Muslimer i Montenegro vittnar om hot efter valet
2020-10-03 10:57:00
I Montenegro försöker den segrande koalitionen fortfarande få till en regering sedan valet i augusti, som innebar slutet för det styrande socialistpartiets 30-åriga politiska dominans.
För vissa innebär förändringen en välkommen nystart, men delar av landets muslimska minoritet kan vittna om hot och våld i spåren av regeringsskiftet. Emir Pilav är en av dom.
– Jag attackerades av anhängare till de segrande partierna när jag satt på ett café med min pappa. Tre män hoppade ur en bil och angrep oss, berättar Emir Pilav, som är bosniak och muslim.
Länge var han engagerad i ett parti som representerar just den minoritetsgruppen i Montenegro. Hans parti stödde den förra socialistiska regeringen och presidenten Milo Djukanovic, som personligen dominerat landets politik och lett Montenegro i västvänlig riktning, till självständighet från Serbien och till medlemskap i Nato.
Men Djukanovic anklagats också för att ha förvandlat Montenegro till ett enmansvälde, och i valet i augusti förlorade hans parti makten för första gången på 30 år mot en brokig opposition bestående av bland annat proserbiska partier.
På valnatten firade anhängare till valvinnarna i Emir Pilavs hemstad Pljevlja med serbiska flaggor och slagord från kriget på 90-talet. Det kom rapporter om hot mot minoriteter och också våld, som det som drabbade Emir. Nu finns en rädsla bland muslimer över ökande serbnationalism i Montenegro, säger Emir, en rädsla som kommer finnas kvar mycket länge.
Enligt Jovana Marovic på tankesmedjan Politikon finns både proserbiska och proryska, men även EU- och Natovänliga krafter i den segrande koalition. Det finns även olika syn på frågor som jämställdhet och hbtq-rättigheter.
– Så kan du tänka dig vilka skillnader det finns mellan partierna, säger hon.
Men hon tror ändå man kommer enas till slut, det finns en sådan förväntan, både från montenegrinerna och från det internationella samfundet. Och hon tycker trots allt att regeringsskiftet är ett gott tecken för demokratin i landet.
– Det finns många frågetecken, men att kunna byta ut en regering efter 30 år, det är gott tecken på demokratisering helt klart.
