Klimatsmart - Hur smart är det? (2)
På så sätt finns det en stor utmaning där.
Det har väl ofta varit så...
Tidigare har vi kommit in som forskare med: "Vad var det vi sa?"
"Här blåser det mycket i det här gaturummet."
"Det kan vi förklara för att ni gjorde så här."
Men jag tycker ändå att på sista åren
så har det mer och mer kommit in intressen
just i själva planeringsprocessen, att fundera på det här med klimatet.
Och det lokala klimatet och hur vi bygger vår stad för att vi ska
för att få välbefinnande och en god hälsosituation för oss som bor i staden.
Där tycker jag att jag har sett en liten förändring.
Det finns ett större intresse.
Inom transportforskning kommer det ibland in om den attraktiva staden.
Vad det är, och man pratar om att skapa gångmiljö och allt sånt.
Kommer klimataspekterna in i den...?
Nej, egentligen är det inte klimat- aspekterna som kommer in i sig.
Men det ligger väl implicit i det här.
Vi pratar mycket om den täta gröna staden.
Där finns ju mycket av...
Där finns ju mycket av incitamenten för att kunna ta klimatet
det lokala klimatet i beaktande för att skapa staden.
Sen finns det hela tiden en koppling.
Vad vi gör lokalt, det påverkar faktiskt regionalt och globalt.
Vi ser faktiskt en global uppvärmning.
Det handlar också mycket om att det vi gör lokalt spelar faktiskt roll
även om det är svårt att greppa och få en förståelse för det som enskild individ.
Men det finns ju en koppling hela tiden.
Varje liten sak som görs, både negativ och positiv
förändrar någonting.
Kan jag välja att bo klimatsmart?
Jo, det är klart du kan.
Men ibland kostar det.
Det är väldigt få som kan ha det alternativet egentligen.
Så på enskild nivå kanske det inte är så lätt
att vara klimatsmart just i stadsplanering.
Det handlar kanske mer om att man ska påverka sina politiker.
Och jobba på den nivån, så att säga.
Det är klart att du kan sätta upp solpaneler på ditt hus
och dra ned elkonsumtionen, kanske bidra med energi från dina solpaneler.
Absolut, då kan du kanske vara lite mer hållbar i ditt boende.
Man kan välja att bo i ett miljömärkt hus, till exempel.
Det kan man göra.
Men det går att genom sitt boende påverka och vara klimatsmart.
Sen... Ja, Frances.
Jag tänkte att var man bor påverkar
vilka möjligheter man har att transportera sig miljövänligt.
Om man väljer att bo, det kanske är en kostnadsfråga
men om man bor där det finns kollektivtrafik
eller där man lätt kan gå och cykla så att man inte är så beroende av bilen
lever man ju också mer klimatsmart.
Då kopplar du till det du sa om den täta gröna staden.
Att det är det man siktar på, på flera, håll i stadsplaneringen
för att göra staden till ett gott val
och en hållbarhetsmotor på det sätt man driver det arbetet.
Sen skulle det vara så himla skönt om man hittar den där ultimata modellen
så att man visste att man gjorde rätt.
Kommer det någonsin att gå, Fredrik?
Nej, det finns nog mest på pappret tror jag egentligen.
Det finns så mycket lokala och regionala begränsningar
och utmaningar.
Göteborg är ett bra exempel, byggt på vissa ställen på 100 m lera.
Vi har inte så lätt att bygga en stad
där vi kan transportera oss på ett effektivt sätt
för att det är väldigt dyrt att bygga tunnelbana.
Vi bor vid kusten och påverkas av kusten och det maritima.
Vi har stormar och översvämningar.
Så att jag tror att...
...det är väldigt unikt hur man skapar den där perfekta staden...
...beroende på var du är.
Vi återkommer strax till dig.
Frances, du tittar på batteriutveckling och hållbar mobilitet i det stora
och det antar jag också, på livscykelanalyser på detta.
Jag har inte gjort så mycket forskning om livscykelanalyser
men det finns andra på Chalmers som jag samarbetar med.
Tror du att man kommer att hitta en perfekt livscykelanalys
på någon produkt eller tjänst, till exempel?
Jag har så svårt för ordet "perfekt".
Det finns ju olika...
Man får inte tänka sig att man har ett verktyg som funkar i alla lägen
utan att man faktiskt har olika modeller
och olika verktyg beroende på frågan.
Livscykelanalyser funkar väldigt bra, i alla fall de som finns idag
för att göra en nulägesbild av det.
Nu tar vi foto av det, så här är läget just nu.
Sen finns de som utvecklar livscykelanalyser som försöker ta in
mer framtida scenarier och allting
för att man ska få med det in i bilden.
Så det finns forskningsutveckling
och möjlighet att se till att få en bredare bild av det.
Men jag tänker ändå att man ska vara lite försiktig
i att säga att vi har det här verktyget som svarar på alla frågor.
Jag tror man måste titta på det från olika perspektiv.
-"Good enough" kanske är en princip? -Det är inte så mycket "good enough".
Man identifierar vad det är för fråga.
Vad är det då jag måste kolla på?
Man måste komma ihåg att det kanske är olika verktyg
för att svara på olika frågor.
Jag kommer tillbaka till "vem ska jag tro på i detta"?
Det går inte att skapa den klimatsmarta fulländade staden, kan vi säga.
Men vad ska vi förhålla oss till då, Fredrik, i planering?
Ja, vi får väl förhålla oss till det som vi faktiskt vet just nu
på den här platsen, eller vad vi kan just nu.
Sen är det ju svårt med en stad
eftersom en stad har ett perspektiv bortom en eller två generationer.
Det de byggde i innerstaden i Göteborg
när holländarna kom hit och byggde den täta staden i centrala Göteborg
så byggde de utifrån en annan filosofi än vad man skulle byggt idag.
Men det lever vi fortfarande med, och det hände för flera hundra år sen.
Och det är väl en kunskap som... Den är svår...
...att hantera.
Så, ja... Jag vet inte om jag har något bra svar egentligen.
Jag hör att det handlar om ett förhållningssätt.
Men att det också finns kanske vissa klara regler
eller riktlinjer att förhålla sig till ändå.
-Det måste det ändå finnas. -Jo, absolut.
Och vi pratar väldigt mycket om, eftersom vi fokuserar mycket på värme
och hur värme påverkar framförallt sårbara grupper i samhället
så tittar vi mycket på hur vi kan hjälpa de här sårbara grupperna.
Och andra människor, för att mildra värmen under de perioder det är varmt.
Idag kanske vi inte tänker på att vi har problem med värme
när vi sitter här inne och det är kallt och regnigt utanför.
Oftast har vi också den svårigheten att kommunicera
det problemet när det inte är varmt.
Men det handlar väldigt mycket om grönska.
För när man bygger en stad tar man bort vegetation
som har en mitigerande effekt, en mildrande effekt.
Den har en utjämnande effekt på klimatet.
Tar du bort den så skapar du andra förutsättningar.
Det är också kopplat till människors mobilitet och trafik.
Trafik genererar värme och byggnaderna genererar värme.
Allt det här skapar ett varmare stadsklimat
jämfört med den omgivande landsbygden.
Men om jag får skjuta in. Man säger sig kompensera det här
om vi tar bort träd eller naggar parkerna i kanten, genom till exempel gröna tak
och väggar som är rätt intressant just nu för många.
-Kompenserar vi fullt ut då? -Nja.
Gröna tak och gröna väggar, litegrann.
Men det är rätt mycket spel för gallerierna
skulle jag vilja säga.
En grön vägg... är väl fin... och så.
Men just för det lokala klimatet så har det inte särskilt stor effekt.
Det kan ha effekt för huset som det sitter på.
Där kan det göra någon slags skillnad.
Men i det stora hela, då får du klä väldigt många väggar med grönt
om det ska bli nån skillnad.
Så vi vet att träd är bra?
Vi vet att träd är bra.
Träd är det bästa och mest effektiva
om man ska titta på att göra en stad lite svalare.
Tankar, Frances?
Där kan det finnas synergier med det här med vilken mobilitet vi väljer.
Hur vi planerar vår stad kan påverka mobiliteten.
Jag tänker också att en resurs, om man tänker utifrån resursfrågan
som är begränsad i en stad så är det ju ytan.
Det är en fråga om hur vi disponerar den här ytan.
Och då är det hur mycket yta vi lämnar till olika transportmedel.
Om vi då ska ha gröna områden och plats för bilar
och vi ska ha plats för cyklar och gångtrafik.
Då är det väldigt viktigt vad man prioriterar i en stad.
Vad lämnar vi plats till?
Det kanske är lättare att kombinera gång och cykel
med de här gröna träden
än vad det är att kombinera bilar med de här gröna träden.
Man ser runtom i världen olika projekt där man försöker
integrera mer gröna områden och mer gång och cykel.
I Köpenhamn har man såna planer, att omvandla stråk där det är mycket bilar
till att göra det som ett grönområde för cykel och gång
och ha mer träd planterade.
Där ser vi, för att ta ett annat "buzzword", såna här "win-win-effekter".
Ja, håll kvar era tankar. Jag ska vända mig till er som lyssnar
och påminna om att ni kan skicka in frågor.
Jag har redan hört att det har signalerats här flera gånger.
Alldeles strax kommer vi att ta upp era frågor med våra forskare.
Det var det du beskrev för oss, så att säga.
Man kan planera en stad så att det blir lättare att göra klimatsmarta val.
Men vi ska också vilja göra dem.
Där ser vi väl staden lite olika tänker jag.
Ja, naturligtvis. Det handlar om vad staden ska användas till.
Och för vilka.
Nu tar jag Göteborg igen som exempel.
Men det byggs mycket här, så det är väldigt lätt att ta de exemplen.
Det är rätt så mycket högre hus som byggs.
De är kanske väldigt urbana, täta områden.
Ekonomiskt, antagligen väldigt gångbara områden.
Kanske mycket kontor, och så där.
Ja, det används ju på ett särskilt sätt kanske
och av vissa människor, och kanske inte så mycket grönt och så vidare.
Då blir det kanske åt en viss del av befolkningen.
Det är vissa som kan använda det här på något sätt.
Ja...
För staden, vi vill ju olika, tänker jag.
En del av oss vill vara klimatsmarta.
Andra står lite längre ifrån att göra de här valen.
Då är frågan vad som funkar för att få fler att välja klimatsmart i en stad.
Vad har ni för tankar där? Frances?
Det är ju ofta en kombination av piska och morot.
Liksom att göra det.
Om man tänker bil kontra gång och kollektivtrafik
så är det ju att göra det krångligare att använda bilen.
Det är självklart att folk har olika uppfattningar.
Ta Göteborg, det här är inte min forskning, men anekdotiskt
när jag säger att jag forskar om det här så kan personer från Göteborg
uppfatta Göteborg som bilfientligt
eller jättevänligt för bilarna.
Men generellt sett, om man gör det svårare att äga en bil
och att transportera sig med bil
högre parkeringsavgifter, färre parkeringsplatser.
Kanske mer enkelriktade gator.
Inte samma... Lägre hastigheter.
Då finns ju inte en sån fördel att ta sig fram med bil.
Då kanske det finns en större fördel av att ha cykel.
Ibland är Göteborg backigt, då kanske elcykel är en variant.
Eller att ha god kollektivtrafik till många områden är en annan variant.
Det finns ju även de som inte har förutsättningar att kunna cykla.
Eller att man ska bära olika tunga saker.
-Då kanske man behöver nåt alternativ. -Ja.
Som sagt, både och.
Tvinga. Ska man tvinga människor att göra klimatsmarta val?
Du att vi skulle kunna stänga alla kolkraftverk. Ett tydligt beslut.
Det är alltid svårt att säga "tvinga".
Men om man gör det dyrare och svårare att välja ett alternativ
skulle man kunna säga att man tvingar.
