Torsdag 24 november 2022
Ukrainska flyktingar får fortfarande inte läsa svenska för invandrare, sfi. Det säger den nya regeringen. De vill istället att ukrainare ska gå utbildningen "Svenska från dag ett".
Det viktigaste är att människor får lära sig svenska, inte att alla får gå just sfi. Det säger utbildningsminister Mats Persson från Liberalerna.
– Det viktigaste för regeringen är att rätten att lära sig svenska finns. Sedan kan man alltid diskutera i vilken form.
Hittills har nästan 50 000 ukrainska flyktingar fått uppehållstillstånd i Sverige genom EU:s massflyktsdirektiv. Direktivet gör att de har uppehållstillstånd till mars 2024. Men det gör också att de inte har rätt till sfi.
Istället lägger regeringen 30 miljoner kronor på "Svenska från dag ett". Det är en kurs som folkhögskolor och studieförbund kan erbjuda om de vill. Det är också frivilligt att gå "Svenska från dag ett". Utbildningen saknades i 40 procent av Sveriges kommuner i september. Det visar siffror från Folkbildningsrådet som ger statliga pengar till folkhögskolor och studieförbund. Folkhögskolor och studieförbund jobbar med utbildning för vuxna. De drivs ofta av organisationer eller regioner.
Det är stor skillnad mellan "Svenska från dag ett" och sfi. Det säger Monica Sonde som jobbar med utbildning på organisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Sveriges kommuner har ansvar för sfi. Det finns regler och en tydlig plan för hur sfi ska fungera, säger Monica Sonde.
– Om man tittar på kommunala vuxenutbildningen och sfi så finns det en tydlig läroplan, det är reglerat i skollagen. Det finns en tydlig nivåindelning där man utvecklas mer och mer.
Den ukrainska flyktingen Marianna Reznik har bott i Helsingborg sedan i mars. Hon har gått utbildningen "Svenska från dag ett". Hon säger att den var bra, men att hon inte har lärt sig sig tillräckligt mycket svenska för att få ett jobb. Om hon inte studerar sfi förlorar hon värdefull tid, säger hon.
"Det har varit bra, jag tackar för det men det har inte varit tillräckligt för att kunna tala och arbeta på svenska", säger Marianna Reznik.
Riksbanken höjer styrräntan med 0,75 procentenheter. Styrräntan är nu 2,50 procent. Det är den högsta räntan på 14 år. Riksbanken varnar även för att det kommer bli fler höjningar. Räntan är priset man betalar för att få låna pengar av en bank. Nu blir det alltså dyrare att låna pengar.
Frida Godlund är mammaledig. Hon säger till P4 Örebro att det kommer bli svårt nu när räntan höjs. Allt kommer bli så dyrt, säger hon.
– Det är inte lätt att vara mammaledig heller och med högre ränta. Allt blir dyrare, så är det.
Det är synd om alla barnfamiljer nu, säger Eva Ernstgren. Många måste äta billig mat för att spara pengar, säger hon.
– Stackars barnfamiljer säger jag. Man får äta potatis, soppa och blodpudding. Så är det.
Eva Ernstgren minns när räntan var ännu högre för många år sedan. Då var det mycket värre, säger hon.
– Det var ju katastrof. Riktigt. Så det här är väl ingenting i jämförelse.
Riksbanken är Sveriges centralbank. Riksbankens ränta heter styrräntan. Bankens mål är att inflationen ska vara ungefär två procent. Just nu är inflationen ungefär nio procent. Därför gör banken olika saker för att försöka minska inflationen. Ett sätt är att höja styrräntan.
När Riksbanken höjer styrräntan blir räntan även högre i vanliga banker. Då blir det dyrare för folk att låna pengar. Det kan göra att folk handlar mindre. Och då kan prisökningarna sakta ner.
Den höjda räntan kommer även påverka personer som redan har lånat pengar. Det kommer bli dyrare för de som har ett lån med rörlig ränta, alltså en ränta som banken kan höja och sänka. Ett lån på en miljon kronor kan bli ungefär 700 kronor dyrare per månad för dem. Det säger Per Ivarsson som är expert på ekonomi på Ekot.
– Eftersom räntan stiger så kommer lån, till exempel bostadslån att bli dyrare om man har rörlig ränta. Snabbt räknat blir räntan på ett lån på en miljon kronor så gör en höjning på 0,75 procentenheter att det blir mellan 600 och 700 kronor per månad.
Kerstin Gustafsson har ett lån med bunden ränta. Det betyder att räntan inte kan höjas eller sänkas på flera år. Kerstin Gustafsson kommer alltså inte påverkas av den höjda räntan just nu, säger hon.
– Vi har bundet så vi blir inte påverkade till 2026.
I september höjde Riksbanken styrräntan med en procentenhet. Det var den största höjningen på 30 år. Räntan kommer inte höjas lika mycket nästa år, enligt banken. Den tror att styrräntan blir högst 3 procent nästa år. Men Riksbanken tror inte att räntan kommer sänkas på ungefär tre år.
Idag är det en månad kvar till julafton. På söndag är det första advent. Då brukar man tända adventsljus. I många städer tänds lampor i julgranar inför helgen.
Malin Joling bor i Västsverige. Hon tänker inte ha lika många tända ljus som hon brukar ha när det är jul. Det blir för dyrt, säger hon till P4 Väst.
– Vi funderar väl på kanske att inte ha så mycket julbelysning på grund av elpriserna.
Energimyndigheten sprider information för att få folk att spara el. De gör det för att elen är så dyr i Europa. Och för att det kan bli brist på el i vinter. EU har också bestämt att alla länder ska spara el.
Flera kommuner i Sverige har bestämt att de ska ha färre jullampor i år jämfört med tidigare. En del kommer har julgranar tända några veckor mindre än vanligt.
Patrik Dokken är expert på energi i Trollhättans kommun. Han säger att många kommer tända en adventsljusstake i fönstret på första advent. Han säger att det är okej. Men man behöver inte tända så många lampor den här julen, säger han.
– Självklart ska man sätta upp en adventsljusstake. Men man kanske inte behöver klä hela grannskapet med ljusslingor, som kanske man har gjort andra år då.