Klimatsmart - Hur smart är det? (1)
Hej! Och varmt välkommen till tredje programmet i samtalsserien
"Hur vet vi det?!"
där forskare diskuterar frågor som är aktuella och viktiga för vårt samhälle.
Detta är ett samarbete mellan naturvetenskapliga fakulteten
vid Göteborgs universitet och Folkuniversitetet.
Programmet riktar sig till dig som är intresserad av
vår tids stora samhällsutmaningar och frågor.
I de här programmen vill vi visa vilken roll naturvetenskapen har
i att bidra till att hitta lösningar på problem
att öka kunskap och driva utvecklingen fortsatt framåt.
Det passar för dig som vill veta mera, lära mera
och lägga trekvart på att vara i forskares samtal.
Forskare med spetskunskap och engagemang i de aktuella frågorna.
Jag heter Karin Klingenstierna och jag leder det här samtalet.
Du är med och formar samtalet genom att skicka in frågor i chatten.
Vi tar upp så många frågor som vi hinner mot slutet av programmet.
"Klimatsmart, hur smart är det?" Det är dagens tema.
Vad innebär det att göra klimatsmarta val i hur vi reser, det vi köper
och hur vi planerar vårt samhälle?
Att göra rätt är inte alltid lätt
om vi ser till hela värdekedjan hos en produkt eller en tjänst.
Vad ska jag förlita mig på när jag väljer?
Är vi på väg åt rätt håll i den hållbara omställningen?
Gör mina val någon skillnad?
Detta ska vi diskutera i celebert sällskap
med de forskare ni kommer att träffa idag.
Fredrik Lindberg, forskare i geovetenskap vid Göteborgs universitet är här.
Fredrik leder tillsammans med Sofia Thorsson Stadsklimatsgruppen
vid institutionen för geovetenskaper.
Fredrik fokuserar på rumslig modellering av stadens klimat
och utvecklar användarvänliga klimatplaneringsverktyg.
Det ska vi strax få höra mer om.
Vi har också Frances Sprei här. Hon är forskare i fysisk resursteori
vid Chalmers tekniska högskola med fokus på hållbar mobilitet
särskilt elfordon, alternativbränslefordon
samt innovativa rörlighetsformer.
Välkomna båda två! Härligt att ha er här.
Frances, fysisk resursteori, vad är det?
Det är en bra fråga.
Det är en avdelning som har sina rötter i fysik därav namnet.
Men man fokuserar på analysen av material och resursanvändning i samhället.
Och så har vi breddats över tiden. Vi har ganska bred...
Vi har forskare som tittar på olika aspekter
där den grundläggande frågan är hur vi skapar en planet, en värld
där tio miljarder människor kan leva ett gott liv
och samtidigt hålla oss inom naturens begränsningar.
Nåt exempel på vad du håller på med just nu?
Jag forskar på transportsidan. Oftast persontransporter.
Ett forskningsprojekt tittar på laddhybrider.
Där ser vi hur mycket de används på el och hur mycket på bensin och diesel.
Och hur laddas de?
En annan fråga är vilken roll parkering kan ha i städer och i planeringen
för att vi ska få mer hållbara mobilitetsmönster.
Fredrik, rumslig modellering av stadens klimat, vad innebär det?
Det är kopplat till stadens klimat och hur staden är planerad.
Och hur klimatet varierar inom staden
och hur det påverkar oss människor som befinner oss i staden.
Det kan handla om vind, sol, skugga temperatur och så vidare.
Vi använder oss av olika verktyg
för att kunna hjälpa till och bidra till en
så trevlig och hållbar stad som möjligt
med hjälp av de här modellerna och verktygen.
En modell, är det helt i en dator, eller hur ser det ut?
Ja, nuförtiden handlar det mycket om datormodeller.
Förr i tiden fanns det mer av skalmodeller
och vindtunnelsmodeller när det gäller stadsklimat.
Men nu sker nästan allting i datormiljö
och använder sig av geografisk data som genereras inom
olika myndigheter på lokal, regional och nationell nivå
som vi använder oss av.
Det här med väder, vind och värme, är det faktiskt, eller handlar det om upplevelse?
Ja, det är väldigt subjektivt, framförallt upplevelsen av det.
Även vilka hälsoaspekter och vilka som drabbas.
Det är framförallt sårbara grupper
som kan få problem med värme, till exempel.
Det handlar mycket om vad man är för typ av människa.
Gillar man staden? Är man en friluftsmänniska?
Vilka typer av väder är det man uppskattar?
Det är en väldigt komplex fråga.
Vi ska utveckla den framöver.
Om vi gör fel i den gröna stadsplaneringen
vad kan det få för konsekvenser?
Allmänt sett är staden varmare än den omgivande landsbygden.
Vi skapar egentligen ett förändrat klimat i staden
när vi bygger upp staden.
Det gröna kan vi använda för att inte göra de här
variationerna av klimatet i staden så stora.
Då kan man använda vegetation på många olika sätt.
Mycket genom skugga med träd och så vidare.
Men också hur vi tar hand om vattnet i staden
för vatten påverkar också klimatet till viss del.
Det gröna är en väldigt stor del av vår forskning
och hur vi använder det gröna i staden.
När vi resonerar, och ni resonerar, om en stund
så kommer det att handla om de klimatsmarta exemplen från er forskning.
Då blir det stadsplanering och hållbara transporter och mobilitet.
Det här med klimatsmart, Frances, hur skulle du definiera det?
Det är en bra fråga.
Det känns som om det är lite "buzzword".
Jag vet inte hur mycket jag använder det i min forskning.
Det jag associerar till är ju
val där vi får mindre utsläpp av koldioxid
så att vi får mindre klimatpåverkan genom att göra de valen.
Det kan vara teknologier eller olika former av praktik
som gör att vi släpper ut mindre koldioxid.
Vad tänker du, Fredrik?
Jag kan väl hålla med till stor del.
Men det är också att vi kanske redan är i ett förändrat klimat.
Hur kan vi då använda de resurser vi har och de tekniker och kunskapen vi har
för att tänka klimatsmart?
Framförallt, ur mitt perspektiv, när det gäller stadsplanering.
Hur kan vi använda staden och planeringen
för att skapa ett mer klimatsmart och mer hållbart
framförallt urbant samhälle som jag tittar på.
Klimatsmart kan man se på en individuell nivå
men du kan också växla upp det och titta på samhällsnivå.
Alltså, där uppe kan man också vara klimatsmart
och inte bara på individuella nivån.
Vi kanske ska börja på den individuella nivån.
Det här med klimatsmart i vardagen. Det är inte alltid lätt att göra rätt.
Det är inte lätt att veta hur man ska göra rätt för klimatet.
Det finns en massa råd på hållbara produkter.
Och tips på hur man kan bete sig mer klimatsmart.
Men om man vill veta mer och går in i detalj
så kan det bli svårt när man hamnar i en livscykelanalys.
Hela livslängden från produktion till användning av något.
Det kanske är en produkt som inte drar så mycket el
men drar väldigt mycket el vid tillverkningen.
Det är lätt att bli passiv. "Spelar mitt val någon roll?"
Det förstår jag, och klimatfrågan är en sån stor utmaning.
Om vi tittar på enskilda frågor så är det få som har en stor inverkan på det.
Ett exempel är när vi under pandemin har rest mycket mindre.
I princip inga flyg.
Vi har ändå bara sett en minskning av sju procent av koldioxidutsläppen.
Då är det lätt att bli handfallen och säga att det kanske inte betyder nåt.
Ska man hitta en åtgärd som skulle ha en betydande effekt
är det att stänga alla kolkraftverk i världen.
Det känns inte heller särskilt realistiskt.
Samtidigt behöver vi alla pusselbitarna.
Ska vi ner till nollutsläpp, vilket vi måste för att nå klimatmålet
då behöver vi alla de här pusselbitarna, då kan vi inte säga nej till dem.
En annan sak är att det här är en dynamisk process.
En hel del av det här är att se till att få in ny teknik på marknaden.
Det kan vara farligt att utvärdera en ny teknik
för mycket utifrån hur den presterar idag ur klimatsynpunkt.
Till exempel med elbilar så kommer det ibland rapporter
om att en elbil inte är så mycket bättre än en dieselbil och en bensinbil.
Varför ska jag köpa det?
Då har man kollat på någon livscykelanalys.
De flesta livscykelanalyser säger faktiskt
att en elbil över hela sin livscykel drar mindre än en bensin- och dieselbil.
Men om du som konsument idag köper en elbil är kanske den största insatsen
att du hjälper en ny teknik att komma in på marknaden.
Vi behöver i princip ha bara elbilar 2030.
För att vi ska nå dit, att det bara är nya elbilar som säljs 2030
behöver vi få upp försäljningen, och då måste man börja köpa idag.
Det är en viktig del av den processen.
Så ett val av elbil är att ta sitt ansvar för att driva en teknikutveckling
som blir grön och hållbar?
Ja, för att bilindustrin ska kunna satsa eller för att få miljövänliga batterier
som kostar mindre behöver vi få en viss volym.
Om folk inte köper det idag, om vi bara väntar till...
Den kommer inte av sig själv att bli grönare och billigare.
Det gör det ju för att vi producerar fler elbilar
för att vi får fram en teknikutveckling, för att vi får fram en efterfrågan.
Du nämner batterier, och de har diskuterats mycket.
Batteritillverkningen är inte i alla led särskilt miljövänlig.
De orsakar mer utsläpp vid tillverkningen än en konventionell bil.
Så handlar det om tillverkningsland.
I Japan och Sydkorea använder man mycket kolkraftsel när man tillverkar.
Då är det lätt att förtvivla ändå litegrann.
Ja, det kan det ju vara.
Men dels håller vi på att få upp en produktion av batterier även i Sverige.
Vi har en batterifabrik som byggs i Sverige, Northvolt.
Och i Europa.
För att vi ska nå klimatmålet måste många processer ske samtidigt.
Det räcker ju inte att vi har elbilar
om vi inte gör elnätet grönare och mer förnybart.
Det här kan ju ske parallellt.
Även Japan, Kina och Sydkorea måste se till att få sitt elnät grönare.
Så över tid kommer batteriproduktionen att ha lägre utsläpp.
Sen finns annan miljöpåverkan kopplad till batteriproduktion.
Allt från gruvbrytningen...
Det är ju en mer materialintensiv produktion
jämfört med förbränningen av fossila bränslen.
Men även de...
Å andra sidan kommer utsläppen av diesel- och bensinbilar
inte att minska på nåt annat sätt än att vi byter till elbil
om vi vill ha personbilar.
Är det bättre att vi tillverkar batterier i Sverige?
Ja, om man ser på den elmixen vi har idag i Sverige, så är det ju bättre.
Och det gör det attraktivt att bygga en batterifabrik i Sverige.
För den har möjlighet...
Byta transporttyp, är inte det också en...?
Det är jättemycket bättre.
När man pratar, det beror ju alltid på vad man jämför med.
Ofta jämförs en elbil med en fossildriven bil.
Då kommer den att vara bättre.
Men ska du jämföra elbil kontra cykel eller att ta kollektivtrafik
så är oftast cykel och kollektivtrafik bättre.
Man får inte tro att om vi byter till elbil så har vi löst alla transportproblem.
"Då kan vi fortsätta att köra bil, så behöver vi inte tänka på andra lösningar."
Vi måste jobba med att ha mer kollektivtrafik och cykel.
Det får man absolut inte glömma bort.
För det är ändå skillnad om man väljer rätt transport.
Har du nåt exempel på hur stor klimatpåverkan transportsektorn har?
Ja, transportsektorn i Europa är ungefär 25 %.
I Sverige är det högre andel eftersom vi har
så mycket lägre utsläpp från värme- och elsektorn.
I Sverige är det 30-40 %.
Väljer vi ett klimatsmart transportsätt så gör vi skillnad även som individer.
Om vi tittar på att bygga den hållbara staden, Fredrik.
Det är din gren, vad gäller klimatmodeller.
Det verkar finnas en hel del modeller och verktyg för att bygga en hållbar stad.
Ja, kunskapen finns definitivt.
Den har funnits relativt länge. Det...
Problemet är kanske lite...
Det svåra med att bygga en stad handlar mycket om ekonomiska incitament.
Och det handlar kanske om att det är svårt
att få in vissa mjuka värden i stadsplaneringen.
Varav vegetation och utomhusmiljön
är någonting som vi kan kalla kanske för ett mjukt värde.
Det går inte så lätt att sätta kronor och ören på det
i pris per kvadratmeter och så vidare.
