Klimatsmart - Hur smart är det? (3)
Men man förbjuder det kanske inte fullt ut.
Det finns ibland diskussioner om att förbjuda bilar i städer.
Tar man exempel, som i Oslo ville man göra det
så blev det mycket motstånd.
Istället jobbade man med att begränsa parkeringsplatser
och i princip ta bort gatuparkering
och göra plats för kollektivtrafik och cykel.
Man tvingade inte bort det direkt genom att förbjuda.
Men man gjorde det enklare att ta sig fram med cykel och kollektivtrafik
och svårare att ta sig fram med bil.
Ska vi kika på vad det har kommit in för frågor
från våra lyssnare och tittare?
Jag går in och kikar på mina SMS och frågor.
Hur ser ni på att ta itu med grund- problemet, det vill säga överkonsumtion?
-Stor fråga. -Ja.
Jo...
Nej, det är...
När man är forskare kan alltid säga att "det beror på".
Eller "det vet jag inte".
Det känns nästan som en så stor fråga någonstans.
Jag kan väl säga att det inte påverkar mitt forskningsområde så mycket.
Nej, det är sant.
Det är klart att man kan göra klimatsmarta val när man bygger sina hus.
Det kan man göra, och titta på material- åtgång. Det kan man definitivt göra.
Men på något sätt måste man ändå bygga hus, för vi måste ha någonstans att bo.
Det blir väl kanske större hus om vi har fler prylar.
Då är det kanske svårare att bygga den täta staden.
Men när du tar upp byggkedjan, logistiken, och cirkulär ekonomi i byggande
så tittar branschen på att återanvända och ta hand om spill.
Och ser till att det hamnar på rätt ställe och sorterar.
Hade du nån tanke om överkonsumtion?
Det är inte riktigt inom mitt forskningsområde
även om jag ibland kollar på hur många bilar man har i ett hushåll.
Där finns ju ett tecken på överkonsumtion.
Jag skulle nog hänvisa till de forskare som tittar mer på konsumtionsbiten.
Vissa tittar på att en del av över konsumtionen bygger på att vi blir rikare.
Kan man fokusera mer på
att ha mer fritid istället för att ha högre inkomster, och därmed kanske...
Och även transporter hänger ihop med att vi blir rikare.
-Ja, exakt. -Vi reser mer.
Dels så reser vi mer. Det är som jag sa:
Exemplet jag tog över att man bor i staden och inte använder bil.
Då finns ju en risk att man sparar pengar på det
och använder de pengarna för att flyga någon annanstans.
Då har man inte tjänat mycket klimatmässigt.
Men där har man ett val att använda pengarna för att gå ner i arbetstid
och ta tåget ut i Europa.
Även om ni säger att det inte är ert område så får jag kloka svar.
Det här då? Vätgasbilen och framtiden för den tekniken.
Vätgas är ju en intressant teknik.
Och vi behöver många olika tekniker.
Personligen tror jag inte att vätgas är lösningen just nu för personbilen.
Jag tror det är intressant att titta på vätgas för tung trafik och lång distans.
Men om vi ser en fortsatt utveckling av batteritekniken som vi har sett hittills
så tror jag att det blir batteribilar som dominerar persontransporterna
jämfört med vätgasen.
Om vi ser ur ren energisynpunkt så har ju vätgas vissa fördelar
men effektivitetsmässigt förlorar man mycket mer.
Man måste först producera el för att producera vätgas
som sen ska omvandlas tillbaka till el i bilen.
Då får man ju förluster på det.
Men intressant teknik för tunga fordon. Definitivt.
Det kommer säkert att bli lite konkurrens om den gröna vätgasen.
Ja, och vi ser det även inom andra områden än transport.
Till exempel för stålproduktion.
Men absolut en intressant teknik, men mest för de tunga transporterna framöver.
Vi fick en fråga om gröna tak eller väggar är spel för gallerierna.
Finns det andra fördelar med att lägga till gröna tak än de rent klimatmässiga?
Gröna tak kan ju vara väldigt effektivt
framförallt för att hantera dagvatten. och minska översvämningsrisker
vid skyfall.
Det blir lite trögare i systemet.
På så sätt kan gröna tak
absolut vara någonting positivt i den aspekten.
Gröna väggar...
Nu kommer jag inte på något bra.
Får jag fråga om det har något att göra med bullerreduktion?
Jo, det skulle det kunna göra.
Visserligen kommer bullerkällan oftast från trafik.
Oftast är det att buller kan hanteras och blockeras med hjälp av byggnader.
Oftast har du vegetation.
Du får en del effekter av att det studsar. Det är inte mitt forskningsområde.
Men jag har jobbat i projekt där bullerforskare har varit med.
Så en liten minskning.
Men jag tror att effekten är inte den största.
Det är själva blockering med byggnader. Du har en väg och sen bebyggelse.
Sen har du människorna, och där tjänar man på att ta bort ljuden.
Men såna här hus som har träd i balkongerna, det finns nåt i Milano...
Ja, det huset visar man alltid. Jag vet inte vad det heter.
Det är väldigt snyggt, och det ser nästan ut som ett träd på något sätt.
Men de träden, eller den vegetationen
gynnar inte människorna som är på marken, utan det är ju de som bor i huset.
För det huset är det väldigt bra. Och även att titta på, naturligtvis.
Det finns ju stora värden.
Men det finns nog inte direkt koppling ner på marken
där vi mest tittar på människorna där nere.
"Vad krävs för att cyklingen ska bli mer attraktiv?"
"Kan det göras genom stadsplanering?" Vi var inne på det att det funkar.
Ja, absolut. Ett typiskt exempel på det är Nederländerna.
Nu tänker jag Amsterdam och städerna där.
Där har väl alltid funnits cykling?
Köpenhamn är ett annat exempel.
De här cykelstäderna har inte alltid varit det.
Om vi tar bilder från 80-talet från Amsterdam på cykelstråken
så var det fullt med bilar som parkerade och körde där.
Det var ju ett stadsplaneringsbeslut att man ville göra städerna mer cykelvänliga.
Man har tagit bort bilen och lyft fram möjlighet för cyklar att komma fram.
Helt klart kan man göra det.
Där tänker jag att man kan se elcykeln som en möjlighet
för en stad som Göteborg.
Ofta säger man att Amsterdam är platt och det är Köpenhamn också.
Men elcykeln tar bort lite av motståndet att cykla uppför backar.
Och det vet du, för du cyklar elcykel. Det såg jag när du kom hit.
Det är en del frågor kring den gröna staden
som kanske också är något vi säger som ett "buzzword".
Hur kan stora städer bli helt hållbara?
Vilken klimatlösning är "den gröna staden" egentligen svar på?
Det det gröna skulle hjälpa till med i staden
är att ta bort vad vi kallar för de negativa effekterna av staden.
Alltså att du tar in en massa material som inte är naturliga
och skapar en geometri i staden.
Du skapar byggnader som skapar ett lokalt klimat.
Det är där vegetationen kan hjälpa till att mildra.
Du kommer aldrig att kunna lägga till så mycket vegetation
att du inte skulle se att det skulle finnas en stad där klimatologiskt sett
att du inte skulle ha temperaturskillnader.
Så mycket kan du inte kompensera.
Du kan bara mildra en effekt. Det är det du kan göra.
Det borras vidare i frågan här.
"Vad menas med gröna städer? Lite grönt? Eller är det hållbarhet som avses?"
Jo, någonstans är det hållbarhet som avses.
Det handlar ju om oss människor som bor här.
Vi vill ha en så trevlig stad som möjligt att leva i.
Alltså...
Jag tror att de flesta har varit ute i städer och kan tänka efter.
"Vad var det i den här staden som gjorde den attraktiv?"
"Vad var det i det här området som verkligen tilltalade mig?"
Jag tror faktiskt... Nu kan jag vara totalt subjektiv.
Jag tror... Det är många människor som säger: "Det var den här staden."
I Hamburg kommer jag ihåg stora träd på båda sidorna
som skapade trygghet, en slags inneslutenhet.
Ett skydd, på något sätt.
Jag tror det är väldigt få människor som inte ser positivt på vegetation.
Men det är det som är härligt med människor, att vi inte är likadana.
Det är klart att vissa tycker annorlunda.
Kanske det är en annan disciplin, men möjligen ligger det i vårt dna.
Men då är vi någon annanstans än i geovetenskapen, tror jag.
Vi tar gärna emot fler frågor.
Jag tänkte sticka emellan med frågan om omställningen som är så nödvändig
och som vi driver.
Hur snabbt går omställningen? Finns det tecken på att det verkligen funkar?
Ja och nej. Vi ser både positiva trender
och att det inte går så snabbt som det hade behövts.
Men vissa saker ser vi positivt.
När det gäller laddbara bilar ökar försäljningen i Sverige kraftigt.
Så det är ett positivt tecken.
Det är drivet mycket av styrmedel.
Man ger en bonus
till dem som köper bilar som är laddbara och har låga koldioxidutsläpp.
Och en malus. Man får betala mer om man köper en fossildriven bil.
Jag ser att i staden har man höga ambitioner
även om det kanske går långsamt och inte alltid hela vägen.
Men det finns en vision om att bygga. Man har nya områden kring Masthugget
där man bygger upp en tätare grön stad.
Man reducerar antalet parkeringsplatser
och bygger in för att ha mer hållbar mobilitet kopplat till det.
-Så där finns tvärtänk och systemtänk? -Ja.
För att nå klimatmålet måste förändringarna gå mycket snabbare än idag.
Så vi måste accelerera.
Det är den där avvägningen. Vi måste lyfta fram positiva exempel
men samtidigt trycka på att det här är bra
men vi behöver ännu mer av det här.
Fredrik, du nämnde att du tyckte att det fanns en vilja
att ta till sig det som ni kan presentera i olika modeller för klimatförändringar.
Jo, det tycker jag.
Det finns även på en högre nivå.
Vi har jobbat bland annat...
Personer i vår forskningsgrupp har tagit in
delar i nya översiktsplanen som handlar om klimat i staden
och hur vi kan bygga en stad för att få ett bättre klimat i staden.
Absolut.
Sen vad som händer i verkligheten
kanske inte är riktigt samma som står skrivet
alla gånger.
Det finns väldigt många intressen hela tiden i staden.
Det finns ingenting som är så komplext som staden.
Nej, det ena ska balanseras mot det andra.
Det ligger i händerna på våra politiker att tillgodose olika intressen
och ta ställning ibland när det finns konflikter.
Här kommer en fråga.
"Hur ser ni på vår personliga roll för hållbar transport
jämfört med den enorma godstransporten i Sverige?"
Vägtransporter är den stora delen av transportutsläppen.
Persontransporter står ändå för en stor del av de utsläppen.
Vi måste ändå komma åt båda två.
Det är lite som jag sa i början.
Vi kan inte säga: "Den här är större. Därför ska vi inte fokusera på det."
Jag tror man måste jobba parallellt i olika spår.
Inom godstransporter sker olika diskussioner
för att se om man kan elektrifiera dem också.
Sen är en annan att man flyttar en del av godstransporterna till järnväg.
Och att ha ett mer transporteffektivt system.
Att man optimerar systemet mycket mer, så att man inte har tomma lastbilar.
Alla de delarna behövs. Man måste jobba med dem parallellt.
Krafttag behövs både på godssidan och på persontransportsidan.
När jag hör er prata om omställningen, om vi lyckas med den
så hör jag att vi är på rätt väg, men vi behöver göra mer och snabbare.
Om vi då landar i er egen forskning?
Har ni några exempel från er forskning som gör skillnad? Fredrik?
Ja, vi har faktiskt...
För några år sen utvecklade vi en modell för att titta på potential
av solenergi på hustak som faktiskt har använts
väldigt brett och med stor omfattning i Sverige.
Det är roligt att vi har gjort någonting som används i praktiken.
Du kan gå in på ditt lilla hustak och titta om det lämpar sig för solpaneler.
Förhoppningsvis har det bidragit till fler solceller i allmänhet.
Nu vet vi att solcellsproduktionen går upp.
