×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.

image

Lysande Lagom, A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (2)

A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (2)

Sofi: Men det förstår jag. Så tycker jag, liksom… jag tror att många arbetsgivare som jag träffar, i alla fall svenska arbetsgivare, de har väldigt dålig koll på hur det fungerar att lära sig språk. Man tror att det bygger väldigt mycket på att öva och inte särskilt mycket på att liksom ta in informationen. Jag har har till exempel nu den kvinnan som är byggdingenjör och hon och hennes man kom till Sverige för kanske 7-8 år sedan. De har kommit hit för de kan drömma om Sverige. Båda har lärt sig bra svenska och hennes arbetsgivare liksom ligger på henne att hon och hennes man inte pratar svenska hemma för han tycker att hon ska ta alla tillfällen att öva så att hon ska bli bättre för att han tycker inte att det fungerar på jobbet. Det är liksom… ett rent absurd, kan man tänka. Om den här arbetsmyran själv hade flyttat till Ungern med sin familj skulle han plötsligt börja prata ungerska med sin fru.

Emil: Nej, det är vansinnigt…

Sofi: …och särskilt om man inte liksom faktiskt behärskar kanske det nya språket fullt ut, har man en familjär relation börjar man ju prata om ganska djupa saker och känslor och så där, det behöver man ju väldigt bra språkkunskaper.

Emil: Det finns ju ofta den här tron på att det är dåligt att gå på språkkurs för att få språkkurser där får man sitta och lära sig någon sorts skolspråk som inte existerar i verkligheten, nej, man ska ut och jobba och prata med folk. Då lär man sig den riktiga svenskan, är det många som tror och det är ju helt galet, helt absurt. Vad tror de att vi håller på med på språkkurserna? Tror man att vi lever i någon annan värld eller?

Sofi: Jag håller helt med om det här, att man ska gå på kurser, man ska gå i skolbänken. Men man brukar få en del motargument. Ett av de här, det är ju det här med barn går ju inte på kurs. Barn lär sig ju liksom själva ute i verkligheten.

Emil: Ja, men det är en helt annan sak om man är barn och om man är vuxen. Så är det också så att det är ju… barn lär sig snabbare så klart. Men det är också jobbigt för ett barn som hamnar i en helt ny språk.

Sofi: Men gör de det? Jag tänker ett barn som föds… ett barn… om man tänker efter ett år då har vi det här barnet kanske eventuellt börjat säga några få ord. Det är ju egentligen mycket mindre än vad vi förväntar oss av en svensk som har varit i Sverige ett år. Och jag menar… okej, en treåring - det kan vara… han kan väl uttrycka sig relativt okej liksom, men inte på, vad skulle man säga, en yrkesnivå så att den här personen kan diskutera fördelar och nackdelar med en viss lösning till ett problem.

Emil: Du har poänger där, men sen man måste också säga att talapparaten är inte utvecklad fysiskt.

Sofi: Nej, nej.

Emil: Men visst, men det har ju rätt i det. Sen beror också på barnets ålder - om man är under fem år då går det relativt fort att snappa upp det nya språket, då lär man sig det ungefär samtidigt som sitt första språk om man talar om simultant tvåspråkhet eller, ja, upp till tre års ålder. Men sen, mellan fem och åtta års ålder då tar det ganska lång tid att snappa upp det nya språket. Det går lättare sen när man är över åtta år när man börjar bli åtta, nio, tio, tolv år, för då har första språket satt sig och då kan man liksom lära sig… lära sig det nya språket.

Sofi: Men är det inte så också när man kommit upp lite, eller att man då har den här analytiska förmågan och kan börja se mönster och dra slutsatser och göra jämförelser med sin egen så att man har lite mer av ett metaspråketperspektiv som man då också som vuxen har och kan utnyttja om man går en kurs att man kan generalisera och dra slutsatser. Så tänker jag också, så när vi pratar om det här med barnen så är det väldigt mycket fokus på uttalet. Jag tänker barn som lär sig ett språk har ofta väldigt, väldigt fint uttal men kanske inte har ordförrådet eller komplexiteten som en vuxen har. Jag tror att ofta vi dömer ut vuxna som har lärt sig just på grund av uttalet medan de samtal som den här hållbarhetsredovisningskonsulten som har ett jättefint ordförråd och kanske ofta bättre än till och med jag då, men som har ett dåligt uttal. Då liksom… då försvinner allt annat bakom det här.

Emil: Ja, precis. Det är ju ett än själva firman som arbetsgivare och lekman inte ska bedöma språket för man stirra sig blind på uttalet alldeles för mycket. Och en annan sak är ju också detta: om man ska tro att man ska lära sig språket genom att vara bland folk och vara på jobbet, det är ju… vem ska hjälpa dig? Vem ska lära dig språket? För att det uppstår frågor hela tiden - varför heter det en bil men varför heter det ett hus eller ställe? Vad är det med grejen en och ett? Ja, det läs precis vad som skrevs. Men nu har jag som svensk äntligen fått lära mig det här med en och ett. Och då är det så att om det är samma i plural och singular, då är det ett. Så är det till ett hus, många hus, men även vad då? Är det ett äpple, många äpplen? Alltså folk… svenskar i allmänhet har ju liksom fantasier om hur språket fungerar som inte alls stämmer. När man kommer som utlänning och är det som säger det där med detsamma i plural singular så är det ett. Jaha, en lärare, många lärare? Det stämmer ju inte. Man behöver ju en expert som kan språket, som kan förklara hur det hänger ihop för det.

Sofi: Ett annat motargument mot det här att gå på kurs i stället för att, liksom, läras ut i den så kallade verkligheten är att många invandrare som man ser är studioovana, de kanske inte vet hur man tillgodogör sig en mer teoretisk kurs. Ja, vad tror du on det här?

Emil: Jo, men det är ju ett argument. En del har ju svårt att studera. Om man aldrig har studerat så vet man inte riktigt hur man gör och då… tänker de att det är lättare att lära sig genom av att prata med folk. Så kan det vara för vissa, men jag tycker att som lärare så är det min uppgift att hjälpa dem som är studioovana och lära dem studieteknik och tala om dem…

Sofi: Jag tänker där är nästan… för mig, för mig tycker jag det är sätt att inte som tvärtom att den studioovan kanske tycker det ännu svårare att slungas ut i en så kallad verklighet där man liksom ska analysera och räkna ut saker själv utan den personen kan göra mycket, mycket större behov av vägledning om hur man egentligen gör när man lär sig ett språk och, som du säger, prata om studieteknik och att man lär sig saker i rimliga portioner, på rätt sätt, och kanske kombinerar både… att skriva handlar inte bara om att skriva, utan skriva är också en metod för att, liksom, komma ihåg saker? Ja, det vet vi ju alla. Själv skulle vi komma ihåg listor och man skriver ner allt möjligt. Det måste man göra när man lär sig språk, man kan inte ha allt där i huvudet för då har man inte sett den här referensen, man kan gå tillbaka och titta på någonting.

Emil: Precis, det där hör det där igen, att det är att binda ena handen bakom ryggen. En gång så fick ett uppdrag att jag skulle vara någon sorts spansklärare för sexåringar som inte kunde läsa eller skriva på någon friskola som hade det som sin idé. Det var ju helt omöjligt, upptäckte jag, för att om jag inte kan skriva ner nånting alls då är det bara här ‘repeat after me…', ‘säg så här … hola, hola', så skulle du försöka komma ihåg det tio minuter senare. Det är omöjligt. Det är svårt att lära sig ett språk utan att kunna skriva.

Sofi: Ja, precis. Om man kommer tillbaka till barn och så där, då är det ju faktiskt också väldigt mycket repetitiva moment - man sjunger sånger och ramsor och sådär. Det är ju också för att man snappar inte upp så där helt enkelt, utan man behöver vägledning och någon slags metodik eller struktur i det man gör.

Emil: Exakt. Det var det enda som funkade med sexåringar. Det var sjunga sånger vi föräldrar kunde göra.

Sofi: Där kan man komma ihåg någonting.

Sofi: Hur lär man sig det svenska för att jobba och när ska man börja jobba? Tycker du?

Emil: Ja, det finns en fantasi om att folk ska ut i arbete så fort som möjligt. Det här är en sådan här politiker dröm att då kommer man ut i verkligheten och lär sig språket. Det klart är bra att få ett jobb så att man får en egen lön och så vidare och får en bra självkänsla, men att hamna på en praktikplats, en arbetsplats när du kan inte ett ord är extremt svårt. Tänk dig själv att du plötsligt är i Kina och nu så ska du jobba här på en restaurang. Alltså… du kan inte ett ord. Du ska jobba. Lär dig språket medan du jobbar! Det är ju extremt mycket begärt. Och det som händer då är att man skickas ut på praktik och så har man kanske gå på SFI om någon dag i veckan, och sedan är man på sin praktikplats och på praktiken pratar man lite grann. Man säger kanske ‘hej', ‘hej då'.

Sofi: Jag var på en föreläsning när man pratade om att det var många som, så att säga, som gick på en SFI kurs och sedan kom ut i arbetslivet och då upptäckte man att när de hade jobbat ett antal månader så hade den språknivån sjunkit, att de hade stimulerat så pass lite i sin arbetsmiljö. De hade förlorat ganska mycket av de språkkunskaperna som de hade fått under kursen tidigare.

Emil: Men det finns en numera känd avhandling av Karin Sandwall där hon mätte några som var på praktik, hur mycket svenska de talade, alltså hur mycket de hade rätt tal själva, hur mycket interaktion med någon annan på svenska. Kan du gissa hur mycket per dag som de talade svenska? Den som talade mest svenska av de här fyra…

Sofi: Pratar vi minuter tror jag här.

Emil: Hur många minuter?

Sofi: Då säger jag… tjugo per dag?

Emil: Om jag inte minns helt fel, så den som talade mest talade 2 minuter per dag.

Sofi: Nejjj… det är ju chockerande faktiskt. Jag undrar om det här egentligen grundar sig i någon, liksom, moral fråga att man tycker att invandrare ska göra rätt för sig, inte sitta här liksom och lata sig plugga, utan… gå att jobba och betala skatt och så där?

Emil: Ja, kanske delvis, det tror jag, men jag tror också det att man har märkt att SFI inte riktigt är så bra som det borde vara. Folk går på SFI för länge, de lär sig inte språket ändå, de får inget jobb ändå, och då har man hittat på till exempel att det här med det… de har inte lärt sig rätt svenska, de vet inte hur man pratar med folk, de måste gå på praktik. Eller så hittar man på att när även de har lärt sig fel ord, vi ska ha kurser i yrkessvenska i stället och då får man gå på någon sorts yrkessvenskakurs från första dagen. Men…

Sofi: Då kan man väl klargöra att det finns olika typer av SFI - det finns Svenska För Invandrare som är, liksom, standard kursen som de flesta…

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (2) |||the job|||||| A3: Sprache bei der Arbeit: Wie viel Schwedisch muss man können? (2) A3: Language at work: how much Swedish do you have to know? (2) A3: Idiomas en el trabajo: ¿cuánto sueco hay que saber? (2) A3 : Langue au travail : quel niveau de suédois faut-il connaître ? (2) A3: Lingua al lavoro: quanto svedese bisogna sapere? (2) A3: Язык на работе: сколько шведского нужно знать? (2) A3: İş yerinde dil: ne kadar İsveççe bilmeniz gerekiyor? (2) A3: Мова на роботі: скільки шведської вам потрібно знати? (2)

Sofi: Men det förstår jag. |but||| Sofi: But I understand that. Sofi: Maar dat begrijp ik. Sofi: Ama bunu anlıyorum. Софі: Але я це розумію. Så tycker jag, liksom… jag tror att många arbetsgivare som jag träffar, i alla fall svenska arbetsgivare, de har väldigt dålig koll på hur det fungerar att lära sig språk. |think|||||||||I||I think that|||||they|has|very||understanding of|||||||| |||||||||||||||||||||conocimiento|||||||| Ich denke also, dass viele Arbeitgeber, die ich treffe, zumindest schwedische Arbeitgeber, sehr wenig Verständnis dafür haben, wie das Erlernen von Sprachen funktioniert. That's what I think, like... I think that many employers that I meet, at least Swedish employers, they have a very poor understanding of how learning a language works. Dat is wat ik denk, zoals... Ik denk dat veel werkgevers die ik ontmoet, in ieder geval Zweedse werkgevers, een heel slecht begrip hebben van hoe het leren van een taal werkt. Ben böyle düşünüyorum, mesela... Tanıştığım birçok işveren, en azından İsveçli işverenler, dil öğrenmenin nasıl çalıştığına dair çok zayıf bir anlayışa sahipler. Тому я думаю, що багато роботодавців, з якими я зустрічаюся, принаймні шведські роботодавці, мають дуже мало знань про те, як відбувається вивчення мови. Man tror att det bygger väldigt mycket på att öva och inte särskilt mycket på att liksom ta in informationen. ||||builds|||||||||||that||||die Informationen |believe|||depends|||||practice|and||||||||| ||||se basa|||||practicar||||||||||la información It is believed that it is based very much on practicing and not very much on taking in the information. Er wordt aangenomen dat het erg gebaseerd is op oefenen en niet erg op het opnemen van de informatie. Çok fazla bilgiyi almaya değil, uygulamaya dayalı olduğuna inanılıyor. Вважається, що вона в більшій мірі базується на практиці, а не на засвоєнні інформації. Jag har har till exempel nu den kvinnan som är byggdingenjör och hon och hennes man kom till Sverige för kanske 7-8 år sedan. ||||||||||civil engineer|||||||||||| |||||||the woman|||civil engineer|||||||||||| |||||||kadın||||||||||||||| ||||||||||ingeniera civil|||||||||||| For example, I now have the woman who is a civil engineer and she and her husband came to Sweden maybe 7-8 years ago. Ik heb nu bijvoorbeeld de vrouw die civiel ingenieur is en zij en haar man kwamen misschien 7-8 jaar geleden naar Zweden. Наприклад, зараз у мене працює жінка, яка є інженером-будівельником, і вона з чоловіком приїхала до Швеції десь 7-8 років тому. De har kommit hit för de kan drömma om Sverige. they|||here||||dream|about| |||||||soñar con|| Sie sind hierher gekommen, weil sie von Schweden träumen können. They have come here because they can dream of Sweden. Han venido aquí porque pueden soñar con Suecia. Ze zijn hier gekomen omdat ze van Zweden kunnen dromen. Вони приїхали сюди, бо можуть мріяти про Швецію. Båda har lärt sig bra svenska och hennes arbetsgivare liksom ligger på henne att hon och hennes man inte pratar svenska hemma för han tycker att hon ska ta alla tillfällen att öva så att hon ska bli bättre för att han tycker inte att det fungerar på jobbet. ||||||||||lies||||||||||||||||||||Gelegenheiten|||||||||||||||||| ||learned||||||||||her||||||||||||||||||occasions|to|practice|||||become||||||||||| ||||||||||||||||||||||||||||||fırsatlar|||||||||||||||||| ||||||||||presiona||||||||||||||||||||oportunidades||practicar|||||||||||||||| Beide haben gut Schwedisch gelernt und ihr Arbeitgeber belügt sie, dass sie und ihr Mann zu Hause kein Schwedisch sprechen, weil er denkt, sie sollte jede Gelegenheit zum Üben nutzen, damit sie besser wird, weil er glaubt, dass es bei der Arbeit nicht funktioniert . Both have learned good Swedish and her employer kind of lies to her that she and her husband don't speak Swedish at home because he thinks she should take every opportunity to practice so that she gets better because he doesn't think it works at work. Ambos han aprendido bien sueco y su empleador, así como presiona para que ella y su marido no hablen sueco en casa, porque él piensa que debería aprovechar todas las oportunidades para practicar y mejorar, ya que no cree que le esté yendo bien en el trabajo. Beiden hebben goed Zweeds geleerd en haar werkgever liegt tegen haar dat zij en haar man thuis geen Zweeds spreken omdat hij vindt dat ze elke gelegenheid moet aangrijpen om te oefenen zodat ze beter wordt omdat hij denkt dat het niet werkt op het werk . Her ikisi de İsveççeyi iyi öğrenmişler ve işvereni, kocasıyla evde İsveççe konuşmamaları için onu biraz zorluyor çünkü iş yerinde işe yaramadığını düşündüğü için pratik yapmak için her fırsatı değerlendirmesi gerektiğini düşünüyor. Вони обоє добре вивчили шведську мову, але її роботодавець наполягає на тому, щоб вони з чоловіком не розмовляли шведською вдома, тому що він вважає, що вона повинна використовувати кожну можливість для практики, щоб удосконалюватися, тому що він вважає, що на роботі це не спрацьовує. 两人都学了很好的瑞典语,她的雇主对她撒了谎,说她和她的丈夫在家里不会说瑞典语,因为他认为她应该利用一切机会练习,这样她才能变得更好,因为他认为这在工作中不起作用。 Det är liksom… ett rent absurd, kan man tänka. |||a|||one might||one might think Das ist irgendwie... eine reine Absurdität, könnte man meinen. It's like... pure absurdity, one might think. Es como... un total absurdo, se podría pensar. Het is als... pure absurditeit, zou je kunnen denken. Це якийсь... чистий абсурд, можна подумати. Om den här arbetsmyran själv hade flyttat till Ungern med sin familj skulle han plötsligt börja prata ungerska med sin fru. |||Arbeiterbiene||||||||||||||Ungarisch||| |||işçi karınca||||||||||||||||| |||hormiguita trabajadora|||||Hungría||||||de repente|||húngaro||| |||hardworking person|||moved||Hungary||||||suddenly|||Hungarian||| Wenn diese Arbeiterameise selbst mit ihrer Familie nach Ungarn gezogen wäre, würde sie plötzlich anfangen, mit ihrer Frau Ungarisch zu sprechen. If this worker ant himself had moved to Hungary with his family, he would suddenly start speaking Hungarian to his wife. Si este hormiguita hubiera mudado a Hungría con su familia, de repente comenzaría a hablar húngaro con su esposa. Als deze werkmier zelf met zijn gezin naar Hongarije was verhuisd, zou hij plotseling Hongaars gaan spreken tegen zijn vrouw. Eğer bu işçi karınca ailesiyle birlikte Macaristan'a taşınmış olsaydı, aniden karısıyla Macarca konuşmaya başlayacaktı. Якби цей трудовий мураха переїхав з родиною до Угорщини, він би раптом почав розмовляти з дружиною угорською мовою.

Emil: Nej, det är vansinnigt… ||||verrückt ||||çılgınca ||||No, es una locura. ||||insane Emil: Nein, das ist verrückt... Emil: No, it's insane... Emil: No, es una locura… Еміль: Ні, це божевілля...

Sofi: …och särskilt om man inte liksom faktiskt behärskar kanske det nya språket fullt ut, har man en familjär relation börjar man ju prata om ganska djupa saker och känslor och så där, det behöver man ju väldigt bra språkkunskaper. ||||||||master||||||||||familiar||||||||deep|||||||||||||language skills ||especially|||||actually|fully master||||||fully||||familiar|relationship||||||quite|deep|||feelings||||it||||||language skills ||||||||hakimse||||||||||||||||||||||||||||||| ||||||||domina|||||||||||||||||||||||||||||||conocimientos lingüísticos Sofi: ...and especially if you don't actually master the new language completely, if you have a family relationship, you start talking about quite deep things and feelings and so on, you need very good language skills. Sofi: …y especialmente si no se domina completamente el nuevo idioma, cuando tienes una relación familiar, comienzas a hablar de cosas y sentimientos bastante profundos, y para eso necesitas habilidades lingüísticas muy buenas. Sofi: ...en vooral als je de nieuwe taal niet helemaal onder de knie hebt, als je een familierelatie hebt, je over hele diepe dingen en gevoelens begint te praten enzovoort, heb je een zeer goede taalvaardigheid nodig. Sofi: ...ve özellikle de yeni dile tam olarak hakim değilseniz, bir aile ilişkiniz varsa, oldukça derin şeyler ve duygular hakkında konuşmaya başlarsanız, çok iyi dil becerilerine ihtiyacınız olur. Софі: ...і особливо, якщо ви не володієте новою мовою повністю, якщо у вас є сімейні стосунки, ви починаєте говорити про досить глибокі речі і почуття і так далі, вам потрібні дуже хороші мовні навички.

Emil: Det finns ju ofta den här tron på att det är dåligt att gå på språkkurs för att få språkkurser där får man sitta och lära sig någon sorts skolspråk som inte existerar i verkligheten, nej, man ska ut och jobba och prata med folk. |||||||Glaube|||||||||language course||||language courses||||||||||school language|||exists|||||||||||| |||||||tahtı|||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |||||||creencia|||||||||||||||||||||||lenguaje escolar|||||la realidad|||||||||| |||||||belief|||||bad||||language course||||language courses||||sit||||||school language|||exists||reality|no||||||||| Emil: Es gibt oft den Glauben, dass es schlecht ist, einen Sprachkurs zu besuchen, weil man dafür eine Art Schulsprache lernen muss, die es in Wirklichkeit gar nicht gibt, sondern man muss rausgehen und arbeiten und mit Leuten reden. Emil: There is often this belief that it is bad to go to language courses in order to get language courses where you have to sit and learn some kind of school language that does not exist in reality, no, you have to go out and work and talk to people. Emil: A menudo hay esta creencia de que es malo asistir a un curso de idiomas porque en esos cursos uno se sienta a aprender algún tipo de lenguaje escolar que no existe en la realidad, no, uno debe salir a trabajar y hablar con la gente. Emil: Er is vaak de overtuiging dat het slecht is om naar taalcursussen te gaan om taalcursussen te krijgen waar je moet zitten en een soort schooltaal moet leren die in werkelijkheid niet bestaat, nee, je moet uitgaan en werken en praat met mensen. Emil: Genellikle dil kursuna gitmenin kötü olduğuna dair bir inanç var çünkü dil kursu almak için oturup gerçekte var olmayan bir tür okul dili öğrenmeniz gerekiyor, hayır, dışarı çıkıp çalışmanız ve insanlarla konuşmanız gerekiyor. Еміль: Часто існує думка, що ходити на мовні курси - це погано, тому що там треба сидіти і вчити якусь шкільну мову, якої насправді не існує, ні, треба виходити на вулицю, працювати і розмовляти з людьми. Då lär man sig den riktiga svenskan, är det många som tror och det är ju helt galet, helt absurt. |||||||||||||||||verrückt||absurd Then|||||real||||||||||||crazy||absurd Dann lernt man das echte Schwedisch, denken viele Leute, und das ist völlig verrückt, völlig absurd. Then you learn the real Swedish, many people believe, and that is completely crazy, completely absurd. Así se aprende el sueco real, eso es lo que muchos creen y es completamente loco, totalmente absurdo. Dan leer je het echte Zweeds, geloven veel mensen, en dat is helemaal krankzinnig, compleet absurd. Sonra gerçek İsveççeyi öğreniyorsunuz, birçok insan bunun tamamen çılgınca, tamamen saçma olduğunu düşünüyor. Багато хто думає, що тоді ви вивчите справжню шведську мову, і це повне божевілля, повний абсурд. Vad tror de att vi håller på med på språkkurserna? |||||||||the language courses What|||||||||language courses |||||||||dil kursları Was glauben sie denn, was wir in den Sprachkursen machen? What do they think we are doing in the language courses? ¿Qué creen que estamos haciendo en los cursos de idiomas? Wat denken ze dat we doen in de taalcursussen? Dil kurslarında ne yaptığımızı sanıyorlar? Що, на їхню думку, ми робимо на мовних курсах? Tror man att vi lever i någon annan värld eller? Do you think we live in another world? Ви думаєте, що ми живемо в іншому світі?

Sofi: Jag håller helt med om det här, att man ska gå på kurser, man ska gå i skolbänken. ||||||||||||||||||school desk ||agree||||||||||||||||school bench ||||||||||||||||||sıralar ||||||||||||||||||banco escolar Sofi: Dem stimme ich vollkommen zu, dass du zu Kursen gehen solltest, du solltest zur Schule gehen. Sofi: I completely agree with this, that you should go to courses, you should go to school. Sofi: Estoy completamente de acuerdo en esto, que uno debe tomar cursos, que uno debe ir a la escuela. Sofi: Daar ben ik het helemaal mee eens, dat je naar cursussen moet, je naar school moet. Софі: Я повністю згодна з цим, що ви повинні ходити на курси, ви повинні ходити до школи. Men man brukar få en del motargument. ||||||counterarguments ||usually||||counterarguments ||||||karşı argüman ||||||contraargumentos But you usually get some counter-arguments. Pero usualmente se reciben algunos contraargumentos. Maar je krijgt meestal wel wat tegenargumenten. Але зазвичай є й контраргументи. Ett av de här, det är ju det här med barn går ju inte på kurs. One of these, it's this with children doesn't go on a course. Uno de ellos es que los niños no asisten a cursos. Een van deze, het is dit met kinderen die niet op cursus gaan. Однією з них є те, що діти не відвідують курси. Barn lär sig ju liksom själva ute i verkligheten. |learn|||||out||the real world ||||||||la realidad After all, children learn by themselves in real life. Los niños aprenden, como no, por sí mismos en la vida real. In het echte leven leren kinderen immers vanzelf. Діти вчаться самостійно в реальному світі.

Emil: Ja, men det är en helt annan sak om man är barn och om man är vuxen. |||||||||||||||||adult Emil: Yes, but it's a completely different matter if you're a child and if you're an adult. Emil: Sí, pero es algo completamente diferente ser niño y ser adulto. Еміль: Так, але це абсолютно різні речі, якщо ти дитина і якщо ти дорослий. Så är det också så att det är ju… barn lär sig snabbare så klart. It is also the case that it is... children learn faster of course. También es cierto que los niños aprenden más rápido, por supuesto. Het is ook zo dat... kinderen leren natuurlijk sneller. Також буває, що це... діти вчаться швидше, звичайно. Men det är också jobbigt för ett barn som hamnar i en helt ny språk. ||||anstrengend|||||lands||||| ||||zor|||||||||| |||||||||termina en||||| But it is also difficult for a child who ends up in a completely new language. Maar het is ook moeilijk voor een kind dat in een geheel nieuwe taal terechtkomt. Але це також важко для дитини, яка опиняється в абсолютно новій для неї мові.

Sofi: Men gör de det? Sofi: But do they? Sofi: Maar doen ze dat? Софі: Але чи є вони? Jag tänker ett barn som föds… ett barn… om man tänker efter ett år då har vi det här barnet kanske eventuellt börjat säga några få ord. |||||||||||||||||||||belki||||| |||||geboren wird||||||||||||||||possibly||||| |||||is born||||||||||||||||possibly||||| |||||nace||||||||||||||||||||| Ich denke, ein Kind, das geboren wird ... ein Kind ... wenn Sie nach einem Jahr denken, haben wir dieses Kind vielleicht angefangen, ein paar Worte zu sagen. I think a child that is born... a child... if you think after a year, we have this child maybe started to say a few words. Ik denk dat een kind dat geboren wordt... een kind... als je na een jaar denkt dan hebben we dit kind misschien een paar woordjes gaan zeggen. Я думаю, що дитина, яка народжується... дитина... якщо ви думаєте, що через рік ця дитина може почати говорити кілька слів. Det är ju egentligen mycket mindre än vad vi förväntar oss av en svensk som har varit i Sverige ett år. ||||||||||uns|||||||||| |||realmente||menor||||||||||||||| It is actually much less than what we expect from a Swede who has been in Sweden for a year. En realidad, es mucho menos de lo que esperamos de un sueco que ha estado en Suecia durante un año. Het is eigenlijk veel minder dan we verwachten van een Zweed die een jaar in Zweden is. Bu aslında bir yıldır İsveç'te bulunan bir İsveçliden beklediğimizden çok daha az. Насправді це набагато менше, ніж ми очікуємо від шведа, який прожив у Швеції рік. Och jag menar… okej, en treåring - det kan vara… han kan väl uttrycka sig relativt okej liksom, men inte på, vad skulle man säga, en yrkesnivå så att den här personen kan diskutera fördelar och nackdelar med en viss lösning till ett problem. |||||three-year-old||||||||||||||||||||professional level|||||||to discuss|||Nachteile|||bestimmte|Lösung||| |||||üç yaşında çocuk||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |||||niño de tres años||||||||||||||||||||||||||||ventajas||desventajas||||solución||| |||||three-year-old||||||probably|express himself|||||||||||||professional level|||||||discuss advantages|advantages||disadvantages|||certain|solution||| And I mean… okay, a three-year-old - it might be… he can express himself relatively okay, but not at, what would you say, a professional level so that this person can discuss the pros and cons of a certain solution to a problem . Y quiero decir... okay, un niño de tres años - puede ser... él puede expresarse relativamente bien, pero no a, ¿qué se podría decir?, a un nivel profesional para que esta persona pueda discutir ventajas y desventajas de una cierta solución a un problema. Ve demek istediğim... tamam, üç yaşındaki bir çocuk... kendini nispeten iyi ifade edebilir, ancak bu kişinin bir soruna yönelik belirli bir çözümün artılarını ve eksilerini tartışabilmesi için profesyonel düzeyde değil. І я маю на увазі... гаразд, трирічна дитина - це може бути... вона може висловитися відносно нормально, але не на, як би ви сказали, професійному рівні, щоб ця людина могла обговорити плюси і мінуси певного вирішення проблеми.

Emil: Du har poänger där, men sen man måste också säga att talapparaten är inte utvecklad fysiskt. |||||||||||||||gelişmiş| |You||points|||||||||speech device|||developed|physically |||points|||||||||speech apparatus|||developed|physically developed |||puntos válidos|||||||||Aparato vocal|||desarrollada físicamente|físicamente desarrollada Emil: Da ist was dran, aber dann muss man auch sagen, dass der Sprachapparat körperlich nicht entwickelt ist. Emil: You have points there, but then you also have to say that the speech apparatus is not developed physically. Emil: Tienes razón en eso, pero luego también hay que decir que el aparato del habla no está desarrollado físicamente. Emil: Haklı olduğunuz noktalar var, ancak konuşma aygıtının fiziksel olarak gelişmediğini de söylemek zorundasınız. Еміль: Ви маєте рацію, але тоді ви також повинні сказати, що мовленнєвий апарат фізично не розвинений.

Sofi: Nej, nej. Sophie: No, no. Ні, ні.

Emil: Men visst, men det har ju rätt i det. ||sure||||||| Emil: Of course, but it's right about that. Emil: Natuurlijk, maar het klopt wel. Еміль: Звісно, але ти маєш рацію. Sen beror också på barnets ålder - om man är under fem år då går det relativt fort att snappa upp det nya språket, då lär man sig det ungefär samtidigt som sitt första språk om man talar om simultant tvåspråkhet eller, ja, upp till tre års ålder. ||||child's||||||||||||||to pick up||||||||||||||||||||simultaneously|simultaneous bilingualism||||||| Then|depends|||child's|age||||||||||relatively|quickly||pick up||||||learn||||approximately||||||||speaks||simultaneously|bilingualism||||||| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||iki dillilik||||||| ||||||||||cinco años||||||rápido||captar|||||||||||||||||||||bilingüismo simultáneo||||||| Then it also depends on the child's age - if you are under five years old then it is relatively quick to pick up the new language, then you learn it at about the same time as your first language if you are talking about simultaneous bilingualism or, yes, up to three years age. Потім це також залежить від віку дитини - якщо до п'яти років, то вона відносно швидко засвоює нову мову, потім вивчає її приблизно в той самий час, що й свою першу мову, якщо говорити про одночасну двомовність, або, ну, до трьох років. Men sen, mellan fem och åtta års ålder då tar det ganska lång tid att snappa upp det nya språket. ||||||years|||||||||pick up|||| |||||||||||||||captar|||| But then, between the ages of five and eight, it takes quite a long time to pick up the new language. Але потім, у віці від п'яти до восьми років, потрібно досить багато часу, щоб освоїти нову мову. Det går lättare sen när man är över åtta år när man börjar bli åtta, nio, tio, tolv år, för då har första språket satt sig och då kan man liksom lära sig… lära sig det nya språket. ||easier|||||over|||||||||||||||||||||||||||||| ||más fácil||||||||||||||||||||||||||||||||||| It becomes easier after you are over eight years old, when you start to be eight, nine, ten, twelve years old, because then the first language has settled and then you can sort of learn... learn the new language. Het wordt gemakkelijker als je ouder bent dan acht jaar, als je acht, negen, tien, twaalf jaar oud bent, want dan is de eerste taal een feit en dan kun je een soort van leren... leer de nieuwe taal. Це легше, коли тобі більше восьми років, коли тобі вісім, дев'ять, десять, дванадцять років, тому що тоді перша мова вже сформована і ти можеш вчитися... вчити нову мову.

Sofi: Men är det inte så också när man kommit upp lite, eller att man då har den här analytiska förmågan och kan börja se mönster och dra slutsatser och göra jämförelser med sin egen så att man har lite mer av ett metaspråketperspektiv som man då också som vuxen har och kan utnyttja om man går en kurs att man kan generalisera och dra slutsatser. |||||||||||||||||||analytical|the ability|||||||||||Vergleiche anstellen||||||||||||the meta-language perspective||||||adult||||utilize|||||||||to generalize|||conclusions |||||||||have come|||or|||then||||analytical|analytical ability||can|||patterns||draw conclusions|conclusions|||comparisons||||||||||||meta-language perspective|||then|||adult||||take advantage of|||||||||generalize|||conclusions |||||||||gelmiş||||||||||||||||||||||||||||||||||metasözel perspektif|||||||||||||||||||genelleştirmek||çıkarım yapmak| ||||||||||||||||||||capacidad analítica|||||patrones|||conclusiones||||||propia|||||||||perspectiva metalingüística||||||||||aprovechar|||||||||generalizar|||conclusiones Sofi: But isn't that also the case when you've come up a bit, or that you then have this analytical ability and can start to see patterns and draw conclusions and make comparisons with your own so that you have a bit more of a meta-language perspective that you then also as an adult, you have and can use if you take a course that you can generalize and draw conclusions. Sofi: Maar is dat ook niet het geval als je een beetje omhoog bent gekomen, of dat je dan dit analytisch vermogen hebt en patronen kunt gaan zien en conclusies kunt trekken en vergelijkingen kunt maken met die van jezelf, zodat je wat meer van een metataal perspectief dat je dan ook als volwassene hebt en kunt gebruiken als je een cursus volgt die je kunt generaliseren en conclusies kunt trekken. Sofi: Ama aynı zamanda biraz büyüdüğünüzde ya da analitik yeteneğe sahip olduğunuzda kalıpları görmeye, sonuçlar çıkarmaya ve kendinizinkilerle karşılaştırmalar yapmaya başlayabilir, böylece bir yetişkin olarak da sahip olduğunuz ve genelleme yapmak ve sonuçlar çıkarmak için bir kurs alırsanız kullanabileceğiniz bir meta-dil perspektifine biraz daha sahip olmaz mısınız? Софі: Але чи не буває так само, коли ви трохи підросли, або коли у вас з'являються аналітичні здібності і ви починаєте бачити закономірності, робити висновки і порівнювати зі своїми власними, так що у вас з'являється трохи більше метамовної перспективи, яку ви також маєте в дорослому віці і можете використовувати, якщо пройдете курс, щоб узагальнювати і робити висновки. Så tänker jag också, så när vi pratar om det här med barnen så är det väldigt mycket fokus på uttalet. ||||||||||||||||||||Aussprache ||||||||||||||||||||pronunciation ||||||||||||||||||||pronunciación I think so too, so when we talk about this with the children, there is a lot of focus on pronunciation. Dat vind ik ook, dus als we hier met de kinderen over praten, is er veel aandacht voor uitspraak. Ben de öyle düşünüyorum, bu yüzden çocuklarla bu konu hakkında konuştuğumuzda telaffuza çok fazla odaklanıyoruz. Я теж так вважаю, тому, коли ми говоримо про це з дітьми, багато уваги приділяємо вимові. Jag tänker barn som lär sig ett språk har ofta väldigt, väldigt fint uttal men kanske inte har ordförrådet eller komplexiteten som en vuxen har. ||||||||||||||||||||complexity|||| |||||||||||||pronunciation|||||vocabulary||complexity|||| ||||||||||||||||||||karmaşık yapıyı|||| ||||||||||||||||||vocabulario||complejidad|||| I think children learning a language often have very, very fine pronunciation but may not have the vocabulary or complexity that an adult has. Ik denk dat kinderen die een taal leren vaak een zeer, zeer fijne uitspraak hebben, maar misschien niet de woordenschat of complexiteit die een volwassene heeft. Я думаю, що діти, які вивчають мову, часто мають дуже, дуже гарну вимову, але можуть не мати такого словникового запасу чи складності, як дорослі. Jag tror att ofta vi dömer ut vuxna som har lärt sig just på grund av uttalet medan de samtal som den här hållbarhetsredovisningskonsulten som har ett jättefint ordförråd och kanske ofta bättre än till och med jag då, men som har ett dåligt uttal. |||||||||||||||||||||||sürdürülebilirlik raporlama danışmanı||||çok güzel||||||||||||||||| |||||verurteilen|||||||||Grund|||||||||the sustainability reporting consultant||||very fine||||||||||||||||| |||||judge|||||||||the basis of||pronunciation|while||||||sustainability reporting consultant||||very nice|vocabulary|||||||||||||||| |||||juzgamos||||||||||||||||||consultor de sostenibilidad|||||vocabulario|||||||||||||||| I think that often we judge adults who have learned precisely because of the pronunciation while they talk like this sustainability accounting consultant who has a great vocabulary and maybe often better than even me then, but has a bad pronunciation. Sanırım, harika bir kelime dağarcığına sahip olan ve belki de çoğu zaman benden bile daha iyi olan, ancak telaffuzu kötü olan bu sürdürülebilirlik muhasebe danışmanı gibi konuşmalar yapılırken, öğrenen yetişkinleri genellikle sadece telaffuzları nedeniyle yargılıyoruz. Я думаю, що ми часто судимо дорослих, які вивчили мову, лише через вимову, тоді як у розмовах на кшталт цієї консультантки з бухгалтерського обліку сталого розвитку, яка має великий словниковий запас і, можливо, часто кращу вимову, ніж навіть я, має погану вимову, ми часто чуємо про неї. Då liksom… då försvinner allt annat bakom det här. |||disappears||||| |||desaparece||||| Then like... then everything else disappears behind this. Sonra sanki... o zaman diğer her şey bunun arkasında kaybolur. Потім... потім все інше, що стоїть за цим, зникає.

Emil: Ja, precis. Emil: Evet, kesinlikle. Еміль: Так, саме так. Det är ju ett än själva firman som arbetsgivare och lekman inte ska bedöma språket för man stirra sig blind på uttalet alldeles för mycket. Es||||||das Unternehmen||||Laie|||||||starrt sich blind||blind|||viel zu|| ||||||firma|||||||||||||||||| ||||||empresa||||profano|||evaluar|||uno|fijarse en|lo|ciego|||demasiado|| ||||||the company||||layperson|||judge||||stare||blind||||| Als Arbeitgeber und Laie sollten Sie die Sprache nicht beurteilen, weil Sie sich zu sehr auf die Aussprache konzentrieren. It is one thing but the company itself that employers and laymen should not judge the language because you stare blindly at the pronunciation far too much. Telaffuza çok fazla körü körüne baktığınız için işverenlerin ve meslekten olmayan kişilerin dili yargılamaması şirketin kendisi dışında bir şeydir. Як роботодавець і неспеціаліст, ви не повинні судити про мову через те, що ви занадто зосереджені на вимові. Och en annan sak är ju också detta: om man ska tro att man ska lära sig språket genom att vara bland folk och vara på jobbet, det är ju… vem ska hjälpa dig? |||||||this|||||||||||||||||||||||||| And another thing is also this: if you are to believe that you should learn the language by being among people and being at work, that is... who is going to help you? Bir başka şey de şu: İnsanların arasında ve iş yerinde bulunarak dil öğreneceğinizi düşünüyorsanız, bu... size kim yardım edecek? І ще одне: якщо ви думаєте, що вивчите мову, перебуваючи серед людей і на роботі, то... хто вам у цьому допоможе? Vem ska lära dig språket? Who will teach you the language? Хто навчить вас мови? För att det uppstår frågor hela tiden - varför heter det en bil men varför heter det ett hus eller ställe? |||entsteht|||||||||||||||| |||ortaya çıkıyor|||||||||||||||| |||surgen||||||||||||||||lugar |||arise||||why|||||||||||| Denn es stellen sich immer wieder Fragen: Warum heißt ein Auto Auto, aber warum heißt ein Haus oder ein Ort Haus oder Ort? Because questions arise all the time - why is it called a car but why is it called a house or place? Çünkü her zaman sorular ortaya çıkıyor - neden bir arabaya araba deniyor da bir eve veya yere ev veya yer deniyor? Тому що постійно виникають питання - чому автомобіль називається автомобілем, а будинок чи місце - будинком чи місцем? Vad är det med grejen en och ett? ||||la cosa||| What's with the one and one thing? Що відбувається з одним і одним? Ja, det läs precis vad som skrevs. ||||||geschrieben wurde ||||||yazıldı ||leíste||||escribió ||||||was written Ja, es las sich genau so, wie es geschrieben war. Yes, it read exactly what was written. Ja, het las precies wat er stond. Evet, tam olarak yazılanları okudum. Так, він прочитав саме те, що було написано. Men nu har jag som svensk äntligen fått lära mig det här med en och ett. ||||||finally|gotten|||||||| ||||||por fin||||||||| Aber jetzt, als Schwede, habe ich endlich etwas über das Eins und Eins gelernt. But now, as a Swede, I have finally had to learn this one by one. Maar nu, als Zweed, heb ik dit eindelijk een voor een moeten leren. Ama şimdi, bir İsveçli olarak, sonunda bir ve bir'i öğrendim. Але тепер, будучи шведом, я нарешті дізнався про один і один. Och då är det så att om det är samma i plural och singular, då är det ett. |||||||||||||Singular|||| |||||||||||||tekil|||| |||||||||||||singular|||| Und wenn es im Plural und im Singular dasselbe ist, dann ist es eins. And then it is that if it is the same in plural and singular, then it is one. En dan is het zo dat als het hetzelfde is in meervoud en enkelvoud, dan is het één. Ve eğer çoğul ve tekil aynı ise o zaman birdir. А якщо воно однакове в множині і в однині, то воно одне. Så är det till ett hus, många hus, men även vad då? So ist es mit einem Haus, vielen Häusern, aber auch was? So it is for a house, many houses, but also what? Dus het is voor een huis, veel huizen, maar ook wat? Yani bir ev için, birçok ev için, ama aynı zamanda ne için? Отже, це будинок, багато будинків, але також що? Är det ett äpple, många äpplen? |||||elma Ist es ein Apfel, sind es viele Äpfel? Is it an apple, many apples? Is het een appel, veel appels? Bir elma mı, çok elma mı? Одне яблуко чи багато яблук? Alltså folk… svenskar i allmänhet har ju liksom fantasier om hur språket fungerar som inte alls stämmer. ||||im Allgemeinen||||Fantasien|||||||| ||||genel olarak|||||||||||| ||||en general|||||||||||| ||||in general||||fantasies|about|||works|||| So people... Swedes in general have some kind of fantasy about how the language works that isn't true at all. Dus mensen... Zweden hebben over het algemeen fantasieën over hoe de taal werkt die helemaal niet waar zijn. Yani insanlar... İsveçlilerin genel olarak dilin nasıl çalıştığına dair hiçbir şekilde doğru olmayan fantezileri vardır. Тож люди... шведи взагалі мають фантазії про те, як працює мова, які зовсім не відповідають дійсності. När man kommer som utlänning och är det som säger det där med detsamma i plural singular så är det ett. ||||Ausländer|||||||||das Gleiche||||||| ||||yabancı|||||||||||||||| ||||extranjero|||||||||lo mismo||||||| ||||foreigner|||||||||the same||||||| Wenn du als Ausländer kommst und derjenige bist, der das Gleiche im Plural sagt, ist es eins. When you come as a foreigner and the thing that says the same thing is in the plural singular, it is one. Als je als buitenlander komt en het ding dat hetzelfde zegt in het meervoud enkelvoud staat, is het één. Yabancı olarak geldiğinizde aynı şeyi söyleyen şey çoğul tekil olduğunda birdir. Коли ви приїжджаєте як іноземець і говорите одне й те саме у множині, це одне. Jaha, en lärare, många lärare? Well, one teacher, many teachers? Peki, bir öğretmen, çok öğretmen mi? Отже, один вчитель, багато вчителів? Det stämmer ju inte. That's not right. Dat klopt niet. Це неправда. Man behöver ju en expert som kan språket, som kan förklara hur det hänger ihop för det. ||||||||||explain how it|||||| You need an expert who knows the language, who can explain how it all fits together. Je hebt een expert nodig die de taal kent, die kan uitleggen hoe het allemaal in elkaar steekt. Вам потрібен експерт, який знає мову, який може пояснити, як все це поєднується. 您需要一位了解该语言的专家,他可以解释这一切是如何组合在一起的。

Sofi: Ett annat motargument mot det här att gå på kurs i stället för att, liksom, läras ut i den så kallade verkligheten är att många invandrare som man ser är studioovana, de kanske inte vet hur man tillgodogör sig en mer teoretisk kurs. |||Gegenargument|||||||||||||lernen|||der||||||||||||Studio-unerfahren|||||||sich aneignet||||theoretisch| ||||||||||||||||öğrenmek|||||||||||||||||||||||öğrenir|||| ||||||||||||||||||||||la realidad||||inmigrante|||||sin experiencia práctica|||||||aprovechar de||||teórica| ||||||||||||||||learned|||||so-called|the real world||||immigrants|||||not used to studying|||not||||benefits from||||theoretical|course Sofi: Ein weiteres Gegenargument dagegen, einen Kurs zu besuchen, anstatt in der sogenannten Realität unterrichtet zu werden, ist, dass viele Immigranten, die Sie sehen, mit dem Studio nicht vertraut sind und möglicherweise nicht wissen, wie man einen theoretischeren Kurs assimiliert. Sofi: Another counter-argument against this going on a course instead of, like, being taught in the so-called reality is that many immigrants you see are unfamiliar with the studio, they may not know how to assimilate a more theoretical course. Sofi: Een ander tegenargument tegen het volgen van een cursus in plaats van les te krijgen in de zogenaamde realiteit, is dat veel immigranten die je ziet de studio niet kennen, ze misschien niet weten hoe ze een meer theoretische cursus moeten assimileren. Sofi: Sözde gerçek dünyada eğitim almak yerine bir kursa katılmaya karşı bir başka karşı argüman da, gördüğünüz göçmenlerin çoğunun stüdyo acemisi olması, daha teorik bir kursu nasıl özümseyeceklerini bilemeyebilirler. Софі: Ще одним контраргументом проти відвідування курсів замість того, щоб навчатися в так званому реальному світі, є те, що багато іммігрантів, яких ви бачите, є новачками в студії, і вони можуть не знати, як засвоїти більш теоретичний курс. Ja, vad tror du on det här? ||||darüber|| ||||hakkında|| Yes, what do you think about this? Ja, wat vinden jullie hiervan? Ну, а що ви думаєте про це?

Emil: Jo, men det är ju ett argument. |||||||Argument |||||||argüman Emil: Ja, aber es ist ein Argument. Emil: Yes, but it is an argument. Emil: Ja, maar het is een argument. Еміль: Так, але це аргумент. En del har ju svårt att studera. Some have difficulty studying. Sommigen hebben moeite met studeren. Деяким людям важко вчитися. Om man aldrig har studerat så vet man inte riktigt hur man gör och då… tänker de att det är lättare att lära sig genom av att prata med folk. ||never||||||||||||||||||easier||||||||| If you've never studied, you don't really know how to do it and then... they think it's easier to learn by talking to people. Als je nog nooit hebt gestudeerd, weet je niet echt hoe je het moet doen en dan... denken ze dat het makkelijker is om te leren door met mensen te praten. Hiç çalışmadıysanız, nasıl yapacağınızı gerçekten bilmiyorsunuz ve sonra... insanlarla konuşarak öğrenmenin daha kolay olduğunu düşünüyorlar. Якщо ви ніколи не вчилися, ви не знаєте, як це робиться, а потім... вони думають, що легше вчитися, розмовляючи з людьми. Så kan det vara för vissa, men jag tycker att som lärare så är det min uppgift att hjälpa dem som är studioovana och lära dem studieteknik och tala om dem… ||||||||||||||||||||||||||Lerntechnik|||| |||||some||||||teacher|||||task||||||study-averse||||study techniques|||| ||||||||||||||||||||||||||çalışma tekniği|||| ||||||||||||||||tarea||||que||poco estudiosos|||||||| It may be like that for some, but I think that as a teacher it is my job to help those who are new to the studio and teach them study techniques and talk about them... Voor sommigen is dat misschien zo, maar ik denk dat het als leraar mijn taak is om degenen die nieuw zijn in de studio te helpen en hen studietechnieken te leren en erover te praten ... Bu bazı insanlar için geçerli olabilir, ancak bir öğretmen olarak benim görevimin stüdyoya yeni başlayanlara yardım etmek, onlara çalışma tekniklerini öğretmek ve bunlar hakkında konuşmak olduğunu düşünüyorum... Можливо, для когось це і так, але я вважаю, що мій обов'язок як викладача - допомагати новачкам у студії, навчати їх технік навчання і розповідати про них...

Sofi: Jag tänker där är nästan… för mig, för mig tycker jag det är sätt att inte som tvärtom att den studioovan kanske tycker det ännu svårare att slungas ut i en så kallad verklighet där man liksom ska analysera och räkna ut saker själv utan den personen kan göra mycket, mycket större behov av vägledning om hur man egentligen gör när man lär sig ett språk och, som du säger, prata om studieteknik och att man lär sig saker i rimliga portioner, på rätt sätt, och kanske kombinerar både… att skriva handlar inte bara om att skriva, utan skriva är också en metod för att, liksom, komma ihåg saker? ||||||||||||es|||||||||Studien|||||||hinausgeworfen||||||Realität|||||analysieren||||||||||||||||Leitfaden||||||||||||||||||||||||||angemessene|Portionen||||||kombiniert||||||||||||||||||||| |||||almost|||||||||||||on the contrary|||study habit||||yet|||thrown out|||||so-called|reality|||||analyze||||things|oneself|but|||||||larger|need for||guidance||||actually||||||||||||||study techniques|||one|learn|||like|reasonable|portions||the right|way|||combines|both||writing|||||||||||||||||| |||||||||||||||||||||stüdyo sahibi||||||||||||||||||||||||||||||||||yol gösterme||||||||||||||||||||||||||makul|||||||||||||||||||||||||||| ||||||||||||||manera||||al contrario|||estudio|||||más difícil||Arrojado/a|||||llamada|realidad|||||||||||||||||||Necesidad||Orientación||||||||||||||||||||||||||Razonables|||||||||||||||||||||||||||| Sofi: Ich glaube, es ist fast... für mich, für mich, ich glaube, es ist nicht so, dass es für den Studioneuling noch schwieriger ist, in eine so genannte Realität geworfen zu werden, in der man die Dinge selbst analysieren und herausfinden muss, sondern diese Person braucht vielleicht viel, viel mehr Anleitung, wie man eine Sprache wirklich lernt, und, wie du sagst, über Lerntechniken und das Lernen von Dingen in vernünftigen Portionen, auf die richtige Art und Weise, und vielleicht beides kombiniert... Beim Schreiben geht es nicht nur um das Schreiben, sondern das Schreiben ist auch eine Methode, um sich Dinge zu merken? Sofi: I think there is almost... for me, for me I think it's a way of not as the opposite, that the studio above might find it even more difficult to be thrown into a so-called reality where you sort of have to analyze and figure things out yourself without the the person may do much, much more in need of guidance on how to actually go about learning a language and, as you say, talking about study techniques and learning things in reasonable portions, in the right way, and perhaps combining both… to writing is not only about writing, but writing is also a method of, like, remembering things? Sofi: Estoy pensando que hay casi... para mí, para mí creo que es una forma de no ser al revés que el estudio puede que lo encuentre incluso más difícil ser lanzado a una supuesta realidad donde uno tiene que analizar y resolver cosas por sí mismo, sin embargo, esa persona puede tener una necesidad mucho, mucho mayor de orientación sobre cómo realmente se hace cuando se aprende un idioma y, como tú dices, hablar sobre técnicas de estudio y que se aprenden cosas en porciones razonables, de la manera correcta, y quizás combinando ambos... escribir no solo trata de escribir, sino que escribir también es un método para, así decirlo, recordar cosas? Sofi: Ik denk dat er bijna... voor mij, voor mij denk ik dat het een manier is om niet als het tegenovergestelde te doen, dat de studio hierboven het misschien nog moeilijker vindt om in een zogenaamde realiteit te worden gegooid waar je een beetje moet zelf dingen analyseren en uitzoeken zonder dat de persoon veel, veel meer kan doen die behoefte heeft aan begeleiding bij het leren van een taal en, zoals je zegt, praten over studietechnieken en dingen leren in redelijke porties, op de juiste manier , en misschien beide combineren... gaat schrijven niet alleen over schrijven, maar is schrijven ook een methode om dingen te onthouden? Sofi: Bence neredeyse... benim için, benim için, bence tam tersi gibi değil, stüdyo acemisi, bir şeyleri analiz etmeniz ve kendi başınıza çözmeniz gereken sözde bir gerçekliğe atılmayı daha da zor bulabilir, ancak bu kişi bir dil öğrenirken gerçekte nasıl yapılacağı konusunda rehberliğe çok daha fazla ihtiyaç duyabilir ve dediğiniz gibi, çalışma teknikleri ve şeyleri makul bölümlerde, doğru şekilde öğrenmek ve belki de her ikisini birleştirmek hakkında konuşmak Yazmak sadece yazmak değildir, yazmak aynı zamanda bir şeyleri hatırlamak için de bir yöntemdir. Софі: Я думаю, що є майже... для мене, для мене, я думаю, що це зовсім не так, як навпаки, що новачку в студії може бути ще важче, коли його кидають у так звану реальність, де ти повинен аналізувати і з'ясовувати речі самостійно, але ця людина може бути набагато, набагато більше потребує керівництва про те, як насправді робити, вивчаючи мову, і, як ви кажете, говорити про техніку навчання і вивчення речей в розумних порціях, правильним чином, і, можливо, поєднуючи і те, і інше. письмо - це не лише написання, але й спосіб запам'ятовування? Ja, det vet vi ju alla. |||||todos Yes, we all know that. Sí, eso lo sabemos todos. Ja, dat weten we allemaal. Так, ми всі це знаємо. Själv skulle vi komma ihåg listor och man skriver ner allt möjligt. |||||Listen|||||| |||||listeleri|||||| |||||listas||||||posible |||||lists|||write down||| Wir selbst würden uns Listen merken und alles Mögliche aufschreiben. Personally, we would remember lists and you write down everything possible. Nosotros mismos deberíamos recordar listas y escribir todo tipo de cosas. Persoonlijk zouden we lijsten onthouden en schrijf je al het mogelijke op. Ми самі пам'ятали списки і записували всілякі речі. Det måste man göra när man lär sig språk, man kan inte ha allt där i huvudet för då har man inte sett den här referensen, man kan gå tillbaka och titta på någonting. |||||||||||||||||||||||||die Referenz|||||||| ||||||||||||||||||||||seen|||reference|||||||| |||||||||||||||||||||||||referans|||||||| ||||||||||||||||||||||visto|||referencia|||||||| You have to do that when you learn a language, you can't have everything there in your head because then you haven't seen this reference, you can go back and look at something. Eso hay que hacerlo cuando se aprende un idioma, no se puede tener todo eso en la cabeza porque entonces no se ha visto esta referencia, se puede volver y mirar algo. Ви повинні це робити, коли вивчаєте мови, ви не можете тримати все в голові, тому що тоді ви не бачили цього посилання, ви можете повернутися і подивитися на щось.

Emil: Precis, det där hör det där igen, att det är att binda ena handen bakom ryggen. ||||||||||||bind|one||| ||||||||||||||||sırtı ||||||||||||atar|una|mano|| Emil: Genau, das ist es wieder, eine Hand auf den Rücken binden. Emil: Exactly, that belongs there again, that it is tying one hand behind the back. Emil: Exacto, eso se refiere a eso de nuevo, que es atar una mano detrás de la espalda. Emil: Precies, dat hoort daar ook weer, dat is een hand op de rug binden. Emil: Aynen öyle, yine öyle, bir elini arkadan bağlamak. Еміль: Точно, це знову те саме, що зав'язати одну руку за спиною. En gång så fick ett uppdrag att jag skulle vara någon sorts spansklärare för sexåringar som inte kunde läsa eller skriva på någon friskola som hade det som sin idé. ||||||||||||||altı yaşındaki çocuklar||||||||||||||| |||||Auftrag|||||||Spanischlehrer(in)||sechsjährige|||||||||Privatschule|||||ihre| |||||mission|||||||Spanish teacher||six-year-olds|||||||||charter school|||||| |||||misión|||||||profesor de español||niños de seis años|||||||||escuela privada|||||| Einmal bekam ich den Auftrag, eine Art Spanischlehrer für Sechsjährige zu sein, die nicht lesen oder schreiben konnten, an einer unabhängigen Schule, die das als ihre Idee hatte. Once I was given an assignment that I would be some kind of Spanish teacher for six-year-olds who couldn't read or write at some independent school that had that as their idea. Una vez tuve la tarea de ser una especie de profesor de español para niños de seis años que no sabían leer ni escribir en una escuela privada que tenía eso como su idea. Bir keresinde, bağımsız bir okulda okuma yazma bilmeyen altı yaşındaki çocuklar için bir tür İspanyolca öğretmeni olarak görevlendirildim. Одного разу мені доручили бути вчителем іспанської мови для шестирічних дітей, які не вміють читати і писати, в одній незалежній школі, яка мала таку ідею. Det var ju helt omöjligt, upptäckte jag, för att om jag inte kan skriva ner nånting alls då är det bara här ‘repeat after me…', ‘säg så här … hola, hola', så skulle du försöka komma ihåg det tio minuter senare. ||||||||||||||||||||||wiederhole nach mir|nach|ich||||hallo||||||||||| |||completely|impossible|I discovered||||||||||something|at all|||||||after||||||||||try|||||| |||||||||||||||||||||||sonra|bana||||||||||||||| ||||imposible|descubrí|||||||||||||||||||||||||||||||||| It was absolutely impossible, I discovered, because if I can't write anything down at all then it's just 'repeat after me...', 'say like this... hola, hola', and you'd try to remember it for ten minutes later. Het was absoluut onmogelijk, ontdekte ik, want als ik helemaal niets kan opschrijven, dan is het gewoon 'na mij herhalen...', 'zeg zo... hola, hola', en je zou proberen het te onthouden het voor tien minuten later. Bunun tamamen imkansız olduğunu fark ettim, çünkü eğer hiçbir şey yazamazsam, o zaman sadece 'benden sonra tekrar et...', 'bunu söyle... hola, hola' olur ve on dakika sonra hatırlamaya çalışırsınız. Я зрозумів, що це абсолютно неможливо, тому що якщо я взагалі нічого не можу записати, то це просто "повторюй за мною...", "скажи це... хола, хола", і ти намагатимешся згадати це через десять хвилин. Det är omöjligt. Це неможливо. Det är svårt att lära sig ett språk utan att kunna skriva. |||||it|||||| It is difficult to learn a language without being able to write. Важко вивчити мову, не вміючи писати.

Sofi: Ja, precis. Софі: Так, саме так. Om man kommer tillbaka till barn och så där, då är det ju faktiskt också väldigt mycket repetitiva moment - man sjunger sånger och ramsor och sådär. ||||||||||||||||||anlar|||şarkılar|||| ||||||und|||||||||||repetitive|Momente||singt|Lieder||Reime|und|und so weiter |||||||||||||actually||||repetitive|moments||sing|||rhymes and chants|| |||||||||||||||||||||||rimas y canciones|| Wenn Sie zurück zu Kindern und solchen Sachen gehen, dann gibt es tatsächlich auch sehr repetitive Momente – Sie singen Lieder und Reime und solche Sachen. If you go back to children and so on, then there are actually very repetitive moments too - you sing songs and rhymes and so on. Als je teruggaat naar kinderen en dat soort dingen, dan zijn er eigenlijk ook heel repetitieve momenten - je zingt liedjes en rijmpjes en dat soort dingen. Якщо повернутися до дітей і так далі, то насправді є багато повторюваних елементів - ви співаєте пісеньки, віршики і так далі. Det är ju också för att man snappar inte upp så där helt enkelt, utan man behöver vägledning och någon slags metodik eller struktur i det man gör. |||||||||||||||||||||metodoloji|||||| |||||||aufnimmt||||||||||Leitfaden||||Methodik||Struktur|||| |||||||picks up||pick up|||completely|||||guidance||||method|||||| |||||||captar||||||||||orientación||||metodología|||||| Es liegt auch daran, dass Sie es nicht einfach so aufgreifen, sondern dass Sie bei dem, was Sie tun, Anleitung und eine Art Methodik oder Struktur benötigen. It's also because you don't just pick it up like that, but you need guidance and some kind of methodology or structure in what you do. Het is ook omdat je het niet alleen zo oppakt, maar dat je begeleiding en een soort van methodologie of structuur nodig hebt in wat je doet. Це також тому, що ти не можеш просто так взяти і почати щось робити, а потребуєш керівництва та певної методології чи структури в тому, що ти робиш.

Emil: Exakt. Det var det enda som funkade med sexåringar. |||||funktionierte|| |||||işe yaradı|| |||única cosa|||| |||||worked||six-year-olds It was the only thing that worked with six-year-olds. Це було єдине, що працювало з шестирічними дітьми. Det var sjunga sånger vi föräldrar kunde göra. |||||parents|| ||şarkı söylemek||||| Es waren Lieder, die wir Eltern singen konnten. It was sing songs we parents could do. Het waren liedjes zingen die we als ouders konden doen. Були пісні, які ми, батьки, могли співати.

Sofi: Där kan man komma ihåg någonting. Sofi: Da kannst du dich an etwas erinnern. Sofi: You can remember something there. Sofi: Je kunt je daar iets herinneren. Софі: Там можна щось згадати.

...

Sofi: Hur lär man sig det svenska för att jobba och när ska man börja jobba? Sofi: How do you learn Swedish for work and when should you start working? Sofi: Hoe leer je Zweeds voor je werk en wanneer moet je beginnen met werken? Sofi: Çalışmak için İsveççeyi nasıl öğreniyorsunuz ve ne zaman çalışmaya başlamalısınız? Софі: Як вивчити шведську мову для роботи і коли варто починати працювати? Tycker du? Do you think? Denk je? Що скажете?

Emil: Ja, det finns en fantasi om att folk ska ut i arbete så fort som möjligt. |||||Fantasie||||||||||| |||||hayal||||||||||| ||||||||||||||tan pronto|| |||||fantasy||||||||||| Emil: Ja, es gibt die Vorstellung, dass die Menschen so schnell wie möglich in Arbeit kommen sollten. Emil: Yes, there is a fantasy that people should go to work as soon as possible. Emil: Ja, er bestaat een fantasie dat mensen zo snel mogelijk aan het werk moeten. Emil: Evet, insanların bir an önce işe gitmesi gerektiğine dair bir fantezi var. Еміль: Так, існує фантазія, що люди повинні якомога швидше приступити до роботи. Det här är en sådan här politiker dröm att då kommer man ut i verkligheten och lär sig språket. |||||||Traum|||||||die Realität|||| |||||||||then|||||reality|||| ||||||||||||||la realidad|||| Dies ist der Traum eines jeden Politikers, der in die reale Welt hinausgeht und die Sprache lernt. This is such a politician's dream that then you get out into reality and learn the language. Dit is de droom van zo'n politicus dat je dan de realiteit instapt en de taal leert. Bu öyle bir siyasetçinin hayalidir ki, o zaman gerçekliğe çıkarsınız ve dili öğrenirsiniz. Це одна з мрій політиків - вийти в реальний світ і вивчити мову. Det klart är bra att få ett jobb så att man får en egen lön och så vidare och får en bra självkänsla, men att hamna på en praktikplats, en arbetsplats när du kan inte ett ord är extremt svårt. ||||||||||||||||||||||Selbstwertgefühl||dass|geraten in|||Praktikplatz||||||||||| ||||that|||||||get||||||and so on|||||self-esteem|||end up|||internship position||workplace||||||||| |||||||||||||||||||||||||hamlamak|||||||||||||| ||||||||||||||||||||||autoestima||||||||||||||||| Of course, it's good to get a job so that you get your own salary and so on and get a good self-esteem, but ending up in an internship, a workplace when you don't know a word is extremely difficult. Natuurlijk is het goed om een baan te krijgen, zodat je je eigen salaris krijgt enzovoort en een goed gevoel van eigenwaarde krijgt, maar op een stage belanden, een werkplek als je geen woord kent, is extreem moeilijk. Tabii ki, bir iş bulmak iyidir, böylece kendi maaşınızı vb. alırsınız ve iyi bir özgüven kazanırsınız, ancak tek kelimeyi bilmediğiniz bir stajyerliğe, bir işyerine girmek son derece zordur. Звичайно, добре влаштуватися на роботу, щоб отримувати власну зарплату і так далі, і мати гарну самооцінку, але потрапити на стажування, на робоче місце, де ти не знаєш жодного слова, надзвичайно складно. Tänk dig själv att du plötsligt är i Kina och nu så ska du jobba här på en restaurang. |||||suddenly|||China|||||||||| Imagine you're suddenly in China and now you're working here in a restaurant. Уявіть, що ви раптом опинилися в Китаї і тепер працюєте тут, у ресторані. Alltså… du kan inte ett ord. So||||| Also... du kennst kein Wort. Dus... je kent geen woord. Отже... ти не знаєш жодного слова. Du ska jobba. You are going to work. Je moet werken. Ти йдеш на роботу. Lär dig språket medan du jobbar! |||while|| Leer de taal terwijl je werkt! Вивчайте мову під час роботи! Det är ju extremt mycket begärt. |||||verlangt |||||istek etmek |||||pedir |||||asked of Das ist ganz schön viel verlangt. That is alot to ask. Dat is enorm veel gevraagd. Це надзвичайно складне завдання. Och det som händer då är att man skickas ut på praktik och så har man kanske gå på SFI om någon dag i veckan, och sedan är man på sin praktikplats och på praktiken pratar man lite grann. ||||||||geschickt||||||hat|||||Svenska för invandrare||||||||||||Praktikstelle||||||| |||happens|||||is sent|||internship|||||||||if|some|||||then||||||||||||a little bit ||||||||envían||||||||||||||||||||||||||||||un poco Und was dann passiert, ist, dass man zu einem Praktikum geschickt wird und dann vielleicht für ein paar Tage in der Woche zu SFI geht, und dann ist man bei seinem Praktikum und bei dem Praktikum redet man ein bisschen. And what happens then is that you are sent out on an internship and then you maybe go to SFI a few days a week, and then you are at your internship and at the internship you talk a little. En wat er dan gebeurt, is dat je op stage wordt gestuurd en dan ga je misschien een paar dagen per week naar SFI, en dan ben je op je stage en op de stage praat je een beetje. Потім вас відправляють на стажування, і, можливо, вам доведеться відвідувати SFI один-два дні на тиждень, а потім ви будете на місці стажування, і там ви трохи поспілкуєтесь. Man säger kanske ‘hej', ‘hej då'. You might say 'hello', 'goodbye'. Ви можете сказати "привіт", "до побачення".

Sofi: Jag var på en föreläsning när man pratade om att det var många som, så att säga, som gick på en SFI kurs och sedan kom ut i arbetslivet och då upptäckte man att när de hade jobbat ett antal månader så hade den språknivån sjunkit, att de hade stimulerat så pass lite i sin arbetsmiljö. |||||Vortrag|||||||||||||||||||||in der|||Berufsleben||||||||||||||||Sprachniveau|gesunken||||stimulierend||||||Arbeitsumfeld ||||bir|ders|||||||||||||||||||||gelmek|||||||||||||||||||||||||yani|geçmek|||| |||||conferencia|||||||||||||||||||||||||||se dieron cuenta||||||||varios|meses||||nivel de idioma|disminuido||||estimulado||||||entorno laboral |||||lecture||||||||many||||||||||||||||working life|||discovered||||||worked||number of|months||||language level|dropped||||stimulated||pass through||||work environment Sofi: Ich war bei einem Vortrag, in dem darüber gesprochen wurde, dass es viele Leute gibt, die sozusagen einen SFI-Kurs gemacht haben und dann in den Arbeitsmarkt eingetreten sind, und dann festgestellt haben, dass nach einigen Monaten Arbeit ihr Sprachniveau gesunken ist, dass sie so wenig in ihrem Arbeitsumfeld angeregt worden sind. Sofi: I was at a lecture when it was talked about that there were many people who, so to speak, went on an SFI course and then entered the working world and then discovered that after they had worked for a number of months, their language level had dropped , that they had stimulated so little in their work environment. Sofi: Bir dersteydim, deyim yerindeyse SFI kursuna giden ve daha sonra iş dünyasına giren ve birkaç ay çalıştıktan sonra işlerinin değiştiğini keşfeden birçok insanın olduğu gerçeğinden bahsettiler. Dil seviyeleri düşmüştü ve çalışma ortamlarında çok az teşvik sağlamışlardı. Софі: Я була на лекції, де говорили про те, що є багато людей, які, так би мовити, пройшли курс SFI, а потім вийшли на ринок праці, а потім виявили, що, пропрацювавши кілька місяців, їхній мовний рівень знизився, що вони так мало стимулювали своє робоче середовище. Sofi:我在一次演讲中谈到,有很多人,可以说,参加了 SFI 课程,然后进入工作世界,然后发现,在他们工作了几个月后,他们的语言水平下降了,他们在工作环境中受到的刺激太少了。 De hade förlorat ganska mycket av de språkkunskaperna som de hade fått under kursen tidigare. |||||||Sprachkenntnisse||||||dem Kurs| ||lost|||||language skills||||||| ||kaybetmiş|||||||||||| ||perdido|||||conocimientos lingüísticos||||||| They had lost quite a lot of the language skills they had gained during the course earlier. Daha önce kurs sırasında kazandıkları dil becerilerinin çoğunu kaybetmişlerdi. Вони втратили значну частину мовних навичок, які здобули на курсах раніше.

Emil: Men det finns en numera känd avhandling av Karin Sandwall där hon mätte några som var på praktik, hur mycket svenska de talade, alltså hur mycket de hade rätt tal själva, hur mycket interaktion med någon annan på svenska. ||||||||||Sandwall||||||||||||||||||||||||||||| |||||heutzutage||Dissertation|||Sandwall|||maß|||||||||||||||||||||Interaktion||||| |||||nowadays|known|thesis|||Sandwall|||measured|some|||||||||spoke Swedish||||||right|spoke|themselves|||interaction||||| |||||ahora conocida|conocida|tesis doctoral||||||midió||||||||||||||||correct speech|||||interacción en||||| Emil: Aber es gibt eine inzwischen berühmte Arbeit von Karin Sandwall, in der sie bei einigen Praktikanten gemessen hat, wie viel Schwedisch sie sprachen, das heißt, wie viel sie selbst richtig sprachen, wie viel Interaktion mit anderen auf Schwedisch. Emil: But there is a now-famous thesis by Karin Sandwall where she measured some who were on an internship, how much Swedish they spoke, i.e. how much they had the correct speech themselves, how much interaction with someone else in Swedish. Emil: Maar er is een inmiddels beroemde stelling van Karin Sandwall waarin ze bepaalde die op stage waren, mat hoeveel Zweeds ze spraken, d.w.z. hoeveel ze zelf de juiste spraak hadden, hoeveel interactie met iemand anders in het Zweeds. Emil: Ama Karin Sandwall'un, staj yapan bazı kişilerin ne kadar İsveççe konuştuklarını, yani kendilerinin ne kadar doğru konuşmayı yaptıklarını, başka biriyle ne kadar İsveççe etkileşimde bulunduklarını ölçtüğü, şimdilerde meşhur olan bir tez var. Еміль: Але є відома дисертація Карін Сандволл, де вона виміряла людей, які проходили стажування, наскільки вони володіють шведською мовою, тобто наскільки вони самі правильно розмовляють, наскільки вони взаємодіють з іншими людьми шведською мовою. Kan du gissa hur mycket per dag som de talade svenska? can|||||||||| Können Sie erraten, wie oft am Tag sie Schwedisch gesprochen haben? Can you guess how much per day they spoke Swedish? Kun je raden hoeveel ze Zweeds per dag spraken? Чи можете ви здогадатися, скільки в день вони розмовляли шведською? Den som talade mest svenska av de här fyra… the one|||most||||| ||||||||cuatro Derjenige, der von diesen vier am meisten Schwedisch gesprochen hat... The one who spoke the most Swedish of these four… Degene die het meeste Zweeds sprak van deze vier... Той, хто найбільше володів шведською мовою з цієї четвірки...

Sofi: Pratar vi minuter tror jag här. Sofi: Ich glaube, wir reden hier über Minuten. Sofi: Let's talk minutes, I think here. Sofi: Laten we het over de minuten hebben, denk ik hier. Софі: Ми говоримо про хвилини, я думаю.

Emil: Hur många minuter? Еміль: Скільки хвилин?

Sofi: Då säger jag… tjugo per dag? Sofi: Dann sage ich... zwanzig pro Tag? Sofi: Then I say... twenty a day? Софі: Тоді я кажу... двадцять на день?

Emil: Om jag inte minns helt fel, så den som talade mest talade 2 minuter per dag. Emil: Wenn ich mich richtig erinnere, hat die Person, die am meisten gesprochen hat, 2 Minuten pro Tag gesprochen. Emil: If I remember correctly, the person who spoke the most spoke 2 minutes per day. Emil: Als ik het me goed herinner, sprak de persoon die het meest sprak 2 minuten per dag. Еміль: Якщо я правильно пам'ятаю, людина, яка говорила найбільше, говорила 2 хвилини на день.

Sofi: Nejjj… det är ju chockerande faktiskt. |Nein||||| |hayır||||şok edici| |||||impactante| |No way||||shocking actually| Sofi: No... it's actually shocking. Софі: Ні... насправді це шокує. Jag undrar om det här egentligen grundar sig i någon, liksom, moral fråga att man tycker att invandrare ska göra rätt för sig, inte sitta här liksom och lata sig plugga, utan… gå att jobba och betala skatt och så där? |||||||dayanıyor||||||||||||||||||||||||||||||vergi||| ||||||begründet sich in|||||moralische|||||||sollen|||||||||||||||||||Steuern zahlen||| ||||||is based|||some|||||||||||||||||||laze|||||||||||| ||||||se basa|||||||||||||||||||||||||||||||impuestos||| Ich frage mich, ob dies wirklich auf einer Art moralischer Frage beruht, dass Sie denken, Einwanderer sollten das Richtige tun, nicht hier sitzen und faul studieren, sondern ... arbeiten gehen und Steuern zahlen und so weiter? I wonder if this is actually based on some, like, moral question that you think that immigrants should do right for themselves, not sit here and pretend to study, but... go to work and pay taxes and so on? Ik vraag me af of dit echt gebaseerd is op een morele vraag waarvan je vindt dat immigranten het goed voor zichzelf moeten doen, niet hier zitten en doen alsof ze studeren, maar... gaan werken en belasting betalen enzovoort? Acaba bu gerçekten de göçmenlerin doğru olanı yapmaları, burada oturup tembel tembel ders çalışmaları değil, ... işe gidip vergi ödemeleri gerektiğini düşündüğünüz bir tür ahlaki meseleye mi dayanıyor? Цікаво, чи справді це базується на якійсь моральній проблемі, що, на вашу думку, іммігранти повинні робити правильні речі, не сидіти тут і ліниво вчитися, а... ходити на роботу, платити податки і так далі?

Emil: Ja, kanske delvis, det tror jag, men jag tror också det att man har märkt att SFI inte riktigt är så bra som det borde vara. |||partially||||||||||||noticed||||||||||| |||parcialmente||||||||||||||||||||||borde| Emil: Ja, vielleicht zum Teil, aber ich glaube auch, dass die Leute erkannt haben, dass SFI nicht so gut ist, wie es sein sollte. Emil: Yes, maybe partly, I think so, but I also think that it has been noticed that SFI is not quite as good as it should be. Emil: Ja, misschien gedeeltelijk, ik denk het wel, maar ik denk ook dat het is opgevallen dat SFI niet zo goed is als het zou moeten zijn. Еміль: Так, можливо, частково, я так думаю, але я також думаю, що люди зрозуміли, що SFI насправді не такий хороший, як мав би бути. 埃米尔:是的,也许部分是这样,我认为是这样,但我也认为人们已经注意到 SFI 并没有达到应有的水平。 Folk går på SFI för länge, de lär sig inte språket ändå, de får inget jobb ändå, och då har man hittat på till exempel att det här med det… de har inte lärt sig rätt svenska, de vet inte hur man pratar med folk, de måste gå på praktik. |||||too long||||||anyway|||||anyway|||||||||||||||||learned|||||||||||||||| |||||||||||||||||||||bulmuş|||||||||||||||||||||||||||| ||||para|||||||sin embargo||||||||||inventado|||||||||||||||||||||||||||| People go to SFI for too long, they don't learn the language anyway, they don't get a job anyway, and then you find out, for example, that this and that... they haven't learned Swedish properly, they don't know how to talk to people , they have to do an internship. Mensen gaan te lang naar SFI, ze leren de taal toch niet, ze krijgen toch geen baan, en dan kom je er bijvoorbeeld achter dat dit... ze hebben niet goed Zweeds geleerd, ze weet niet hoe ze met mensen moeten praten, ze moeten stage lopen. İnsanlar SFI'ye çok uzun süre gidiyorlar, zaten dili öğrenmiyorlar, zaten iş bulamıyorlar ve sonra örneğin şu ve bu... İsveççe'yi doğru dürüst öğrenmediklerini öğreniyorsunuz. İnsanlarla nasıl konuşulacağını bilmiyorlar, staj yapmaları gerekiyor. Люди їдуть до SFI занадто довго, вони все одно не вчать мову, все одно не отримують роботу, а потім вони вигадують щось подібне... вони не вивчили правильну шведську, не знають, як розмовляти з людьми, вони мають проходити практику на робочому місці. Eller så hittar man på att när även de har lärt sig fel ord, vi ska ha kurser i yrkessvenska i stället och då får man gå på någon sorts yrkessvenskakurs från första dagen. ||||||||||||||||||||||||||||||Berufsschwedischkurs||| |||||||even||||||||||||professional Swedish|||||||||||vocational Swedish course||| ||||||||||||||||||||||||||||||mesleki İsveççe kursu||| |||||||||||||||||||sueco profesional|||||||||||curso de sueco profesional||| Oder man stellt fest, dass, wenn sie schon die falschen Wörter gelernt haben, wir stattdessen Kurse für Berufsschwedisch anbieten sollten und man dann vom ersten Tag an eine Art Berufsschwedischkurs besuchen muss. Or you find that when they too have learned the wrong words, we should have courses in professional Swedish instead and then you have to attend some kind of professional Swedish course from day one. Of je vindt dat wanneer ook zij de verkeerde woorden hebben geleerd, we in plaats daarvan cursussen in professioneel Zweeds moeten hebben en dan moet je vanaf de eerste dag een soort professionele cursus Zweeds volgen. Veya onlar da yanlış kelimeleri öğrendiklerinde, bunun yerine profesyonel İsveççe kursları almamız gerektiğini ve daha sonra sizin de ilk günden itibaren bir tür profesyonel İsveççe kursuna katılmanız gerektiğini fark edersiniz. Або ви виявляєте, що коли навіть вони вивчили неправильні слова, нам потрібно проводити курси професійної шведської мови, і тоді ви повинні піти на якісь курси професійної шведської мови з першого дня. Men… But... Ancak…

Sofi: Då kan man väl klargöra att det finns olika typer av SFI - det finns Svenska För Invandrare som är, liksom, standard kursen som de flesta… |||||klarstellen||||||||||||||||Standardkurs|||| ||||probably|clarify||||||||||||immigrants||||standard|||| |||||açıklamak|||||||||||||||||||| |||||aclarar|||||||||||||||||||| Sofi: Then you can clarify that there are different types of SFI - there is Swedish for Immigrants which is, like, the standard course that most... Sofi: Dan kun je verduidelijken dat er verschillende soorten SFI zijn - er is Zweeds voor immigranten, wat de standaardcursus is die de meeste... Софі: Тоді ви можете пояснити, що існують різні типи SFI - є шведська для іммігрантів, яка є стандартним курсом, який більшість...