Micko. Hon är ledare för organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det är SKL som undersökt hoten. En del politiker berättar att de inte vågar att ha sitt namn på dörren. De är rädda att någon ska skada dem eller deras familj. En politiker letar varje morgon efter bomber under sin bil. – En del tycker att politiker ska tåla mer än andra. Men det är fel. Det är farligt för demokratin om politiker hotas för att någon inte gillar det de bestämt, säger Lena Micko. Av politikerna som skriver om politik på nätet är det 60 procent som råkat ut för hot eller hat.

Flygplan på Arlanda bombhotades

Ett flygplan med turister skulle flyga från Arlanda i Sverige till Thailand på torsdagskvällen. Men flygplanet fick inte starta. Någon hade ringt och sagt att det fanns en bomb ombord på planet. Alla som fanns ombord i planet fick gå tillbaka in på flygplatsen. De fick bara ta med sig sina telefoner och plånböcker. Alla väskor lämnades kvar i flygplanet. Sedan blev passagerarna förhörda av poliser. Planet kördes till en säker plats. I dag, fredag, ska experter undersöka om det finns någon bomb i planet.

Mona Sahlin straffas med böter

Mona Sahlin är en av Sveriges mest kända politiker. Hon var ledare för Socialdemokraterna och har haft andra viktiga jobb i partiet och för svenska staten. Nu straffas hon för ett brott. Mona Sahlin ljög om hur mycket pengar hennes vakt tjänade. Hon gjorde så för att vakten skulle få låna pengar i en bank. Mona Sahlin har erkänt att hon gjorde fel. Därför blir det ingen rättegång om saken. Men Mona Sahlin straffas med böter. Hon ska betala 47 tusen kronor i böter. Vakten straffas också. Han ska betala 23 tusen kronor.

Susanna Kallurs sista tävling

I dag, fredag, börjar inomhus-EM i friidrott i Serbien. Häcklöparen Susanna Kallur gör sin sista stora tävling. Efter EM slutar hon. – Jag hoppas få springa några sköna lopp här. Det är det enda jag vill, säger 36-åriga Susanna Kallur. Susanna Kallur var en av världens bästa häcklöpare i flera år. Hon har fortfarande världsrekordet på 60 meter häck inomhus. Men Susanna har haft stora problem med skador de senaste åren. Hon har sällan kunnat tävla. Nu är det dags för det allra sista mästerskapet för Susanna Kallur. Klockan 12.45 börjar försöksloppen på 60 meter häck.

Ung flicka blev misshandlad

En 13-årig flicka har blivit misshandlad på en skola i Uppsala. Det hände på onsdagen. Flickan blev slagen av andra elever i skolan. 13-åringen skadades och fick vård på Akademiska sjukhuset. Poliserna ska nu undersöka vad som hänt. – Vi har inte hunnit prata med alla som var med, säger Lisa Sannervik på polisen i Uppsala. Flickans föräldrar säger att hon länge har blivit mobbad i skolan.

Hon gjorde film om samernas historia

Filmen Sameblod har blivit hyllad och fått flera priser. Nu visas den på bio. Filmen handlar om en hemsk del av Sveriges historia. Den handlar om hur samer behandlades på 1930-talet. Flickan Elle Marja går på en skola för samer. På skolan undersöker forskare barnen. De tror att samer är en annan sorts människor än svenskarna. – Många är chockade över att det här har hänt i Sverige, säger filmens regissör Amanda Kernell. För att göra filmen så lik verkligheten som möjligt har hon pratat med många i sin släkt som är samer. – I början ville de äldre inte prata om vad som hänt dem. Men det är ju för att det gör ont att tänka på. Och för att ingen tyckt att det har varit viktigt, säger Amanda Kernell.