×

Mes naudojame slapukus, kad padėtume pagerinti LingQ. Apsilankę avetainėje Jūs sutinkate su mūsų slapukų politika.

image

Lysande Lagom, Avsnitt 1: Om knäppa språkfel och vad de beror på (2)

EMIL: Ja ”det finns inte snö så mycket” men det finns ju en annan teori för det här som är ganska utbredd i Sverige i alla fall och det är det som heter processbarhetsteorin, som går ut på då att ja, man kan ha den här skillnaden i ordföljd i sitt förstaspråk, alltså samma, det här att vi sätter verbet före subjektet, ”I Tyskland finns det” man kan ha det i sitt förstaspråk, men man kan inte överföra den kunskapen till det nya språket, alltså när man lär sig svenska så kan man inte direkt komma på rätt ordföljd, utan det är en process. Man måste igenom vissa steg för att uppnå det där och liksom, det finns fem steg då i den här proccessbarhetsteorin och det fjärde steget det är det här att sätta verbet på andra plats, istället för att säga då ”på somrarna jag fiskar” så säger man ”på somrarna fiskar jag”. Det är det fjärde steget. Först måste man gå igenom andra utveckligssteg i språket. SOFI: Okej.

SOFI: Okej. Vilket steg kommer först undrar jag bara?

EMIL: Det första steget är ju att man bara kan enskilda ord. Man kan boll, bil och hus och röd. Sen det andra steget då börjar man upptäcka att det är skillnad mellan boll och bollar, bil och bilar, hus, huset, röda. Och så vidare. Och det som är grejen är att det inte riktigt är att upptäcka att det finns. Man kan ju lära sig första dan att ordföljden ska vara ”I Tyskland finns det”. Man kan förstå det, men det tar tid att processa det, att liksom få in det i sitt språk.

SOFI: Tycker du då att vi ställer för höga krav på de här språkinlärarna, att vi förväntar oss att de inte ska göra de här felen eller…

EMIL: Nja, det är klart att man ska tala om att det heter ”I Tyskland finns det” och så ska man försöka trycka på det för annars så går det ju inte att lära sig det, utan man måste ju som lärare hjälpa till med det så klart. Men man måste förstå att det tar tid.

EMIL: Men hur gör du med sådana här fel då, rättar du? Alltså om vi tar i tal till exempel, när du har en klient eller en kursdeltagare som gör fel. Stoppar du och säger ”stopp, det ska vara så här istället”?

SOFI: Ja och nej. Det beror ju verkligen på. Det beror på vad det är för typ av person. Då har man ju ibland kanske den här typen som tror väldigt mycket på sig själv och kanske till och med för mycket på sig själv, och de personerna kan man behöva sätta dit ordentligt, medan andra är ju kanske ganska medvetna om de fel de gör och egentligen behöver stärkas som personer och lära sig att acceptera att göra fel. Jag tycker nästan att mitt jobb, det första är att känna in lite vad den här personen har för så att säga självuppfattning och hur man kan jobba med eller mot den, liksom.

EMIL: Jag håller med. Man vill ju… det är bra att rätta tycker jag, men man måste känna av liksom om, hur mycket man kan stoppa.

SOFI: Och sen, som lärare har ju jag en helt annan funktion än till exempel en kompis, en partner eller en kollega, att jag har ju någon slags rätt eller till och med skyldighet att rätta. Jag bor ju och lever tillsammans med en fransman till exempel, och han tar ju väldigt illa upp om jag rättar honom så där spontant, även om jag både har rätt och vet varför han säger fel, så jag tror också att det är väldigt viktigt att man känner igen vad man själv har för roll eller relation till den här personen.

EMIL: Ja, precis. Det är ju svårare, alltså jag får ju bita mig i tungan ibland när jag umgås med folk som har svenska som andraspråk när de säger saker, för att de vill kanske bli rättade man de vill det inte. Ibland känner jag ”men jag hjälper ju till om jag rättar, men det kanske…” Jag hade en kompis som hjälpte mig att flytta en gång till exempel, och han var nybörjare i språket och hade svårt med uttal och så vidare, och så bar han in en kartong i min lägenhet och så sa han till mig ”På kuken?”. Den han ville säga var alltså ”I köket?” men det var fel preposition, han sa ”på” istället för ”i”, han sa fel genus, han trodde att det hette ”köken” istället för ”köket” och han kunde inte uttala ”köket” utan det blev något annat istället. Men jag kunde inte riktigt rätta honom i den situationen utan det blev bara ”ja, ställ den gärna i köket”. Han hade tappat ansiktet väldigt om jag hade sagt vad han egentligen sa, fast där är det ju svårt också för han kan ju inte gå omkring och säga ”kuken” när han menar ”köket”, så ska jag hjälpa honom, eller?

SOFI: Men hur är det då, om du har en person som är kollega liksom med någon som håller på och lär sig svenska. Tycker du att den kollegan då ska rätta den här typen av fel, och hur ska man rätta?

EMIL: Om man är svensk på en arbetsplats och har en utländsk kollega? Nej, då ska man inte det, tycker jag. För då sätter man sig över sin kollega. Nej. Det där är ju jättesvårt, det tror jag inte går så bra. Nej.

SOFI: Men samtidigt, om din utländska kompis gör något sådant där fel som blir skrattretande och kanske är liksom… Ska man ta upp det eller hur gör man då?

EMIL: Det handlar ju om vad man har för relation också, men det är bra om man kan skratta åt det tillsammans. Man får ju hoppas att den personen har den självdistansen, men det kan ju bli väldigt känsligt, så man får ju göra det på något fint sätt. Men om någon säger något som är roligt så måste man ju få skratta, det vore ju onaturligt annars.

SOFI: Vi har ju suttit här och skrattat väldigt mycket, och det är ju väldigt känsligt det där, tycker jag. Men det finns ju också en risk i att inte skratta. Om vi tänker på det här första exemplet med tjejen som skrev att hon var en spis. Om hon går hem sen och upptäcker då sitt fel, alltså blir det inte liksom lite skämmigt att sitta och tänka på att hon vet ju att jag vet men inte sa någonting och tror jag att hon tror att hon är en spis, liksom? Det kan ju bli så där. Ibland kan det ju vara bra att prata ut om det och erkänna varandra som vuxna människor.

EMIL: Ja, så är det ju. Men rättar du infödda svenskar om de har sagt något fel? Det gör du ju kanske inte.

SOFI: Dig kanske.

EMIL: Ja, möjligtvis. Men det är en väldig balansgång för till exempel så tror jag du känner en som sa att i flera års tid så avslutade hon sina mejl med ”vanliga hälsningar” för hon tänkte så här, vanliga, ”common greetings” istället för vänliga hälsningar. Och så har man gjort det i flera år till alla kollegor. Ingen har sagt något!

SOFI: Då kan man ju känna sig ganska lurad.

EMIL: Jag tror att det är vanligt generellt att svenskar de säger bara ”åh, du är så duktig på svenska” när man har lärt sig att säga ”hej” ungefär så det kan vara ganska bra. Jag tror många i och för sig kan vara ganska tacksamma om man talar om för dem, ”nej nu sa du så där, det heter så där”.

SOFI: Men det handlar ju då om rätt situation och att man kanske inte säger det inför andra.

EMIL: Precis, nej men som lärare så tycker jag att det är självklart att man rättar. Det är ju… vem ska göra det om inte jag gör det? Alltså ska personen gå ut till sitt jobb sen och skriva ”vanliga hälsningar” i tio år och så läraren har inte sagt någonting. Nej.

SOFI: Då blir man sviken av en person som man verkligen litar på.

EMIL: Ja, då gör jag ju inte mitt jobb om jag inte talar om. Du sa så där, det heter så där.

SOFI: Jag tänker, det som kanske man ska tänka som svensk det är ju det här, hur är det när man själv lär sig ett språk? De flesta svenskar vi har ju på något stadium i livet lärt oss engelska och det är väl ingen som känner att det där flyter på helt och hållet i alla situationer, utan man gör ju fel och vi känner ju ofta också att det kanske påverkar vårt självförtroende och vår självbild och vår identitet och det får man ju inte glömma att det är så för dem som faktiskt lär sig svenska.

EMIL: Nästa avsnitt så kommer vi att prata lite om så att säga andra sidan, lite hur de här utländska kollegorna eller personerna ser svenskar och vi har som tema här ”Är svenskar lata, blyga och dåliga på att ta kritik?”

EMIL: Vi ses igen i nästa avsnitt.

SOFI: Ha det bra!

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

EMIL: Ja ”det finns inte snö så mycket” men det finns ju en annan teori för det här som är ganska utbredd i Sverige i alla fall och det är det som heter processbarhetsteorin, som går ut på då att ja, man kan ha den här skillnaden i ordföljd i sitt förstaspråk, alltså samma, det här att vi sätter verbet före subjektet, ”I Tyskland finns det” man kan ha det i sitt förstaspråk, men man kan inte överföra den kunskapen till det nya språket, alltså när man lär sig svenska så kan man inte direkt komma på rätt ordföljd, utan det är en process. |||||||||||||||||||||распространенная||||||||||||теория процессуальности|||||||||||||||порядок слов|||первый язык||||||||||||||||||||||||||переносить||знание||||||||||||||||||||||||процесс Emil|||there is||snow||much|||||||theory||||that||fairly|widespread||||||||||that|is called|processability theory||"entails"|based on|||||one can||have|||difference||word order|||first language|||it||||put|the verb|before|the subject||Germany|exists|||||||their|first language|||can||transfer||knowledge|||new||||||||||||immediately|figure out||correct|word order|"without"||is||learning progression |||||||||||||||||||||verbreitet||||auf jeden Fall||||||||Prozessbarkeitstheorie|||||||||||die||Unterschied||Wortstellung|||Erstsprache||||||||das Verb||das Subjekt||||||||||||||||übertragen||Kenntnisse||||||||||||||||||||||||Prozess ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||bu|||||||||||||||||||||aktarmak|||||||||||||||||||||||||| |||||||||||||||||||||поширена|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |||||||||||||||||||||extendida||||||||||||Teoría de procesabilidad|||||||sí||||||diferencia||Orden de palabras|||lengua materna|es decir|igual que||||||verbo|antes de|||||||||||||||||transferir||conocimiento||||||||||||puede||||||orden correcta|Orden de palabras|||||proceso EMIL: Ja, "es liegt nicht viel Schnee", aber dafür gibt es eine andere Theorie, die in Schweden ohnehin weit verbreitet ist und die sich "Verarbeitbarkeitstheorie" nennt, die besagt, dass man diesen Unterschied in der Wortstellung in der Erstsprache haben kann, d.h. die gleiche, dass wir das Verb vor das Subjekt setzen, "In Deutschland gibt es", das kann man in der Erstsprache haben, aber man kann dieses Wissen nicht in die neue Sprache übertragen, also wenn man Schwedisch lernt, kann man nicht sofort die richtige Wortstellung finden, das ist ein Prozess. EMIL: Yes "there is not that much snow" but there is another theory for this that is quite widespread in Sweden anyway and it is called the processability theory, which states that yes, you can have it here the difference in word order in one's first language, so the same, this that we put the verb before the subject, "In Germany there is" you can have it in your first language, but you cannot transfer that knowledge to the new language, so when you learn speak Swedish, you cannot immediately come up with the right word order, but it is a process. EMIL: Sí, "no hay mucha nieve", pero hay otra teoría para esto que está bastante extendida en Suecia de todos modos y se llama la teoría de la procesabilidad, lo que significa que sí, puedes tener esta diferencia en el orden de las palabras en tu primer idioma, es decir, lo mismo, que ponemos el verbo antes del sujeto, "En Alemania hay", puedes tener eso en tu primera lengua, pero no puedes transferir ese conocimiento a la nueva lengua, así que cuando aprendes sueco no puedes llegar inmediatamente al orden correcto de las palabras, es un proceso. EMIL: Evet, "fazla kar yok" ama bunun için İsveç'te oldukça yaygın olan başka bir teori daha var ve buna işlenebilirlik teorisi deniyor, yani evet, ana dilinizde kelime sıralamasında bu farklılığa sahip olabilirsiniz, yani aynı, "Almanya'da var" gibi, fiili özneden önce koyarız, ana dilinizde buna sahip olabilirsiniz, ancak bu bilgiyi yeni dile aktaramazsınız, bu yüzden İsveççe öğrendiğinizde hemen doğru kelime sırasını bulamazsınız, bu bir süreçtir. Man måste igenom vissa steg för att uppnå det där och liksom, det finns fem steg då i den här proccessbarhetsteorin och det fjärde steget det är det här att sätta verbet på andra plats, istället för att säga då ”på somrarna jag fiskar” så säger man ”på somrarna fiskar jag”. ||пройти через|некоторые||||достичь||||как||||||||||||||||||||||||||это||||||||||||| ||through|certain|steps|||achieve||||sort of||"there are"|five|steps|"in that case"||||processability theory|||fourth step|step||||||place|verb|||place|||||||the summers||go fishing||says|||the summers|fishing| ||||Schritte|||erreichen|||||||||||||Prozessbarkeitstheorie|||vierte||||||||||||||||||die Sommer||||||||| |||||||||||||||||||||||||||||||fiil||||||||||||||||||| ||||етапи|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| ||a través de|ciertos|pasos|||lograr||||||||||en|||teoría de procesabilidad|||cuarto|paso|||||||||segunda||||||||veranos||||||||| Um das zu erreichen, muss man bestimmte Schritte durchlaufen, und es gibt fünf Schritte in dieser Theorie der Verarbeitbarkeit, und der vierte Schritt besteht darin, das Verb an die zweite Stelle zu setzen, anstatt zu sagen "im Sommer fische ich" sagt man "im Sommer fische ich". You have to go through certain steps to achieve that and like, there are five steps then in this processibility theory and the fourth step it is this putting the verb in second place, instead of saying then "in the summers I fish" so say man "in the summers I fish". Hay que pasar por ciertos pasos para conseguirlo, y hay cinco pasos en esta teoría de la procesabilidad, y el cuarto paso es poner el verbo en segundo lugar, en vez de decir "en los veranos pesco" dices "en los veranos pesco". Há cinco passos nesta teoria da processabilidade, e o quarto passo é colocar o verbo em segundo lugar, em vez de dizer "nos Verões pesco", dizemos "nos Verões pesco". Bunu başarmak için belirli adımlardan geçmeniz gerekir ve bu işlenebilirlik teorisinde beş adım vardır ve dördüncü adım fiili ikinci sıraya koymaktır, "yazları balık tutuyorum" demek yerine "yazları balık tutuyorum" dersiniz. Det är det fjärde steget. Först måste man gå igenom andra utveckligssteg i språket. |||||||||||gelişim adımları|| |||vierte||||||||Entwicklungsstufen|| |||fourth|step|"First"||||through|other development stages|developmental stages|| |||||||||||etapas de desarrollo|| Dies ist die vierte Stufe, und zuerst muss man die anderen Stufen der Sprachentwicklung durchlaufen. That is the fourth step. First, you have to go through other developmental stages in the language. Esta es la cuarta etapa. Primero hay que pasar por otras etapas del desarrollo del lenguaje. Bu dördüncü aşamadır. Öncelikle dil gelişiminin diğer aşamalarından geçmeniz gerekir. SOFI: Okej. SOFI|Okay

SOFI: Okej. Vilket steg kommer först undrar jag bara? ||Which||||wondering||"just" ||||||||solo SOFI: Okay. Welcher Schritt kommt zuerst, frage ich mich? SOFI: Okay. I'm just wondering which step comes first? SOFI: Tamam. Hangi adım önce gelir, merak ediyorum?

EMIL: Det första steget är ju att man bara kan enskilda ord. ||||||||||отдельные| ||||||||||einzelne| |||the step|||||only|can|individual| ||||||||||ayrı| |||||||||puede entender|palabras individuales| EMIL: Der erste Schritt ist, dass Sie nur einzelne Wörter kennen. EMIL: The first step is that you only know individual words. EMIL: El primer paso es que sólo conoces palabras sueltas. EMIL: İlk adım, sadece tek tek kelimeleri biliyor olmanızdır. Man kan boll, bil och hus och röd. ||Ball|||||rot One|can|ball|car||house||red ||pelota||||| Sie wissen, Ball, Auto und Haus und rot. You know ball, car and house and red. Ya sabes pelota, coche y casa y rojo. Sen det andra steget då börjar man upptäcka att det är skillnad mellan boll och bollar, bil och bilar, hus, huset, röda. |||||||открывать|||||||||||||| ||zweite|||||entdecken||||||||Bälle|||||| Then||second|||"begins"||discover||||difference|between|||balls|||cars|house|the house|red ones |||||||||||||||toplar|||||| |||||||descubrir|||||||||||||| In der zweiten Phase beginnt man dann zu begreifen, dass es einen Unterschied zwischen Ball und Ball, Auto und Auto, Haus, Haus, rot gibt. After the second step, you start to discover that there is a difference between ball and balls, car and cars, house, house, red. Luego, en la segunda etapa, empiezas a darte cuenta de que hay una diferencia entre pelota y pelota, coche y coche, casa, casa, rojo. Och så vidare. ||And so on. Und so weiter. And so on. Och det som är grejen är att det inte riktigt är att upptäcka att det finns. ||||||||||||открыть||| |es|||die Sache||||||||entdecken||| and||||the thing||||||||discover|||exists ||||şey||||||||||| ||||la cuestión||||no|realmente|||descubrir|||existe Und die Sache ist die, es geht nicht wirklich darum zu entdecken, dass es existiert. And the thing is, it's not really discovering that it exists. Mesele şu ki, aslında var olduğunu keşfetmek değil. Man kan ju lära sig första dan att ordföljden ska vara ”I Tyskland finns det”. ||||||ersten Tag||Wortstellung|||||| One can|||learn||first|first day||word order|should|||Germany|| ||||||||sözcük sırası|||||| |||||primer|primer día||orden de las palabras|||||| Sie können schon am ersten Tag lernen, dass die Wortfolge "In Deutschland gibt es" lauten sollte. You can learn on the first day that the word order should be "In Germany there is". El primer día se aprende que el orden de las palabras debe ser "En Alemania hay". Daha ilk günden kelime sıralamasının "Almanya'da var" şeklinde olması gerektiğini öğrenebilirsiniz. Man kan förstå det, men det tar tid att processa det, att liksom få in det i sitt språk. ||||||||||||как бы|||||| |||||||Zeit||verarbeiten||||||||| ||understand|||||||process|||sort of|absorb|into|||| |||||||||işlemek||||||||| ||||pero|||||procesar||||||||| Du kannst es verstehen, aber es braucht Zeit, es zu verarbeiten, um es irgendwie in deine Sprache zu bringen. You can understand it, but it takes time to process it, to sort of get it into your language. Puedes entenderlo, pero lleva tiempo procesarlo, llevarlo a tu lenguaje. Anlayabiliyorsunuz ama bunu işlemeniz, dilinize dökmeniz zaman alıyor.

SOFI: Tycker du då att vi ställer för höga krav på de här språkinlärarna, att vi förväntar oss att de inte ska göra de här felen eller… |||||||||требования||||языковым преподавателям|||ожидаем|||||||||ошибки| ||||||||hohe|Anforderungen||||Sprachlerner|||erwarten|||||||||| |"Think"|||||"set" or "place"|too|too high|demands or expectations|||these|language learners|||expect|||||"will"|make|||mistakes|"or" |||||||||||||dil öğrenme öğretmenleri||||||||||||| ||||||exigimos||demasiado altos|exigencias||||aprendices de idiomas|||esperamos|||||||||| SOFI: Sind Sie der Meinung, dass wir zu viele Anforderungen an diese Sprachschüler stellen, dass wir von ihnen erwarten, dass sie diese Fehler nicht machen oder...? SOFI: Do you then think that we make too high demands on these language learners, that we expect them not to make these mistakes or... SOFI: ¿Cree que exigimos demasiado a estos estudiantes de idiomas, que esperamos que no cometan estos errores o...? SOFI: Dil öğrenenlerden çok fazla talepte bulunduğumuzu, onlardan bu hataları yapmamalarını beklediğimizi düşünüyor musunuz?

EMIL: Nja, det är klart att man ska tala om att det heter ”I Tyskland finns det” och så ska man försöka trycka på det för annars så går det ju inte att lära sig det, utan man måste ju som lärare hjälpa till med det så klart. ||||||||||||||||||||||betonen||||||||||||||||||||||||| |Well||||||"should"|speak about||||is called|I||||||||try|emphasize||||otherwise|"and then"|works||of course|||||||||||teacher|help with it||||| |hıhı|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |||||||debe||||||||||||||intentar|hacer hincapié en||||de lo contrario|||||||||||||||||||||claro EMIL: Na klar, man muss darüber reden, dass es „In Deutschland gibt’s“ heißt, und dann muss man versuchen, es zu pushen, weil man es sonst nicht lernen kann, aber da muss man als Lehrer mithelfen das natürlich. EMIL: Well, it's clear that you have to talk about the fact that it's called "In Germany there is" and then you have to try to push it because otherwise it's not possible to learn it, but as a teacher you have to help with that of course. EMIL: Bueno, por supuesto tienes que decirles que se llama "En Alemania hay" y luego tienes que intentar enfatizarlo porque si no, no se puede aprender, pero como profesor tienes que ayudar con eso, por supuesto. EMIL: Tabii ki onlara "Almanya'da var" denildiğini söylemelisiniz ve sonra bunu vurgulamaya çalışmalısınız çünkü aksi takdirde öğrenemezsiniz, ama bir öğretmen olarak elbette bu konuda yardımcı olmalısınız. Men man måste förstå att det tar tid. |||understand||||time Aber Sie müssen verstehen, dass das Zeit braucht. But you have to understand that it takes time. Ancak bunun zaman aldığını anlamalısınız.

EMIL: Men hur gör du med sådana här fel då, rättar du? ||||||||||korrigierst du| ||||||such errors||mistakes||correct| ||||||tales||||corriges| ||||||такі||||виправляєш| EMIL: Aber wie gehen Sie mit solchen Fehlern um, korrigieren Sie sie? EMIL: But what do you do with mistakes like this, do you correct them? EMIL: Pero, ¿cómo se tratan esos errores, se corrigen? EMIL: Peki bu tür hatalarla nasıl başa çıkıyorsunuz, onları düzeltiyor musunuz? Alltså om vi tar i tal till exempel, när du har en klient eller en kursdeltagare som gör fel. |||nehmen||Zahlen||||||||||||| |||||speech||example|||||client|||course participant||| |||||розмова||||||||||||| |||tomamos||discurso||||||||||||| Zum Beispiel, wenn Sie einen Kunden oder einen Schüler haben, der einen Fehler macht. So if we are talking about, for example, when you have a client or a course participant who makes a mistake. Örneğin, hata yapan bir müşteriniz ya da öğrenciniz olduğundan bahsedecek olursak. Stoppar du och säger ”stopp, det ska vara så här istället”? остановишь|||||||||| Hältst an||||stopp|||||| "Do you stop"||||"stop"|||||| ¿Detienes?|||||||||| ||||durmak|||||| Halten Sie inne und sagen: "Stopp, so sollte es stattdessen sein"? Do you stop and say "stop, it should be like this instead"? Durup "dur, bunun yerine şöyle olmalı" diyor musunuz?

SOFI: Ja och nej. Det beror ju verkligen på. |||really| |||realmente| Das kommt ganz darauf an. It really depends. Bu gerçekten değişir. Det beror på vad det är för typ av person. |||||||kind|| Das hängt von der Art der Person ab. It depends on what kind of person it is. Kişinin türüne göre değişir. Då har man ju ibland kanske den här typen som tror väldigt mycket på sig själv och kanske till och med för mycket på sig själv, och de personerna kan man behöva sätta dit ordentligt, medan andra är ju kanske ganska medvetna om de fel de gör och egentligen behöver stärkas som personer och lära sig att acceptera att göra fel. ||||||||||||||||||||||||||||||||поставить||должным образом|||||||сознательные|||||||||старается|||||||||| ||||||||||||||||||||||||||||die Personen||||zurückweisen|||||||||bewusst|||||||||gestärkt werden|||||||||| In this context, "Då" can be translated to "In such cases" or simply "Then."|||you|sometimes||||type of person||||||||||even||||||||||the people|||need to|||properly|while|||||fairly|aware|||||||||be strengthened||people||learn|||accept||make mistakes| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||güçlenmek|||||||||| |||||||||||||||||||||||||||esas|||||poner||debidamente|||||||conscientes de||de|errores|de|||en realidad||fortalecerse|||||||||| Dann gibt es manchmal diese Art von Menschen, die sehr an sich glauben, vielleicht sogar zu sehr an sich selbst, und diese Menschen müssen vielleicht richtig diszipliniert werden, während andere sich vielleicht ihrer Fehler bewusst sind und wirklich als Menschen gestärkt werden müssen und lernen müssen, Fehler zu akzeptieren. Then you sometimes have perhaps this type who believes very much in themselves and perhaps even too much in themselves, and you may have to put those people in place properly, while others are perhaps quite aware of the mistakes they make and really need to be strengthened as people and learn to accept making mistakes. A veces tenemos este tipo de personas que creen mucho en sí mismas y quizás incluso demasiado, y esas personas pueden necesitar una disciplina adecuada, mientras que otras quizás son bastante conscientes de los errores que cometen y realmente necesitan fortalecerse como personas y aprender a aceptar cometer errores. Bazen de kendilerine çok fazla inanan, hatta belki de çok fazla inanan bu tür kişiler vardır ve bu kişilerin uygun şekilde disipline edilmeleri gerekebilir; diğerleri ise belki de yaptıkları hataların oldukça farkındadır ve insan olarak gerçekten güçlendirilmeleri ve hata yapmayı kabullenmeyi öğrenmeleri gerekir. Jag tycker nästan att mitt jobb, det första är att känna in lite vad den här personen har för så att säga självuppfattning och hur man kan jobba med eller mot den, liksom. ||||||||||||||||||||||самовосприятие||||||||||так сказать ||||||||||||||||||||||Selbstwahrnehmung|||||||||| ||almost||||||||sense|||||||||things|||self-perception|||||work with|||against||"sort of" ||||||||||||||||||||||öz algısı|||||||||| ||||||||||sentir|en|||||||||||Autoimagen|||||||||| Ich glaube fast, dass es meine Aufgabe ist, zunächst einmal zu erkennen, wie die Selbstwahrnehmung dieser Person aussieht und wie man sozusagen mit oder gegen sie arbeiten kann. I almost think that my job, the first thing is to feel a little about what this person has for self-concept, so to speak, and how to work with or against it, as it were. Casi creo que mi trabajo, lo primero es reconocer cuál es la autopercepción de esta persona, por así decirlo, y cómo se puede trabajar con o contra ella, por así decirlo. Neredeyse benim işimin, ilk olarak, tabiri caizse, bu kişinin benlik algısının ne olduğunu ve bununla nasıl çalışabileceğinizi veya buna karşı nasıl çalışabileceğinizi tanımak olduğunu düşünüyorum.

EMIL: Jag håller med. |I|agree| EMIL: Ich stimme zu. EMIL: I agree. Estoy de acuerdo. Katılıyorum. Man vill ju… det är bra att rätta tycker jag, men man måste känna av liksom om, hur mycket man kan stoppa. ||of course|||||correct|"I think"|||||sense||"you know"|||"how much"|||hold back Uno|quiere||||||corregir||||||sentir|||||||| Man will ... es ist gut, zu korrigieren, denke ich, aber man muss spüren, wie viel man aufhören kann. You want to... it's good to correct, I think, but you have to sense how much you can stop. Quieres... es bueno corregir, creo, pero tienes que sentir cuánto puedes parar. Düzeltmek istiyorsunuz... bence düzeltmek iyi bir şey ama ne kadar durabileceğinizi hissetmeniz gerekiyor.

SOFI: Och sen, som lärare har ju jag en helt annan funktion än till exempel en kompis, en partner eller en kollega, att jag har ju någon slags rätt eller till och med skyldighet att rätta. |||||||||||||||||||||||||||сложной||||||обязанность|| |||||||||||Funktion||||||||||||||||eine Art von||||||Pflicht||korrigieren ||"then"||teacher|||||completely|different|role|||||friend||partner|||||||||kind of|authority|||||obligation|"to"|correct |||||||||||işlevi|||||||||||||||||||||||| |||||||||||función|que||||||||||||||algún tipo de|algún tipo de|derecho|||||obligación de corregir||corregir SOFI: Und dann habe ich als Lehrer eine ganz andere Funktion als zum Beispiel ein Freund, ein Partner oder ein Kollege, zu deren Korrektur ich ein Recht oder sogar eine Verpflichtung habe. SOFI: And then, as a teacher, I have a completely different function than, for example, a friend, a partner or a colleague, that I have some kind of right or even obligation to correct. SOFI: Y entonces, como profesor tengo una función completamente diferente a la de, por ejemplo, un amigo, un compañero o un colega, a los que tengo algún tipo de derecho o incluso la obligación de corregir. SOFI: Ve bir öğretmen olarak, örneğin bir arkadaştan, bir ortaktan veya bir meslektaştan tamamen farklı bir işleve sahibim, bir tür düzeltme hakkım veya hatta yükümlülüğüm var. Jag bor ju och lever tillsammans med en fransman till exempel, och han tar ju väldigt illa upp om jag rättar honom så där spontant, även om jag både har rätt och vet varför han säger fel, så jag tror också att det är väldigt viktigt att man känner igen vad man själv har för roll eller relation till den här personen. ||||||||Franzosen||||er||||schlecht||||||||spontan||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |live|after all||live||||Frenchman|||||||very|badly||||corrects|||like that|spontaneously|even|||both||right||know|why he says||||||I think||||||important||||recognize|||oneself|||role||role or relationship|||| |||||||||||||alır|||kötü||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |vivo||y|vivo||||francés||||||||||||corrijo||||espontáneamente||||tanto||razón||||||||||||||||||||||uno mismo||||||||| Ich lebe zum Beispiel mit einem Franzosen zusammen, und er ist sehr beleidigt, wenn ich ihn spontan korrigiere, obwohl ich sowohl Recht habe als auch weiß, warum er etwas Falsches sagt, also denke ich, dass es auch sehr wichtig ist, seine eigene Rolle oder Beziehung zu dieser Person zu erkennen. I live with a Frenchman, for example, and he takes it very seriously if I correct him spontaneously, even though I'm both right and know why he's wrong, so I also think it's very important to you recognize your own role or relationship to this person. Vivo con un francés, por ejemplo, y se ofende mucho si le corrijo espontáneamente, aunque yo tenga razón y sepa por qué dice las cosas mal, así que creo que también es muy importante reconocer tu propio papel o relación con esa persona. Örneğin bir Fransızla yaşıyorum ve hem haklı olmama hem de neden yanlış söylediğini bilmeme rağmen onu kendiliğinden düzelttiğimde çok güceniyor, bu nedenle bu kişiyle kendi rolünüzün veya ilişkinizin farkına varmanın da çok önemli olduğunu düşünüyorum.

EMIL: Ja, precis. Det är ju svårare, alltså jag får ju bita mig i tungan ibland när jag umgås med folk som har svenska som andraspråk när de säger saker, för att de vill kanske bli rättade man de vill det inte. ||||||||кусать|||язык||||общаюсь||||||||||||||||||править||||| ||||||||auf die Zunge|||Zunge beißen||||||||||||||||||||||korrigiert werden|man möchte nicht|||| ||of course|more difficult|"so"||"have to"||bite|||tongue|sometimes|when||spend time with|||||||second language|when||say|things|||||might|be corrected|corrected||||| ||||||||biti|||dilimi||||||||||||||||||||||||||| |||más difícil|||||morderme|||lengua||||relaciono con||||||||||||||||||corregidos|pero|||| Es ist schwieriger, also muss ich mir manchmal auf die Zunge beißen, wenn ich mit Leuten rumhänge, die Schwedisch als Zweitsprache sprechen, wenn sie Dinge sagen, weil sie korrigiert werden wollen, aber sie tun es nicht. It's more difficult, so I have to bite my tongue sometimes when I hang out with people who speak Swedish as a second language when they say things, because maybe they want to be corrected, but they don't. Es más difícil, así que a veces tengo que morderme la lengua cuando me relaciono con personas que tienen el sueco como segunda lengua cuando dicen cosas, porque puede que quieran que se les corrija pero no quieren. Daha zor, bu yüzden bazen ikinci dili İsveççe olan insanlarla sosyalleştiğimde bir şeyler söylediklerinde dilimi ısırmak zorunda kalıyorum, çünkü düzeltilmek isteyebilirler ama düzeltilmek istemiyorlar. Ibland känner jag ”men jag hjälper ju till om jag rättar, men det kanske…” Jag hade en kompis som hjälpte mig att flytta en gång till exempel, och han var nybörjare i språket och hade svårt med uttal och så vidare, och så bar han in en kartong i min lägenhet och så sa han till mig ”På kuken?”. |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||бар||||||||||||||| ||||||||||corrects|||maybe||||friend||helped|||move||||for example||||beginner|||||difficulty|with|pronunciation|and||and so on|||carried||||cardboard box|||apartment||and so|said||||on|"On the dick?" ||||||||||||||||||||||||||||||Anfänger|||||||Aussprache|und|||||||||Karton|||Wohnung||||||||Auf den Schwanz? |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||karton|||||||||||kedi ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||кулем |siento|yo|||||||||||||||||ayudó|||mudarme|||||||||||||||||||||llevó|||en el pene|caja de cartón||||||said|||||En el contexto proporcionado, la palabra "kuken" se traduce al español como "el pene". Sometimes I feel "but I'm helping if I correct, but maybe..." I had a friend who helped me move once, for example, and he was a beginner in the language and had difficulty with pronunciation and so on, and so he brought a cardboard box into my apartment and then he said to me "On the dick?". A veces tengo la sensación de que "si corrijo, ayudo, pero a lo mejor..." Una vez, por ejemplo, un amigo me ayudó a mudarme, y él era principiante en el idioma y tenía dificultades con la pronunciación y demás, y cargó con una caja de cartón hasta mi piso y me dijo "¿En la polla?". Bazen "ama düzeltirsem yardımcı olurum, ama belki..." gibi hissediyorum. Örneğin bir keresinde taşınmama yardım eden bir arkadaşım vardı ve dilde acemiydi ve telaffuzda vb. zorluklar yaşıyordu ve daireme bir karton kutu taşıdı ve bana "Horozun üstünde mi?" dedi. Den han ville säga var alltså ”I köket?” men det var fel preposition, han sa ”på” istället för ”i”, han sa fel genus, han trodde att det hette ”köken” istället för ”köket” och han kunde inte uttala ”köket” utan det blev något annat istället. ||||||||||||||||||||||род||||||||||||||||||||| ||||||||||||Präposition||||||||||Genus||||||Küchen|stattdessen|||||||aussprechen||||||| ||wanted to|say||therefore||the kitchen|||||preposition||||"instead of"|||he|said||grammatical gender||thought|||was called|the kitchen|||the kitchen|||could||pronounce||without||became|something else instead|something else instead|"instead of" |||||||mutfakta|||||||||||||||cins||||||||||||||||||||| ||||||||||||preposición||||||||||género gramatical|||||||||la cocina||||||la cocina|||||| So what he wanted to say was "In the kitchen?" but it was the wrong preposition, he said "on" instead of "in", he said the wrong gender, he thought it was called "the kitchen" instead of "the kitchen" and he couldn't pronounce "the kitchen" but it was something else instead. El que quería decir era "¿En la cocina?" pero se equivocó de preposición, dijo "en" en lugar de "en", dijo el género equivocado, pensó que era "las cocinas" en lugar de "la cocina" y no pudo pronunciar "la cocina", así que se convirtió en otra cosa. Söylemek istediği "Mutfakta mı?" idi. Ama edat yanlıştı, "içinde" yerine "üzerinde" dedi, yanlış cinsiyeti söyledi, "mutfak" yerine "mutfaklar" olduğunu düşündü ve "mutfak" kelimesini telaffuz edemedi, bu yüzden onun yerine başka bir şey oldu. Men jag kunde inte riktigt rätta honom i den situationen utan det blev bara ”ja, ställ den gärna i köket”. |||||||||Situation||||||stellen|||| ||could|||correct||||the situation|"but instead"||turned into|just||put||"please"||the kitchen |||||||||||||||||||mutfak ||||realmente|||||||||||ponla|||| Aber ich konnte ihn in dieser Situation nicht wirklich korrigieren, es hieß nur: "Ja, du kannst es gerne in die Küche stellen". But I couldn't really correct him in that situation, instead it just became "yes, feel free to put it in the kitchen". Pero realmente no podía corregirle en esa situación, era simplemente "sí, por favor, ponlo en la cocina". Ama bu durumda onu gerçekten düzeltemedim, sadece "evet, lütfen mutfağa koy" dedim. Han hade tappat ansiktet väldigt om jag hade sagt vad han egentligen sa, fast där är det ju svårt också för han kan ju inte gå omkring och säga ”kuken” när han menar ”köket”, så ska jag hjälpa honom, eller? ||потерял|лицо|||||||||||||||||||||||||||||||||||| ||verloren|das Gesicht verlieren|||ich|||||||aber|||||||||||||herumlaufen|||Schwanz|||||||||| ||kaybetmiş||||||||||||||||||||||||||||||||||||| ||perdido|la dignidad|mucho|||||||realmente dijo||pero|||||||||||||alrededor de||||||||||||| ||lost|face|very much|||||what||"actually"||but|there|is||"you know"|difficult|"as well"||||||walk around|around||say|the dick|"when"||means|||"should I"||||"or" Er hätte sehr viel Gesicht verloren, wenn ich gesagt hätte, was er wirklich gesagt hat, obwohl das auch schwierig ist, weil er nicht herumlaufen und "der Schwanz" sagen kann, wenn er "die Küche" meint, also sollte ich ihm helfen, oder? He would have lost his face very much if I had said what he actually said, although it's difficult there too, because he can't go around saying "the cock" when he means "the kitchen", so I'll help him, right? Se habría desprestigiado mucho si hubiera dicho lo que realmente dijo, pero ese es otro problema, porque no puede ir por ahí diciendo "polla" cuando quiere decir "cocina", así que ¿debo ayudarle, o? Gerçekte söylediği şeyi söyleseydim çok itibar kaybederdi, ama bu da başka bir sorun çünkü "mutfak" demek isterken "horoz" diyemez, bu yüzden ona yardım etmeli miyim, yoksa?

SOFI: Men hur är det då, om du har en person som är kollega liksom med någon som håller på och lär sig svenska. ||||||||||||||||||learning||||| ||||||||||||||||alguien||||||| SOFI: But what if you have a person who is a colleague as well as someone who is learning Swedish. SOFI: Pero ¿qué pasa si tienes una persona que es un colega, así como alguien que está aprendiendo sueco. SOFI: Peki ya hem meslektaşınız hem de İsveççe öğrenen bir kişi varsa? Tycker du att den kollegan då ska rätta den här typen av fel, och hur ska man rätta? ||||Kollege||||||||||||| "Do you think"|"you"|||the colleague|||correct||||||and||||correct ||||iş arkadaşının||||||||||||| ||||colega||debe|corregir|||tipo|||||||corregir Do you think that colleague should then correct this type of error, and how should it be corrected? ¿Cree que el colega debería corregir entonces este tipo de error, y cómo debería hacerlo? Sizce meslektaşınız bu tür bir hatayı düzeltmeli mi ve nasıl düzeltmeli?

EMIL: Om man är svensk på en arbetsplats och har en utländsk kollega? |||||на||||||| |||||||workplace||||foreign| EMIL: If you are Swedish at a workplace and have a foreign colleague? EMIL: Si eres sueco en un lugar de trabajo y tienes un compañero extranjero... EMIL: Eğer bir işyerinde İsveçli iseniz ve yabancı bir iş arkadaşınız varsa? Nej, då ska man inte det, tycker jag. ||should||||"I think"| No, then you shouldn't, I think. Hayır, o zaman yapmamalısın bence. För då sätter man sig över sin kollega. ||puts||||| Because then you put yourself above your colleague. Çünkü o zaman kendinizi meslektaşınızın üstüne koyarsınız. Nej. HAYIR. Det där är ju jättesvårt, det tror jag inte går så bra. ||||really difficult||||||| ||||çok zor||||||| ||||muy difícil||||||| That is very difficult, I don't think it will go very well. Bu çok zor, iyi gideceğini sanmıyorum. Nej.

SOFI: Men samtidigt, om din utländska kompis gör något sådant där fel som blir skrattretande och kanske är liksom… Ska man ta upp det eller hur gör man då? |||||||||такое|||||смешно|||||||||||||| |||||ausländisch||||solche Fehler|||||lächerlich|||||||aufgreifen||||||| ||"at the same time"|||foreign friend's|friend|does|something like that|such a thing||mistake||becomes|ridiculous||maybe|"is"|"sort of"|||bring up||it||||| ||||||||||||||gülünç|||||||almak||||||| ||al mismo tiempo|||extranjera||hace|||||||Ridículo|||es|||||||||hace|| SOFI: Aber gleichzeitig, wenn dein ausländischer Freund so etwas falsch macht, wird das lächerlich und ist vielleicht wie... Solltest du es ansprechen oder wie machst du es? SOFI: But at the same time, if your foreign friend does something wrong that is laughable and maybe like... Should you bring it up or how do you do it? SOFI: Pero al mismo tiempo, si tu amigo extranjero comete un error que se convierte en risible y es quizás como... ¿Debes sacarlo a relucir o qué haces entonces? SOFI: Ama aynı zamanda, yabancı arkadaşınız gülünç hale gelen bir hata yaparsa ve belki de... Bunu gündeme getirmeli misiniz yoksa o zaman ne yaparsınız?

EMIL: Det handlar ju om vad man har för relation också, men det är bra om man kan skratta åt det tillsammans. ||||||||||||||||||lachen darüber zusammen||| ||is about|||what||||relationship|"as well"||||good||||laugh at it|at|| ||||||||||||||||||reírse juntos|reírse de|| EMIL: Das hängt auch von Ihrer Beziehung ab, aber es ist gut, wenn Sie gemeinsam darüber lachen können. EMIL: It's about what kind of relationship you have as well, but it's good if you can laugh about it together. EMIL: También depende de vuestra relación, pero es bueno si podéis reíros juntos de ello. EMIL: Bu ilişkinize de bağlı, ama birlikte gülebiliyorsanız iyi olur. Man får ju hoppas att den personen har den självdistansen, men det kan ju bli väldigt känsligt, så man får ju göra det på något fint sätt. |||||||||самоиронии|||||||чувствительно|||||||||| |||||||||Selbstironie|||||werden||heikel|||||||||| |||||||||öz disiplinini||||||||||||||||| |||||||||distancia personal|||||||delicado|||debe||||||| |||||||||self-awareness|||||||sensitive|||||||||nice|way Man muss hoffen, dass die Person diese Selbstdistanz hat, aber sie kann sehr empfindlich sein, also muss man es auf eine nette Art und Weise tun. You have to hope that person has that self-distance, but it can be very sensitive, so you have to do it in a nice way. Hay que esperar que la persona tenga esa autodistancia, pero puede ser muy sensible, así que hay que hacerlo de forma amable. Kişinin bu öz mesafeye sahip olduğunu ummalısınız, ancak bu çok hassas olabilir, bu yüzden bunu güzel bir şekilde yapmalısınız. Men om någon säger något som är roligt så måste man ju få skratta, det vore ju onaturligt annars. |||||||||||||||было бы||неестественно| |||||||||||||||||unnatürlich| ||someone||something|||funny||||||||would be||unnatural|otherwise |||||||||||||||olurdu||| |||||||||||||reír||sería||No natural|de lo contrario But if someone says something funny, you have to laugh, it would be unnatural otherwise. Pero si alguien dice algo gracioso, hay que reírse, de lo contrario sería antinatural. Ama biri komik bir şey söylerse gülmek zorundasınız, aksi takdirde bu doğal olmaz.

SOFI: Vi har ju suttit här och skrattat väldigt mycket, och det är ju väldigt känsligt det där, tycker jag. ||||gesessen||und|gelacht|||||||||||| SOFI||||sat|||laughed a lot|very|||||||sensitive|||| ||||oturmuş||||||||||||||| ||||sentado|||reído mucho||||||||delicado|||| SOFI: Wir haben hier gesessen und viel gelacht, und ich denke, das ist ein sehr heikles Thema. SOFI: We've sat here and laughed a lot, and it's very sensitive, I think. Men det finns ju också en risk i att inte skratta. ||||||risk||||laugh But there is also a risk in not laughing. Ancak gülmemenin de bir riski vardır. Om vi tänker på det här första exemplet med tjejen som skrev att hon var en spis. ||||||||||||||||печь |||||||Beispiel||Mädchen||||||| |||||||örnek||||||||| |||||||ejemplo||la chica||||||| |||||||example||the girl||wrote|||||stove If we think about this first example of the girl who wrote that she was a stove. Si pensamos en este primer ejemplo con la chica que escribió que era una cocinera. Bu ilk örneği, ocakçı olduğunu yazan kızla birlikte düşünürsek. Om hon går hem sen och upptäcker då sitt fel, alltså blir det inte liksom lite skämmigt att sitta och tänka på att hon vet ju att jag vet men inte sa någonting och tror jag att hon tror att hon är en spis, liksom? ||||||узнает|тогда|||||||||стыдно|||||||||||||||||||||||||||| ||||||entdeckt||||||||||peinlich|||||||||||||||||||||||||||Herdplatte| ||||||discovers|||mistake|"therefore"||||||Embarrassing||sit and think||think about|||||||||||||||||||||||stove| |||||y|descubre||||||||||Vergonzoso||||||||||||||||||cree|||||||||estufa| ||||||||||||||||utandırıcı|||||||||||||||||||||||||||| Wenn sie später nach Hause kommt und ihren Fehler entdeckt, ist es dann nicht ein bisschen peinlich, wenn sie weiß, dass ich es weiß, aber nichts gesagt habe, und ich denke, dass sie sich für einen Herd hält, wie? If she goes home late and then discovers her mistake, isn't it a bit embarrassing to sit and think that she knows that I know but didn't say anything and I think she thinks she's a stove, sort of? Si después va a casa y descubre su error, ¿no es un poco vergonzoso sentarse y pensar que ella sabe que yo lo sé pero no le dije nada y creo que se cree una estufa, como? Daha sonra eve gider ve hatasını fark ederse, oturup benim bildiğimi bildiğini ama bir şey söylemediğimi düşünmek biraz utanç verici değil mi ve kendini bir soba mı sanıyor acaba? Det kan ju bli så där. ||||like that|like that So kann es sein. It could be like that. Puede ser así. Böyle olabilir. Ibland kan det ju vara bra att prata ut om det och erkänna varandra som vuxna människor. ||||||||||||признавать|||| ||||||||||||anerkennen|||| "Sometimes"||||be|||talk|||||acknowledge|||adults|people ||||||||||||kabul etmek|||| ||||||||||||reconocer|||| Manchmal kann es gut sein, darüber zu sprechen und sich gegenseitig als Erwachsene anzuerkennen. Sometimes it can be good to talk about it and acknowledge each other as adults. A veces puede ser bueno hablar de ello y reconocerse como adultos. Bazen bu konuda konuşmak ve birbirimizi yetişkin olarak tanımak iyi olabilir.

EMIL: Ja, så är det ju. EMIL: Yes, that's the case. EMIL: Evet, işte böyle. Men rättar du infödda svenskar om de har sagt något fel? men|||коренные||||||| |||Einheimische||||||| But|||native speakers|native Swedes|||||| |||nativos|||||dicho|| Aber korrigieren Sie die schwedischen Muttersprachler, wenn sie etwas Falsches gesagt haben? But do you correct native Swedes if they have said something wrong? Pero, ¿se corrige a los suecos nativos si han dicho algo incorrecto? Ama yanlış bir şey söylediklerinde yerli İsveçlileri düzeltiyor musunuz? Det gör du ju kanske inte. Sie vielleicht nicht. Maybe you don't. Puede que no. Belki de bilmiyorsundur.

SOFI: Dig kanske. |Dich| |Te| SOFI: Maybe you. SOFI: Tal vez tú. SOFI: Belki sen.

EMIL: Ja, möjligtvis. ||Ja, möglicherweise. ||belki ||можливо ||Sí, posiblemente. ||possibly EMIL: Yes, possibly. EMIL: Evet, muhtemelen. Men det är en väldig balansgång för till exempel så tror jag du känner en som sa att i flera års tid så avslutade hon sina mejl med ”vanliga hälsningar” för hon tänkte så här, vanliga, ”common greetings” istället för vänliga hälsningar. ||||огромная|балансировка||||||||||||||||||||||||||||||||приветствия|||| ||||gewaltige|Gratwanderung||||||||||||||||||beendete|||E-Mails|||Gruß|||||||gewöhnliche|freundliche Grüße|||freundliche|freundliche Grüße ||||delicate|balancing act|||||believe|||||||||several|years'|period of time||ended|||emails||common|best regards||||||common|common|common greetings|instead of||kind|best regards ||||enorme|equilibrio delicado||||||||conoces a|en||dijo||||años|||terminaba|||correos electrónicos||comunes|Saludos cordiales|||||||||||cordiales| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||selamlar|||| Aber es ist eine große Gratwanderung, denn ich glaube, Sie kennen zum Beispiel jemanden, der sagte, dass er jahrelang seine E-Mails mit "allgemeinen Grüßen" beendete, weil er so dachte, allgemeine Grüße statt freundlicher Grüße. But it's a very balancing act because, for example, I think you know someone who said that for several years she ended her emails with "common greetings" because she thought like this, common greetings instead of friendly greetings. Pero es un gran acto de equilibrio porque, por ejemplo, creo que conoces a alguien que dijo que durante varios años terminó sus correos electrónicos con "saludos comunes" porque pensaba así, saludos comunes en lugar de saludos amistosos. Ancak bu çok büyük bir dengeleme işi çünkü örneğin, sanırım birkaç yıl boyunca e-postalarını "ortak selamlar" ile bitirdiğini söyleyen birini tanıyorsunuz çünkü böyle düşünüyordu, dostça selamlar yerine ortak selamlar. Och så har man gjort det i flera år till alla kollegor. |||||it||several|||| And so it has been done for several years to all colleagues. Y esto se ha hecho durante años a todos los colegas. Ve bu yıllardır tüm meslektaşlarımıza yapılıyor. Ingen har sagt något! No one||said|something No one has said anything! Kimse bir şey söylemedi!

SOFI: Då kan man ju känna sig ganska lurad. ||||||||обманутым |||||feel||pretty|cheated ||||||||betrogen fühlen ||||||||kandırılmış ||||||||обдуреним ||||||||engañado/a SOFI: Then you can feel quite cheated. SOFI: Entonces puedes sentirte bastante engañado. SOFI: O zaman kendinizi oldukça kandırılmış hissedebilirsiniz.

EMIL: Jag tror att det är vanligt generellt att svenskar de säger bara ”åh, du är så duktig på svenska” när man har lärt sig att säga ”hej” ungefär så det kan vara ganska bra. |||||||в общем||||||||||||||||||||||||||| ||||||common|generally||Swedes|||just|oh||||good at something|||when|||learned||||"hello"|approximately|so||||fairly| |||||||allgemein||||||||||||||||||||||||||| |||||||||||||||||başarılı||||||||||||||||| |||||||||||||||||досвідчений||||||||||||||||| ||||||común|en general|||||solo||||||||||||||||aproximadamente|||||| EMIL: I think it's common in general for Swedes they just say "oh, you're so good at Swedish" when you've learned to say "hey" roughly so it can be quite good. EMIL: Creo que suele ser habitual que los suecos digan "oh, qué bien se te da el sueco" cuando has aprendido a decir "hola", así que eso puede estar muy bien. EMIL: Bence İsveçlilerin "hey" demeyi öğrendiğinizde "oh, İsveççe'de çok iyisin" demeleri genellikle yaygındır, bu yüzden bu oldukça iyi olabilir. Jag tror många i och för sig kan vara ganska tacksamma om man talar om för dem, ”nej nu sa du så där, det heter så där”. ||||||||||dankbar sein würden|||spricht||||||||||||| ||many||"and"|||||fairly|grateful|||speaks||||no|||||||"is called"|| ||||||||||minnettar|||||||||||||||| ||||||||||agradecidos||||||les|||||||||| Ich glaube, viele Menschen sind sogar recht dankbar, wenn man ihnen sagt: "Nein, das hast du gesagt, das heißt so". I think many people in and of themselves can be quite grateful if you tell them, "no, you said that, it's called that". Creo que mucha gente puede estar bastante agradecida si le dices "no, eso lo has dicho tú, se llama así". Bence pek çok insan, onlara "hayır, bunu sen söyledin, buna böyle denir" dediğinizde oldukça minnettar olabiliyor.

SOFI: Men det handlar ju då om rätt situation och att man kanske inte säger det inför andra. ||||||||||||||||перед| ||||||||||||||||vor anderen| |||is about|||||||||||||in front of| ||||||||||||||||перед| |||se trata de||||situación adecuada|||||||||| SOFI: But then it's about the right situation and that you might not say it in front of others. SOFI: Pero se trata de la situación adecuada y de que no lo digas delante de los demás. SOFI: Ama bu doğru durumla ilgili ve bunu başkalarının önünde söylemeyebilirsiniz. 索菲:但这取决于正确的情况,而且你可能不会在别人面前说出来。

EMIL: Precis, nej men som lärare så tycker jag att det är självklart att man rättar. |||||Lehrer|||||||selbstverständlich||| ||||||||||||obvious||| ||||||||||||por supuesto|||corrige trabajos EMIL: Exactly, no, but as a teacher, I think it's obvious that you correct. EMIL: Exactamente, no, pero como profesor creo que es obvio que corrige. EMIL: Kesinlikle, hayır, ama bir öğretmen olarak haklı olduğunuzun açık olduğunu düşünüyorum. Det är ju… vem ska göra det om inte jag gör det? Das heißt ... wer wird es tun, wenn ich es nicht tue? It's... who's going to do it if I don't? Es decir... ¿quién lo hará si no lo hago yo? Yani ... ben yapmazsam kim yapacak? Alltså ska personen gå ut till sitt jobb sen och skriva ”vanliga hälsningar” i tio år och så läraren har inte sagt någonting. ||||||||||||||||||Lehrer|||| "Therefore"|||||||||||normal|||||||the teacher|||| So the person has to go out to work later and write "ordinary greetings" for ten years and the teacher hasn't said anything. Así que la persona sale a su trabajo y escribe "saludos normales" durante diez años y el profesor no ha dicho nada. Yani kişi işine gidiyor ve on yıl boyunca "normal selamlar" yazıyor ve öğretmen hiçbir şey söylemiyor. Nej.

SOFI: Då blir man sviken av en person som man verkligen litar på. ||||обманутым|||||||доверяет| ||||betrayed|||||||trusts| ||||enttäuscht|||||||vertraut| ||||ihanet edilmek|||||||| ||||зраджений|||||||| ||||traicionado||||||realmente|| SOFI: Dann wird man von einer Person enttäuscht, der man wirklich vertraut. SOFI: Then you are let down by a person you really trust. SOFI: Entonces te traiciona una persona en la que realmente confías. SOFI: Sonra gerçekten güvendiğiniz bir kişi tarafından ihanete uğruyorsunuz.

EMIL: Ja, då gör jag ju inte mitt jobb om jag inte talar om. EMIL: Yes, then I'm not doing my job if I don't talk about. Bueno, no estaría haciendo mi trabajo si no te lo digo. Size söylemezsem işimi yapmamış olurum. 埃米尔:是的,如果我不谈论,我就没有做好我的工作。 Du sa så där, det heter så där. You said so, it's called so. Tú lo has dicho, se llama así. Bunu sen söyledin, buna böyle denir.

SOFI: Jag tänker, det som kanske man ska tänka som svensk det är ju det här, hur är det när man själv lär sig ett språk? ||||||||think about||||||||how||||||||| ||||||||||||||||cómo||||||||| SOFI: Ich denke, als Schwede sollten Sie vielleicht einmal darüber nachdenken: Wie ist es, wenn Sie selbst eine Sprache lernen? SOFI: I'm thinking, maybe what you should think about as a Swede is this, what is it like when you learn a language yourself? SOFI: Creo que lo que quizá debería plantearse como sueco es lo siguiente: ¿qué se siente cuando uno mismo aprende un idioma? SOFI: Bence bir İsveçli olarak belki de düşünmeniz gereken şey şu: Bir dili kendi kendinize öğrenmek nasıl bir şey? De flesta svenskar vi har ju på något stadium i livet lärt oss engelska och det är väl ingen som känner att det där flyter på helt och hållet i alla situationer, utan man gör ju fel och vi känner ju ofta också att det kanske påverkar vårt självförtroende och vår självbild och vår identitet och det får man ju inte glömma att det är så för dem som faktiskt lär sig svenska. |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||самоощущение|||идентичность|||||||||||||||||| ||||||||Stadium||Leben||||||||||||das||fließt reibungslos||ganz und gar|und|ganz und gar||||||||||||||||||beeinflusst||Selbstvertrauen|||Selbstbild||||||||||vergessen||||||||||| |||||||some stage|stage||||||||||||||||flows||||completely|do||situations|||||||||||||||affects||self-confidence|||self-image|||identity|||||||||||||||||| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||etkiler|||||||||||||||||||||||||| ||||||||etapa||||||||||nadie||siente||||fluye||||completamente||||||||||||||||||afecta||Confianza en sí mismo|||autoimagen|||||||||||||||por|||||| Die meisten von uns Schweden haben irgendwann in ihrem Leben Englisch gelernt und niemand hat das Gefühl, dass es in allen Situationen vollständig fließt, aber Sie machen Fehler und wir haben oft auch das Gefühl, dass dies unser Selbstvertrauen und unser Selbstbild und unsere Identität beeinträchtigen könnte , und wir dürfen nicht vergessen, dass es für diejenigen, die tatsächlich Schwedisch lernen, so ist. Most of us Swedes have learned English at some stage in their lives and no one feels that it flows completely in all situations, but you make mistakes and we often also feel that it might affect our self-confidence and our self-image and our identity, and we mustn't forget that it's like that for those who actually learn Swedish. La mayoría de los suecos han aprendido inglés en algún momento de su vida, y nadie tiene la sensación de que fluya sin problemas en todas las situaciones, sino que se cometen errores y a menudo sentimos que afecta a nuestra autoestima, a nuestra imagen de nosotros mismos y a nuestra identidad, y no debemos olvidar que este es el caso de los que realmente aprenden sueco. İsveçlilerin çoğu hayatlarının bir döneminde İngilizce öğrenmiştir ve hiç kimse her durumda sorunsuz bir şekilde aktığını hissetmez, ancak hatalar yaparsınız ve genellikle bunun özgüvenimizi, öz imajımızı ve kimliğimizi etkilediğini hissederiz ve bunun aslında İsveççe öğrenenler için de geçerli olduğunu unutmamalıyız. 我们大多数瑞典人都在人生的某个阶段学习过英语,没有人觉得它在所有情况下都能完全流畅,但你犯了错误,我们也经常觉得这可能会影响我们的自信、自我形象和身份,我们不能忘记,对于那些真正学习瑞典语的人来说也是如此。

EMIL: Nästa avsnitt så kommer vi att prata lite om så att säga andra sidan, lite hur de här utländska kollegorna eller personerna ser svenskar och vi har som tema här ”Är svenskar lata, blyga och dåliga på att ta kritik?” |||||||||||||||||||||||||||||||||ленивые|скромные|||||| ||Folge|||||||||||||||||ausländische|ausländischen Kollegen|||||||||Thema|||Schweden|faul|schüchtern||schlecht darin|||annehmen|Kritik |Next|episode||||||||||so to speak|other side|other side|||||foreign|colleagues||||||||as|theme||||lazy|shy||bad at taking||||criticism |||||||||||||||||||||||||||||tema||||||||||| ||próximo episodio|||||||||||otra|otro lado||||||colegas extranjeros|||ven||||||tema||||perezosos|tímidos||malos para recibir||||críticas EMIL: In the next episode, we will talk a little about the other side, so to speak, a little about how these foreign colleagues or people see Swedes, and our theme here is "Are Swedes lazy, shy and bad at taking criticism?" EMIL: En el próximo episodio hablaremos un poco del otro lado, por así decirlo, de cómo ven a los suecos estos colegas o personas extranjeras, y nuestro tema aquí es "¿Son los suecos perezosos, tímidos y malos para aceptar críticas?". EMIL: Bir sonraki bölümde, tabiri caizse, bu yabancı meslektaşların veya insanların İsveçlileri nasıl gördükleri hakkında biraz konuşacağız ve buradaki temamız "İsveçliler tembel, utangaç ve eleştiri alma konusunda kötü mü?".

EMIL: Vi ses igen i nästa avsnitt. ||sehen|||| ||||||episodio EMIL: See you again in the next episode. Nos vemos en el próximo episodio.

SOFI: Ha det bra! SOFI: Take care!