Imperialismen förklarad | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet
Har du tänkt på att vissa länders gränser är raka linjer-
-som om de var dragna med en linjal?
De är det. Kors och tvärs över landområden-
-utan att människorna fick nåt att säga till om.
De behandlades med grymhet av dem som stod bakom gränsdragningarna.
Här ser vi en man i Belgiska Kongo som poserar med en pojke.
Ser du att pojken saknar en hand?
Barn fick händer avhuggna, om de inte levererade enligt önskemålen.
Ockupationen och utsugningen har sina rötter i imperialismen.
Men vad är imperialism-
-och hur kunde det påverka en så stor del av världen?
Imperialism kommer från imperium, som betyder "stort rike".
Imperialism går ut på att lägga beslag på territorier-
-och på så sätt bygga ett imperium. Det går långt tillbaka i historien.
Ja, redan under antiken byggde perser och romare stora riken-
-erövrade land och styrde över andra.
Men med imperialismen i bestämd form menar vi den europeiska imperialism-
-och erövringspolitik som varade från 1800-talet till tidigt 1900-tal.
Låt oss titta på några siffror.
När 1800-talet börjar, kontrollerar européer 35 procent av världen.
Det kan låta mycket, men 1914 kontrollerar de 84 procent.
Mer än 4/5 av hela världen.
Denna erövring och dess effekter pratar vi om i det här avsnittet.
Men redan i början av 1500-talet hade européer skapat kolonier.
I början var det längs kusterna.
Det var därifrån de startade handeln med förslavade människor.
Man tog människor, flyttade dem till en annan del av världen-
-och tvingade dem till tvångsarbete under generationer i hundratals år.
Mot slutet av 1700-talet händer nåt som gör koloniseringen mer effektiv.
Den industriella revolutionen.
På kort tid går Europa från bondesamhälle-
-till avancerat industrisamhälle.
Industrialismen blir avgörande för att imperialismen ska bli möjlig.
Imperialism byggde på rikedomar hos ett fåtal individer.
Under den perioden var Europas befolkning mycket mindre.
Ett fåtal personer hade makt och pengar.
Både rika stormakter och rika individer ser sig om-
-efter råvaror till fabriker och affärer.
De letar också nya exportmarknader.
Det industrialiserade Europa har aldrig varit så dominerande-
-med bättre teknik, transporter och vapen.
Genom de teknologiska framstegen kan européerna bete sig hur fan de vill-
-och det kommer de också att göra.
På bilden ser vi hur Storbritannien, Tyskland-
-och Ryssland roffar åt sig delar av världen-
-utan att bry sig om att det bor andra människor där.
Den här erövringen påverkar nästan hela världen-
-men vid olika tid i olika världsdelar.
Vi börjar med Afrika.
Under 1870-talet finns teknologiska och ekonomiska förutsättningar-
-för en västerländsk expansion av den afrikanska kontinenten.
År 1870 är 10 procent av Afrika under europeisk kontroll.
1914 är det 90 procent.
Det sker en enorm erövring under bara drygt 40 år.
En erövring som har kallats för kapplöpningen om Afrika.
Stormakterna tävlar om att lägga afrikanska områden under sig.
De inser att om alla vill åt samma områden, så blir det kaos.
Man vill inte slösa tid på bråk, när man har land att stjäla.
Man kallar till konferens i Berlin för att reda ut detta.
Länderna sa: "Vi kommer överens om hur vi ska dela Afrika."
Målet är att formalisera erövringen av Afrika-
-och förhindra konflikter européer emellan.
De inkluderar inte företrädare för de afrikanska folken.
Här ser vi en grupp män som förhandlar-
-om det som berör människor i en annan världsdel.
Även Sverige är med och skriver under slutdokumentet.
Sverige var beroende av råvarorna.
Sverige exporterade även järn som gick till att bygga skeppen.
Med skeppen kan européerna snabbt transportera soldater och vapen.
Hur går det då till? Hur tar européer land från dem som bor där?
Det var med en överväldigande militär styrka-
-men också ekonomisk överlägsenhet.
Väldigt ofta var det förvånansvärt ickevåldsamt till en början.
Det krävdes inte krig varenda gång.
Det gick ofta bra att köpa mark och lura ursprungsbefolkningen.
En sån ful affär står den här personen bakom.
Han köper mark, men kontraktet, i stället för engelska mil-
-är skrivet i tyska geografiska mil.
Vilket var sexton gånger större än ursprungsbefolkningen hade tänkt.
Lüderitz får smeknamnet Lügenfritz, alltså "lögnarfritz".
Men alla européer är inte i Afrika för att luras.
Många har ambitionen att göra vad de anser är gott.
Under imperialismen finns idéer-
-som bygger på den egna kulturens överlägsenhet.
Att de har ett civiliserande uppdrag.
De hävdade att afrikaner inte visste lika mycket och att de hjälpte dem.
Européernas övertygelse om att man ska låta världen ta del-
-av framstegen var i mångt och mycket genuint.
Ingenjörer, missionärer och läkare var ofta genuint intresserade av-
-att låta världen ta del av de egna framgångarna.
Samtidigt kan vi konstatera att det inte gynnade de koloniserade.
Kommer du ihåg den hemska bilden?
Den kom från Belgiska Kongo som ägdes av kung Leopold.
Han hade hävdat vid Berlinkonferensen att han skulle hjälpa invånarna-
-att ta del av västvärldens kloka idéer.
Leopold etablerade ett av de mest grymma kolonialstyren-
-där man ger sig på människorna.
Man våldtog kvinnor framför sina män.
Man högg av barn händer, så att de inte kunde fixa mat.
Grymheter som inte ens går att förstå mänskligt.
Det kommer att dö tio miljoner människor i Belgiska Kongo.
Lika många som Sveriges befolkning i dag.
Med fula affärer och övermäktig vapenkraft-
-brer de europeiska länderna ut sig.
Men afrikanerna ger sällan bara upp.
De kämpar mot en tekniskt överlägsen motståndare.
Knappt 30 år efter Berlinkonferensen ser Afrika ut så här.
De raka linjerna har blivit gränser med dramatisk effekt för invånarna.
Befolkningarna förlorar möjligheten att utveckla sin kultur-
-bevara sitt språk, utveckla sina samhällen.
De tappar sin frihet.
Det tar nästan ett helt århundrade innan de återtar den.
Områden kontrolleras av Frankrike, Spanien, Portugal och Tyskland-
-men Storbritannien har de största, rikaste kolonierna.
Storbritannien var först att industrialiseras.
Försprånget fick de genom ett område där de etablerade sig på 1700-talet.
Indien var den största tillgången under industrialiseringen.
Utan kontroll över råvarorna och arbetskraften som fanns där-
-och kunna styra om ekonomin-
-hade inte Storbritannien industrialiserats så fort.
Indien blir skådeplats för ett av de mest kända upproren.
Ett uppror som sker 1857.
Indien är ett stort område, men det är inte homogent.
Indierna upplevde sig aldrig som ett folk.
De tillhörde olika stater, talade olika språk.
Motståndet mot britterna växer under 50, 70 år-
-innan det stora upproret bryter ut.
Det börjar bland indiska soldater i brittisk tjänst.
Två tredjedelar av militärstyrkan i området består av indier.
Upproret kallas sepoyupproret. Ordet betyder soldat i brittisk tjänst.
Ordet sepoy användes effektivt i den brittiska propagandan.
När upproret kom, så gick nyhetsrapporteringen till London.
Man sa att sepoys gjorde uppror mot brittiska officerare.
Man förklarar upproret med att det var indiernas fel.
Soldater protesterar mot behandlingen och upproret sprids bland indier-
-som ser den brittiska närvaron som ett hot mot deras identitet.
Upprorsmakarna erövrar flera städer, till exempel Delhi.
Ska en lokalbefolkning lyckas tränga ut en stormakt?
Det är ett blodigt slut på upproret, på båda sidorna.
Slakten är massiv i många städer. Britterna slår ner upproret.
Efteråt straffas upprorsmakarna och avrättas till exempel med kanon.
Trots uppror behåller européerna sin kontroll över världen-
-mycket tack vare försprånget genom industrialiseringen.
Men det är inte alltid möjligt att ta över länder.
Längre österut hittar vi två exempel: Kina och Japan. Vi börjar med Kina.
Kina är så stort och starkt-
-att det inte finns konkreta tankar om att stycka upp Kina.
I tusentals år var Kina ett kejsardöme.
Fram till industriella revolutionen låg de ofta före Europa.
Britterna har svårt att få i gång nån handel.
Kina har häftiga produkter som Europa vill ha-
-men Europa har inget som Kina vill ha.
Storbritanniens största export är ull-
-men ull är inte populärt i Kina.
Vid slutet av 1820-talet hittar Storbritannien nåt att sälja.
Nåt som är mer beroendeframkallande än ull. Det röks i en sån här.
Opiumpipan är från södra Kina, daterad kring mitten av 1800-talet.
Den är av lackerat trä. Det speciella är att ändstyckena-
-både fram och bak, är av elfenben.
Att den är så fint dekorerad med så fina material indikerar-
-att opiummissbruket spreds genom samhällsklasserna.
Det var inte bara folk ute på åkern som fastnade i missbruket.
Storbritannien var världens största knarkhandlare under den perioden.
Knarket får de tag på i en annan del av imperiet.
Här är det viktigaste, när man ska röka opium - själva opiumet.
Det kommer från Indien. Britterna driver på produktionen-
-för att sälja det vidare.
Ja, opium gör att britterna får foten genom dörren till Kina.
Men produkten är inte ens laglig.
Kejsardömet försöker stoppa handeln. Det är olagligt.
De konfiskerar britternas opium och förstör det.
Det innebär en stor förlust för de brittiska handelsmännen.
Det är framför allt det som utlöser opiumkriget.
Britterna blir så skrämda att de väljer att inleda ett krig.
De skickar en flotta, bombarderar och inrättar blockader.
Kina blir aldrig en koloni, men de förlorar sin självbestämmanderätt.
Europeiska länder kommer att bestämma om export, handel och tullar.
Här ser vi en satirbild.
Här delar länder upp den kinesiska marknaden med kniv.
Nu över till Japan, som påverkas på ett annat sätt.
Det rör en amerikansk krigsflotta, som oväntat dyker upp i juli 1853.
Japan har varit isolerat från omvärlden i århundraden.
Utanför kusten ligger nu moderna vattenfarkoster.
De har aldrig sett nåt liknande.
För japanerna blir det en chock när kanonbåten dyker upp.
De inser att de har hamnat efter i utvecklingen.
Japan har bara haft en öppen hamn.
Amerikanernas krav på handelsavtal blir ett rejält uppvaknande.
Japanska ledare hade sett vad som hände under opiumkrigen.
De förstod snabbt att de inte kunde vinna-
-mot västerländsk militärteknik.
De bestämde sig för att försöka-
-att imitera så mycket västerländsk teknik som de kunde.
Japanerna samarbetar med väst för att komma ikapp-
-och blir till följd av detta själva en imperialistisk makt.
Japan industrialiseras och blir det enda land utanför västvärlden-
-som strävar efter ett eget imperium. De erövrar bland annat Taiwan.
I början av 1900-talet härskar imperialismen över hela jorden.
Stormakterna ser det som status att ha kontroll över många områden.
Minst rörs Amerika, där Spanien och Portugal förlorat sina kolonier.
Nu styr en handfull länder över en stor del av jordens yta.
Det gör att rasism och en brutal människosyn får spridning i världen.
Föreställningar om människans natur och socialdarwinismen-
-att den starkare har rätt att ta plats, exporteras globalt.
Då manifesteras de rasistiska föreställningarna om-
-att det finns en rangordning mellan människogrupper.
De vita som den överlägsna.
Den europeiska kontrollen har gett historien ett europeiskt perspektiv.
Ett eurocentriskt perspektiv utgår ifrån-
-att historien berättas av en person med ett europeiskt perspektiv.
Att europén berättar om historien.
Den som har vunnit kriget är ofta den som skriver historien-
-och osynliggör de som har förlorat.
Den europeiska dominansen tog slut.
Efter två världskrig, där kolonier drogs in, börjar områden frigöra sig.
Under en tjugoårsperiod, från 1940- till 1960-tal-
-så lyckas en stor del av kolonierna att frigöra sig.
Men gränsdragningarna skapar problem än i dag-
-och har lett till inbördeskrig.
Många kan tänka att det är hundratals år sen-
-men min morfar föddes på 1800-talet.
Han berättade att han tvingades att stå på knä-
-och militärer satte sig, för att markera sin överhet.
Det har jag växt upp med och jag är ju här nu.
Finns det något som kan beskrivas som imperialism i dag?
Det finns inte stöd för återgång till imperialism som den var.
Idén om demokrati har slagit rot i stora delar av världen.
Men indirekta former av imperialism kommer att fortsätta prägla världen.
I framtiden kommer vi att se mer av mjukare versioner av imperialism-
-framför allt kulturimperialism, men också ekonomisk imperialism.
Inte på det militära och politiska sättet som tidigare.
Svensktextning: Maria Grimstad Iyuno-SDI Group för UR
