×

LingQをより快適にするためCookieを使用しています。サイトの訪問により同意したと見なされます クッキーポリシー.


image

Svenska Youtube, Levande frågelådan - marinbiologen och miljövetaren Bethanie Carney Almroth svarar

Levande frågelådan - marinbiologen och miljövetaren Bethanie Carney Almroth svarar

Jag heter Bethanie Carney Almroth att jag är forskare på Göteborgs universitet.

Jag är marinbiolog och miljövetare,

i min forskning jobbar jag med miljögifter

och olika typer av miljöföroreningar

och studerar hur de påverkar fiskar.

Här har jag en flaska

med olja och vatten.

Olja kan släppas ut vid olyckor och oljeutsläpp, oljespill och det kan påverka fiskarna

så att de blir sjuka.

Det kan påverka andra djur också som fåglar och sälar.

Oljan gör ett fiskarna

och djuren kan utveckla cancer eller de kan ha svårt

att få barn.

Jag jobbar också med plaster i havet.

Jag jobbar ganska mycket med mikroplaster

som kan se ut så här,

De här kan man hitta på stranden om man tittar

noggrant och tittar nära på sanden.

Det kan nästan se ut som sten eller sandkorn, men det här är plast.

Det här kommer från

en plastfabrik där man producerar ny plast.

Det finns andra typer av plaster i miljön,

plast som kommer från bildäck eller konstgräsplaner,

och så finns det plast som kommer

från våra kläder.

Här har jag en liten burk med fleece

fibrer

som kommer från en fleecetröja

som kan släppas ut när man tvättar dem, eller till om med om man bara bär kläderna kan de släppa fibrer.

Vi studerar hur de här påverkar fiskarna i havet.

Ni har skickat in väldigt många frågor och det är jätteroligt och kul att se att ni tänker och klurar!

Men vi hinner inte ta alla,

så nu idag har jag valt ut några stycken som jag ska svara på.

Några handlar om människor,

några handlar om luktsinnet och några handlar om hästar.

Förra året föddes 140 110 000 barn

Det blir ungefär 4,4 barn per sekund.

Så vi är en ganska framgångsrik art. Vi har funnits i nästan 200 000 år

och vi har anpassat oss till att leva i ganska många olika klimat.

Vi är däggdjur

och däggdjur som ni vet

har ofta klor på fingrarna, och de använder dem för att skrapa och gräva och kanske försvara sig, att greppa sin mat.

Men vi har inte klor, vi har naglar.

Och det har vi liksom våra närmaste släktingar, primater eller apdjuren,

och våra naglar är utformade på ett annat sätt.

De är utformade för att skydda toppen på våra fingrar och våra fingrar är väldigt viktiga

för hur vi lever och hur vi jobbar med våra händer.

Vi har ganska fina muskler och ganska många nerver i våra fingrar som gör att vi kan jobba med

ganska små, pilliga saker. Det kallas för finmotorik.

Vi behöver inte klor på samma sätt.

Vår djurgrupp, primater alltså, har utvecklat naglar istället för klor.

Nästa fråga: Varför har vi ögonbryn?

Alla vi har märkt att vi har ögonbryn i ansiktet

och man har i många år tänkt att de är bra för att skydda våra ögon,

mot damm och andra små partiklar som kan ramla ner i ögonen, de kan skydda mot regn eller när man svettas, så att inte svetten rinner ner i ögonen.

Men våra ögonbryn fyller ett annat syfte också.

Vi är sociala djur,

och vi kommunicerar väldigt mycket med våra ansikten.

Där är våra ögonbryn väldigt viktiga.

De kan ge signaler till andra. De kan se

arga ut

eller förvånade

eller glada eller ledsna eller lite fundersamma.

Så de skickar väldigt många signaler till våra nära.

Två syften alltså, skydda ögonen och kommunicera.

Nästa fråga handlar om blod och vad blodplättar består av.

För att svara på frågan ska jag förklara väldigt snabbt vad blod består av.

Om man tar ett blodprov

i ett rör

och sen centrifugerar, så kan man dela upp blodet i sina olika beståndsdelar.

Här nere

får man röda blodceller

de är tyngst

och de är lite formade så här.

De är väldigt speciella för hur mänskliga röda blodceller ser ut.

Här uppe har vi det som kallas för plasma.

Det här är som vatten och det innehåller salter och olika fetter och proteiner, men mest vatten.

Och den här randen i mitten

det är våra vita blodceller.

Det finns många olika typer av vita blodceller. Vissa kan vara ganska stora.

De används för att skydda oss mot olika infektioner

Men det finns en typ av vit blodcell

Som heter megakaryocyt

som kan knoppa av

småbitar

som sedan kallas för

blodplättar.

Så blodplättar består av små delar av den här stora vita blodcellen

de har ett membran runt om

och så lite

cytoplasma i mitten.

De är väldigt viktiga för att blodet ska koagulera, så att blödningen stoppas när man får ett sår De nästa tre frågorna som jag ska ta idag

kanske ser annorlunda ut och verkar handla om olika saker, men svaret på alla frågorna handlar om lukt och luktsinnet.

Första frågan handlar om myror,

hur de kan känna igen varandra,

och det gör de med hjälp av sina antenner

som fungerar lite som vår näsa och smakkänsla, de har receptorer som känner igen olika kemikalier och dofter i luften.

De kan använda de här för att känna igen varandra

och för att känna igen fienden.

Nästa fråga handlar om varför kameler luktar konstigt

och där kan jag förklara två saker.

En sak

är att de

luktar som de gör på grund av de olika dofter som de producerar i sin hud,

men också på grund av att de kissar på sina ben.

Det gör de, eftersom de lever i en väldigt varm miljö.

De vill gärna spara på vatten så mycket som det går, så de svettas inte lika mycket som vi gör. Men de kan kissa på sina ben och på så sätt svalka sig litegrann.

Det gör att de kan lukta lite konstigare.

En annan anledning är att det är en lukt som är främmande för oss. Vi är ovana.

När man blivit van vid en lukt så slutar man tänka på den. Man slutar känna igen den.

Ni kan tänka så när ni kommer hem till era egna hem, att ni inte känner någon lukt nästan, om det inte är någon som lagar mat.

Men om ni hälsar på någon annan, då känner ni att deras hem luktar annorlunda.

För när ni är hemma

då slutar era hjärnor att tänka på hur det luktar hemma

för att ge utrymme åt nya signaler som kommer in, man ska kunna vara uppmärksam på förändringar.

Sista frågan jag tänkte ta som handlar om lukt,

är om hur djur som ser likadana ut kan veta vem som är hane och vem som är hona.

Vissa djur har

något som kallas för dimorphism, där hane och hona ser olika ut,

medan andra ser ganska lika ut. Det är väldigt vanligt bland fåglar, där hanen och honan ser likadana ut.

Det finns andra djur, som fiskar där också hane och honan ser likadana ut.

Hur kan de känna igen varandra?

Ett sätt kan vara beteende,

men ett annat väldigt viktigt sätt är lukt.

De kanske känner igen lukten

av vad det är för kön

på djuret, om det är en hane eller hona.

Det kan vi också göra, fast vi tänker inte så medvetet på det.

När man kommer in i puberteten

då börjar man producera olika hormoner.

Det kommer ni att göra,

ganska snart, ni kanske har syskon som redan gjort det.

Då vet ni att

kroppsodören börjar förändras.

Det är de lukterna som kan signalera

att man är en hane eller en hona. De kan skilja sig åt beroende på

om man är man eller kvinna, pojke eller tjej, hane eller hona.

Djuren kan känna igen de här lukterna hos varandra också.

De vet då om det är en hane eller hona.

Studier som gjorts

på hur människor föredrar olika doftar, visa delvis att vi tycker om

vissa dofter som liknar oss lite grann.

Kanske någon som har samma matkultur, för det kan också påverka hur vi luktar.

Men vi vill även tycka om andra som har ett immunförsvar som skiljer sig lite från vårt. Så vi kan känna det på doften

utan att vara medveten om att vi tänker på det.

Sista frågorna som jag ska ta idag handlar om hästar.

Den ena frågan är varför en häst har en mule.

Ni som har varit i närheten av hästar vet att de har den här varma, mjuka mulen

där de har sina näsborrar

som de använder för att lukta på saker.

Det har också väldigt mycket känselhår där, som de kan känna med.

Det är som morrhår på en katt eller hund

eller små barber som man kan hitta på en fisk

som lever på botten, som känner på bottensediment och letar mat.

Men hästar har de här känselhåren

och de har också väldigt känsliga, starka läppar

så de använder sina läppar för att sålla bland mat

sålla bort det som är gott att äta från det som är,

stenar och kristaller som de inte vill ha.

Så de använder sina mular för att äta och för att känna.

Allra sista hästfrågan:

Varför kan inte hästar kräkas?

Hästar kan varken kräkas eller rapa.

De har en magsäck till skillnad från kor som har fyra stycken.

När kor äter så kan ta upp maten igen från första magsäcken och tugga på det en gång till,

de kan också rapa upp gaser som bildas när de smälter sin mat.

Man har kanske hört talas om att kor rapar ganska mycket.

Hästar däremot kan inte rapa. De har en magsäck,

som har en stark muskel som stänger den

Så maten kommer in men, ingenting kommer upp igen.

Maten ska bara åt ena hållet från magen till tarmen, sedan ut genom rumpan.

Så hästar kan prutta, de kan fisa, de kan lukta ganska illa i rumpan,

men de kan inte rapa.

Det kan bli problem på hästar om de får mycket gaser i magen,

för de har inget sätt att komma ut.

Då behöver man kanske ringa till en veterinär

som kan ge mediciner,

eller som kan hjälpa gaserna att släppas ut genom att sticka en nål i magen på hästen

som släpper gasen rätt ut i luften.

Levande frågelådan - marinbiologen och miljövetaren Bethanie Carney Almroth svarar The Living Question Box - Meeresbiologin und Umweltwissenschaftlerin Bethanie Carney Almroth antwortet The Living Question Box - Marine biologist and environmental scientist Bethanie Carney Almroth replies

Jag heter Bethanie Carney Almroth att jag är forskare på Göteborgs universitet.

Jag är marinbiolog och miljövetare, I am a marine biologist and environmental scientist,

i min forskning jobbar jag med miljögifter

och olika typer av miljöföroreningar and various types of environmental pollutants

och studerar hur de påverkar fiskar. and studies how they affect fish.

Här har jag en flaska Here I have a bottle

med olja och vatten.

Olja kan släppas ut vid olyckor och oljeutsläpp, oljespill och det kan påverka fiskarna

så att de blir sjuka.

Det kan påverka andra djur också som fåglar och sälar.

Oljan gör ett fiskarna

och djuren kan utveckla cancer eller de kan ha svårt

att få barn.

Jag jobbar också med plaster i havet.

Jag jobbar ganska mycket med mikroplaster

som kan se ut så här, which may look like this,

De här kan man hitta på stranden om man tittar These can be found on the beach if you look

noggrant och tittar nära på sanden.

Det kan nästan se ut som sten eller sandkorn, men det här är plast.

Det här kommer från

en plastfabrik där man producerar ny plast. a plastic factory where new plastic is produced.

Det finns andra typer av plaster i miljön,

plast som kommer från bildäck eller konstgräsplaner, plastic coming from car tires or artificial turf,

och så finns det plast som kommer and then there is plastic that comes

från våra kläder.

Här har jag en liten burk med fleece Here I have a small jar of fleece

fibrer

som kommer från en fleecetröja which comes from a fleece sweater

som kan släppas ut när man tvättar dem, eller till om med om man bara bär kläderna kan de släppa fibrer. which can be released when you wash them, or even if you only wear the clothes, they can release fibers.

Vi studerar hur de här påverkar fiskarna i havet.

Ni har skickat in väldigt många frågor och det är jätteroligt och kul att se att ni tänker och klurar! You have sent in a lot of questions and it is great fun and fun to see that you think and figure!

Men vi hinner inte ta alla, But we do not have time to take them all,

så nu idag har jag valt ut några stycken som jag ska svara på.

Några handlar om människor,

några handlar om luktsinnet och några handlar om hästar. some are about the sense of smell and some are about horses.

Förra året föddes 140 110 000 barn

Det blir ungefär 4,4 barn per sekund.

Så vi är en ganska framgångsrik art. Vi har funnits i nästan 200 000 år So we are a pretty successful species. We have been around for almost 200,000 years

och vi har anpassat oss till att leva i ganska många olika klimat.

Vi är däggdjur

och däggdjur som ni vet

har ofta klor på fingrarna, och de använder dem för att skrapa och gräva och kanske försvara sig, att greppa sin mat.

Men vi har inte klor, vi har naglar.

Och det har vi liksom våra närmaste släktingar, primater eller apdjuren, And so do we, like our closest relatives, primates, or apes,

och våra naglar är utformade på ett annat sätt. and our nails are designed in a different way.

De är utformade för att skydda toppen på våra fingrar och våra fingrar är väldigt viktiga

för hur vi lever och hur vi jobbar med våra händer.

Vi har ganska fina muskler och ganska många nerver i våra fingrar som gör att vi kan jobba med We have quite nice muscles and quite a few nerves in our fingers that allow us to work with

ganska små, pilliga saker. Det kallas för finmotorik. pretty small, fussy things. It is called fine motor skills.

Vi behöver inte klor på samma sätt.

Vår djurgrupp, primater alltså, har utvecklat naglar istället för klor.

Nästa fråga: Varför har vi ögonbryn?

Alla vi har märkt att vi har ögonbryn i ansiktet

och man har i många år tänkt att de är bra för att skydda våra ögon,

mot damm och andra små partiklar som kan ramla ner i ögonen, de kan skydda mot regn eller när man svettas, så att inte svetten rinner ner i ögonen.

Men våra ögonbryn fyller ett annat syfte också.

Vi är sociala djur,

och vi kommunicerar väldigt mycket med våra ansikten.

Där är våra ögonbryn väldigt viktiga.

De kan ge signaler till andra. De kan se

arga ut

eller förvånade

eller glada eller ledsna eller lite fundersamma. or happy or sad or a little pensive.

Så de skickar väldigt många signaler till våra nära. So they send a lot of signals to our loved ones.

Två syften alltså, skydda ögonen och kommunicera.

Nästa fråga handlar om blod och vad blodplättar består av. The next question is about blood and what platelets consist of.

För att svara på frågan ska jag förklara väldigt snabbt vad blod består av.

Om man tar ett blodprov If you take a blood sample

i ett rör in a tube

och sen centrifugerar, så kan man dela upp blodet i sina olika beståndsdelar.

Här nere Down here

får man röda blodceller you get red blood cells

de är tyngst

och de är lite formade så här. and they are a bit shaped like this.

De är väldigt speciella för hur mänskliga röda blodceller ser ut.

Här uppe har vi det som kallas för plasma. Up here we have what is called plasma.

Det här är som vatten och det innehåller salter och olika fetter och proteiner, men mest vatten. This is like water and it contains salts and various fats and proteins, but mostly water.

Och den här randen i mitten And this stripe in the middle

det är våra vita blodceller. it's our white blood cells.

Det finns många olika typer av vita blodceller. Vissa kan vara ganska stora. There are many different types of white blood cells. Some can be quite large.

De används för att skydda oss mot olika infektioner

Men det finns en typ av vit blodcell

Som heter megakaryocyt

som kan knoppa av which can bud off

småbitar

som sedan kallas för which is then called

blodplättar.

Så blodplättar består av små delar av den här stora vita blodcellen

de har ett membran runt om they have a membrane all around

och så lite and so little

cytoplasma i mitten.

De är väldigt viktiga för att blodet ska koagulera, så att blödningen stoppas när man får ett sår De nästa tre frågorna som jag ska ta idag

kanske ser annorlunda ut och verkar handla om olika saker, men svaret på alla frågorna handlar om lukt och luktsinnet.

Första frågan handlar om myror,

hur de kan känna igen varandra, how they can recognize each other,

och det gör de med hjälp av sina antenner and they do so with the help of their antennas

som fungerar lite som vår näsa och smakkänsla, de har receptorer som känner igen olika kemikalier och dofter i luften.

De kan använda de här för att känna igen varandra

och för att känna igen fienden.

Nästa fråga handlar om varför kameler luktar konstigt

och där kan jag förklara två saker. and there I can explain two things.

En sak

är att de

luktar som de gör på grund av de olika dofter som de producerar i sin hud, smells like they do because of the different scents they produce in their skin,

men också på grund av att de kissar på sina ben. but also because they pee on their legs.

Det gör de, eftersom de lever i en väldigt varm miljö.

De vill gärna spara på vatten så mycket som det går, så de svettas inte lika mycket som vi gör. They like to save on water as much as possible, so they do not sweat as much as we do. Men de kan kissa på sina ben och på så sätt svalka sig litegrann. But they can pee on their legs and thus cool down a little.

Det gör att de kan lukta lite konstigare.

En annan anledning är att det är en lukt som är främmande för oss. Vi är ovana. Another reason is that it is an odor that is foreign to us. We are unfamiliar.

När man blivit van vid en lukt så slutar man tänka på den. Man slutar känna igen den. When you get used to an odor, you stop thinking about it. You stop recognizing it.

Ni kan tänka så när ni kommer hem till era egna hem, att ni inte känner någon lukt nästan, om det inte är någon som lagar mat. You may think that when you come home to your own home, you will not smell almost anything, unless someone is cooking.

Men om ni hälsar på någon annan, då känner ni att deras hem luktar annorlunda.

För när ni är hemma

då slutar era hjärnor att tänka på hur det luktar hemma then your brains stop thinking about what it smells like at home

för att ge utrymme åt nya signaler som kommer in, man ska kunna vara uppmärksam på förändringar.

Sista frågan jag tänkte ta som handlar om lukt,

är om hur djur som ser likadana ut kan veta vem som är hane och vem som är hona. is about how animals that look alike can know who is male and who is female.

Vissa djur har

något som kallas för dimorphism, där hane och hona ser olika ut,

medan andra ser ganska lika ut. Det är väldigt vanligt bland fåglar, där hanen och honan ser likadana ut.

Det finns andra djur, som fiskar där också hane och honan ser likadana ut.

Hur kan de känna igen varandra?

Ett sätt kan vara beteende,

men ett annat väldigt viktigt sätt är lukt.

De kanske känner igen lukten

av vad det är för kön of what sex it is

på djuret, om det är en hane eller hona.

Det kan vi också göra, fast vi tänker inte så medvetet på det. We can do that too, although we do not think about it so consciously.

När man kommer in i puberteten

då börjar man producera olika hormoner.

Det kommer ni att göra, You will do that,

ganska snart, ni kanske har syskon som redan gjort det. pretty soon, you may have siblings who have already done so.

Då vet ni att

kroppsodören börjar förändras. the body odor begins to change.

Det är de lukterna som kan signalera

att man är en hane eller en hona. De kan skilja sig åt beroende på that you are a male or a female. They may differ depending on

om man är man eller kvinna, pojke eller tjej, hane eller hona.

Djuren kan känna igen de här lukterna hos varandra också.

De vet då om det är en hane eller hona. They then know if it is a male or female.

Studier som gjorts Studies done

på hur människor föredrar olika doftar, visa delvis att vi tycker om

vissa dofter som liknar oss lite grann.

Kanske någon som har samma matkultur, för det kan också påverka hur vi luktar. Maybe someone who has the same food culture, because it can also affect how we smell.

Men vi vill även tycka om andra som har ett immunförsvar som skiljer sig lite från vårt. But we also want to like others who have an immune system that is a little different from ours. Så vi kan känna det på doften So we can feel it on the scent

utan att vara medveten om att vi tänker på det. without being aware that we are thinking about it.

Sista frågorna som jag ska ta idag handlar om hästar.

Den ena frågan är varför en häst har en mule. Eine Frage ist, warum ein Pferd einen Maulkorb trägt. One question is why a horse has a mule.

Ni som har varit i närheten av hästar vet att de har den här varma, mjuka mulen Diejenigen unter Ihnen, die schon einmal mit Pferden zu tun hatten, wissen, dass sie diese warme, weiche Schnauze haben. Those of you who have been around horses know that they have this warm, soft cloud

där de har sina näsborrar where they have their nostrils

som de använder för att lukta på saker.

Det har också väldigt mycket känselhår där, som de kan känna med. It also has a lot of sensitive hair there, which they can feel.

Det är som morrhår på en katt eller hund

eller små barber som man kan hitta på en fisk or small razors that you can find on a fish

som lever på botten, som känner på bottensediment och letar mat. who live on the bottom, who feel the bottom sediment and are looking for food.

Men hästar har de här känselhåren But horses have these sensory hairs

och de har också väldigt känsliga, starka läppar

så de använder sina läppar för att sålla bland mat so they use their lips to sift through food

sålla bort det som är gott att äta från det som är, sift away that which is good to eat from that which is,

stenar och kristaller som de inte vill ha. stones and crystals that they do not want.

Så de använder sina mular för att äta och för att känna. So they use their mules to eat and to feel.

Allra sista hästfrågan: The very last horse question:

Varför kan inte hästar kräkas?

Hästar kan varken kräkas eller rapa. Pferde können weder erbrechen noch rülpsen.

De har en magsäck till skillnad från kor som har fyra stycken. Sie haben nur einen Magen, im Gegensatz zu Kühen, die vier haben. They have a stomach unlike cows that have four.

När kor äter så kan ta upp maten igen från första magsäcken och tugga på det en gång till, Wenn Kühe fressen, können sie das Futter aus dem ersten Magen wieder aufnehmen und noch einmal kauen,

de kan också rapa upp gaser som bildas när de smälter sin mat. Sie können auch Gase aufstoßen, die bei der Verdauung ihrer Nahrung entstehen.

Man har kanske hört talas om att kor rapar ganska mycket.

Hästar däremot kan inte rapa. De har en magsäck,

som har en stark muskel som stänger den which has a strong muscle that closes it

Så maten kommer in men, ingenting kommer upp igen.

Maten ska bara åt ena hållet från magen till tarmen, sedan ut genom rumpan. The food should only go in one direction from the stomach to the intestines, then out through the buttocks.

Så hästar kan prutta, de kan fisa, de kan lukta ganska illa i rumpan, Pferde können also furzen, sie können furzen, sie können in ihrem Hintern ziemlich übel riechen, So horses can haggle, they can fart, they can smell pretty bad in the ass,

men de kan inte rapa.

Det kan bli problem på hästar om de får mycket gaser i magen, It can be a problem for horses if they get a lot of gas in their stomach,

för de har inget sätt att komma ut. because they have no way out.

Då behöver man kanske ringa till en veterinär

som kan ge mediciner,

eller som kan hjälpa gaserna att släppas ut genom att sticka en nål i magen på hästen

som släpper gasen rätt ut i luften.