Torsdag 17 november 2022
De senaste åren har antalet barn som får medicin för att de mår dåligt ökat. Det är många barn som får medicin mot depression. Det är när man mår så dåligt att man är ledsen hela tiden under en längre tid. Man kan också få tankar om att man inte vill leva längre.
Johanna började äta medicin när hon var 10 år. Hon mådde så dåligt att hon inte ville leva längre, säger hon till Ekot.
– Jag var jätte jättedålig och jag ville inte leva. Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt.
Det är fler barn än tidigare som får medicin mot depression. Förra året var det 33 000 barn som fick medicinen. Det är tre gånger fler än för femton år sedan. Det är fler barn nu än tidigare som är deprimerade, enligt myndigheten Socialstyrelsen.
Johanna mår bra idag och hon säger att medicinen hjälpte. Men hon hade velat få mer stöd för att klara av sina känslor säger hon. Då kanske hon inte hade behövt äta medicinen, tror hon. Medicinen gör att känslorna blir mindre starka. Hon säger att känslorna stängdes av för att hon åt medicinen.
– Det gjorde ju också att jag aldrig fick lära mig att hantera mina känslor och se det som en naturlig del av livet. Det kommer upp- och nedgångar, men det är inget farligt om man lär sig att hantera dem.
Håkan Jarbin jobbar som läkare för barn i Halland. Han säger till Ekot att barnen behöver hjälp med både samtal och medicin. Han säger också att det är väldigt viktigt att barn som är deprimerade får vård.
– Depression är ju, om det får pågå och upprepas, ett allvarligt tillstånd, kroppen är i stress. Så att få stopp på depression och komma ur återkommande depressioner är otroligt viktig för långsiktig hälsa.
(Johanna heter egentligen något annat men vill inte berätta sitt riktiga namn. )
Ett nytt brott ska skrivas in i grundlagarna om tryckfrihet och yttrandefrihet. Det röstade Sveriges riksdag ja till igår. Brottet heter utlandsspioneri. Ändringen gör det brottsligt att berätta om saker som kan skada Sveriges säkerhet, eller Sveriges relation till andra länder och organisationer. Medier och jurister säger att ändringen kan hota demokratin och yttrandefriheten.
Grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen handlar om att man får tycka, säga och skriva nästan vad som helst i Sverige. Men det finns vissa undantag. Man får till exempel inte hota någon. Ändringen i grundlagen gör att det finns fler saker man inte får göra; Man får inte berätta saker som kan skada Sveriges relation till andra länder eller internationella organisationer, som till exempel Nato.
Flera medier och jurister har varnat för den här ändringen. De menar att personer som larmar om och avslöjar brister riskerar hårda straff. Personer som till exempel berättar att svenska soldater har gjort något olagligt utomlands skulle kunna straffas, menar de. Det kan göra att personer som är viktiga källor för undersökande journalistik inte vågar larma om brister.
Journalisten Robert Aschberg är emot ändringen. Han är ordförande i publicistklubben, som jobbar med yttrandefrihet och medier. Han säger ändringen kan göra det olagligt att avslöja övergrepp och brott.
– Övergrepp av olika sorter, brott mot mänskliga rättigheter, korruption, tortyr och sånt som har begåtts av till exempel befälhavare i internationella insatser. Sånt som de vill mörka. Det kan bli olagligt att avslöja i Sverige.
Det krävs mycket för att något ska ändras i grundlagen. Riksdagen måste rösta ja två gånger, och det måste var ett riksdagsval mellan omröstningarna. Den förra riksdagen har röstat ja till den här ändringen förut, och den nya riksdagen röstade ja igår.
Miljöpartiet var för ändringen vid den första omröstningen, men nu röstade de nej. Bara Vänsterpartiet har varit emot förslaget hela tiden. Jessica Wetterling från Vänsterpartiet säger att ändringen kommer leda till osäkerhet.
– Det här är ett förslag som är präglat utav naivitet. Den kommer leda till en stor stor osäkerhet.
Moderaten Erik Ottosson är för lagändringen. Han säger att man inte kan bli dömd om man inte vill skada Sverige.
– Alltså du kan inte bli dömd enligt den här nya lagstiftningen om du inte har uppsåt att gå främmande makt tillhanda eller skada rikets intressen eller rikets säkerhet.
Nu har HUI Research valt ut det som brukar kallas för "årets julklapp". I år är det kläder som någon har stickat själv. Julklappen ska representera värme och omtanke, efter ett år av ekonomisk oro och krig. Årets val väcker många olika känslor runt om i landet.
Varje år utser en grupp som är experter på handel årets julklapp. Det ska vara något som många är intresserade av och som är typiskt för just det året. Experterna jobbar på företaget HUI Research. Biljetter till konserter, teater och sport blev årets julklapp förra året. För två år sedan blev det ett kök för att laga mat i naturen.
Kristina Larsson är jätteglad för att årets julklapp är kläder som någon har stickat själv. Hon säger till P4 Kalmar att hon stickar en kofta som ska bli en julklapp.
– Ja, det hörde jag i morse på radion och då var det nästan så att jag jublade för jag har en halv kofta som ska vara klar till jul. Ja, och jag tyckte det var jätteroligt.
Fredrik Eriksson säger till P4 Jämtland att han inte är nöjd. Han tycker att det är ett tråkigt val.
– Nej, jag tänker att det kan vara något roligare.
Angelina Altaei gillar stickade kläder. Hon säger till P4 Göteborg att de är som varm kärlek.
– Fint, jättefint, jag gillar det och jag gillar sticka. Det är min favorit, det är varm, varm kärlek.
Jessica är kritisk till året val. Alla kan ju inte sticka, säger hon till [P4 Malmöhus. ](https://sverigesradio.se/artikel/skaningar-om-arets-julklapp-jattebra-men-lite-for-svart)
– Okej, jag accepterar det, men jag alla kan ju inte riktigt sticka så det är rätt jobbigt.
Vännerna Sebastian och Max tycker att årets julkapp är bra. Stickade kläder är snygga och bra för miljön, säger de till [P4 Stockholm. ](https://sverigesradio.se/artikel/sa-reagerar-stockholmarna-pa-arets-julklapp-2022-battre-an-tidigare)
– Det är bra alltså. Det är bra för miljön och bra för att minska barnarbete och sånt. Så det är väl bra.
– Jag tycker också det är bra, Framförallt stickade mössor, det är snyggt.
– Ja det är ju snyggt med stickade kläder också, så varför inte.
Kristina Larsson i Kalmar har ett tips till de som vill lära sig sticka: Börja med något enkelt och ha mycket tålamod!
– Ska man börja med något så ska man börja med något enkelt och komma ihåg att man måste ha tålamod, mycket tålamod. För det tar lång tid att sticka.