×

Mes naudojame slapukus, kad padėtume pagerinti LingQ. Apsilankę avetainėje Jūs sutinkate su mūsų slapukų politika.

image

Henrik Jönsson, BÖR FÖRETAG FÅ BIDRAG?

BÖR FÖRETAG FÅ BIDRAG?

Regeringen ger 39 miljarder kronor till krisdrabbade företag.

Är detta en strategiskt viktig åtgärd för att stötta näringslivet och arbetsmarknaden

eller är det en tjänstvillig björn på rullskridskor, på ett socialistiskt sluttande plan?

Jag heter Henrik Jönsson, och jag är en oberoende, libertariansk entreprenör och samhällskommentator.

Coronakrisen har drabbat hela världssamfundet, och företagen är inget undantag.

I veckan aviserade regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att man

ämnar avsätta 39 miljarder kronor till ett omställningsbidrag för drabbade företag.

Det som är bra med dagens stöd det är ju ytterligare en åtgärd då för att

rädda svenska företag och svenska jobb

Bör företag räddas av staten?

Vad finns det för olika sätt att uppmuntra företagande i svåra tider

och vad blir konsekvenserna av att staten ger näringslivet stöd?

Dessa frågor tar jag upp i veckans video.

Jag tar inte emot några stöd, så om du uppskattar mina filmer

litar jag på att du helt frivilligt skickar en slant via något av betalningssätten här ute till vänster.

Att göra en av mina filmer har den senaste tiden tagit mellan tre och fyra hela arbetsdagar

och jag gör en aktuell, ny film varenda vecka.

Om du inte redan gjort det, så blir jag glad om du PRENUMERERAR här nedanför

och glöm inte att klicka på den eländiga klock-ikonen, så att du eventuellt får en notis när jag publicerar nytt material.

Vill du vara säker på att inte missa något kan du även prenumerera på mitt veckobrev som finns länkat här nedanför i videons beskrivning.

Jag publicerar nya filmer med en neutronstjärnas regelbundenhet, varenda lördagsmorgon klockan 0800, svensk tid.

Idag pratar jag om bidrag, bolag och bakslag. Häng med!

Det japanska konstruktionsbolaget Kongō Gumi är världens äldsta ännu aktiva företag

vilket med sina 1442 konsekutiva år i drift klår Europas äldsta företag

den Österrikiska restaurangen Stiftskeller St. Peter, med hela 525 år.

Möjligen kan Stiftskeller trösta sig med det faktum att man en gång i tiden serverade

Karl den store ett stop öl som ansågs gott nog för att bevärdigas en dikt.

Men behöver företag som dessa räddas av staten för att kunna överleva historiska kriser - och vad ÄR egentligen ett företag?

För att få svaret måste vi gå tillbaka till den mänskliga civilisationens början.

Företagandets allra tidigaste föregångare kan spåras hela 20,000 år tillbaka i tiden, till Nya Guinea.

Forskare har där funnit spår av en historiskt omfattande handel i obsidian - en vulkanisk och mycket hård bergart.

Lokala paleolitiska jägare verkar ha specialiserat sig på tillverkning av spjutspetsar i detta material

vilka sedan byttes mot andra verktyg, djurhudar och mat.

Det framstår ha bedrivits ett lokalt men ganska omfattande handelsutbyte av denna typ under flera tusen års tid.

Redan då var företagandets villkor samma som idag

människor tillhandahöll olika typer av produkter och tjänster vilka utväxlades till ömsesidig nytta.

Ordet företag beskriver i sin ursprungliga betydelse, ALLA typer av projekt

alltså saker som människor företar sig.

I modern tid har begreppet kommit att likställas med produktions och handelsförbindelser

där människor byter värde mot värde på ett sätt som kommer båda parter till gagn under affärsmässig flagg.

Mänsklighetens mångtusenåriga resa mot specialisering, utveckling och välstånd har dock aldrig varit någon dans på rosor.

Krig har gång på gång slagit hela marknader i spillror. Förtryck har hindrat människor från att bedriva fri handel.

Naturkatastrofer har utplånat hela kulturer.

Ändå har företagen ständigt återuppstått, återuppfunnit sig själva och fortsatt lösa människors problem.

Och det är just denna anpassningsbarhet som är det sanna entreprenörsskapets själ.

Ett företag kan sägas representera ett värde, alltså någonting som människor uppskattar för att det löser ett problem och förbättrar deras liv.

Från den allra enklaste byteshandel av bruksvaror till att designa en mjukvara som optimerar telekom-satelliter

existerar företagen endast med detta syfte: att vara värdeskapande.

För att kunna fullgöra sin uppgift som motorer för värdeskapande föds och dör nya företag hela tiden.

Det ena företagets innovation innebär ofta det andra företagets död

Och ibland förändras hela samhällsekonomin på ett sätt som radikalt ändrar folks konsumtionsmönster.

Få skulle idag anse det klokt att hålla Kodak och Blockbuster vid liv under förevändningen att analog film och DVD-uthyrning måste skyddas.

Det är inte heller överraskande att utbudet av Grand Vintage-champagneprovningar faller när det är kris.

Tvärtom visar det att marknaden är frisk, och att förhållandet mellan utbud och efterfrågan kalibreras utifrån de ekonomiska förutsättningarna.

Det är ändå lätt att förstå varför många vill “rädda” företag.

Ägare till företag i kris tar förstås gärna emot gratis pengar.

Politiker vill å sin sida gärna visa handlingskraft och att man hjälper företagen

och de anställda vill inte förlora sina jobb.

Jag är själv entreprenör. De flesta av mina vänner är entreprenörer. Jag älskar företag, företagande och företagare.

Ändå är det FEL att ge statsbidrag till företag.

Jag ska nu förklara varför – och även berätta vad man bör göra istället!

Den liberala ekonomins verkliga vattendelare gäller huruvida man är för MARKNADSEKONOMIN - PRO MARKET

eller om man är för FÖRETAGEN - alltså PRO BUSINESS.

Politiker har generellt mycket svårt att förstå företagandets villkor

och förväxlar ofta dessa två begrepp.

Man tror sig – i synnerhet från borgerligt håll – stå på den fria marknadens sida när man hjälper enskilda företag.

Men enskilda företag är irrelevanta, och ingrepp för att “rädda företag” berövar i det långa loppet samhället mer värde än vad det bevarar.

För det är MARKNADEN som är det viktiga. Det är de fria marknadskrafterna som ser till att balansera utbud och efterfrågan.

Det är de fria marknadskrafterna som uppfinner nya företag med produkter och tjänster som är innovativa, aktuella och slagkraftiga i ett samhälle statt i ständig förändring.

Det är den fria marknaden som utvecklar, uppfinner och omstöper samhället till att bli rikare, smartare och bättre.

Om man är pro-business eller pro-market beror på vilken verklighetsbild man har: är samhällsekonomin FAST eller är den FLYTANDE?

Ord som “trygghet”, “stabilitet” och “förutsägbarhet” hör alla till den fasta formens tolkning av företagande.

Detta perspektiv betraktar ekonomin som en materiell infrastruktur, vilken mödosamt byggs upp, byggsten för byggsten

där företagen utgör byggstenarna och arbetsmarknadens parter är byggnadsarbetarna.

Utifrån detta pro-business-perspektiv blir det rimligt att vilja bevara

skydda och rädda företagen för att kunna upprättahålla den ekonomiska infrastruktur man känner till och förlitar sig på.

Pro market-perspektivet medger i stället en FLYTANDE bild av samhällsekonomin.

Den entreprenöriella kraften kan liknas vid ett vattenflöde vilket dundrar fram genom varje springa och vrå i det mänskliga samhället.

Om samhällets förutsättningar förändras finner vattnet nya vägar

Rätt använt bevattnar det marknadens bördiga åkrar, driver turbiner och genererar energi

och finner ibland helt nya vägar vilket i grunden förändrar hur själva samhället ser ut.

Att vara pro business och att försöka “rädda företagen” är som att försöka frysa vattenflödet till is

för att det ska bli förutsägbart, mätbart och oföränderligt.

Den svenska modellen utgår från en instrumentell pro-business-syn på företagande

och statsmakten har därför sedan mitten av 1930-talet odlat nära relationer med de stora svenska industriföretagen.

Den marknadsliberale Chicagoekonomen Luigi Zingales sammanfattar i sin bok “A Capitalism for the People”

pro-business-perspektivets problem med följande ord:

“När politiker och etablerade företag sätter sig vid samma bord vet man en sak

det är konsumenterna och nya producenter som blir blåsta.”

De stora och förhandlingsvilliga industriföretagen var begripliga för svenska politiker och fackförbund

och ledde till att storskaliga pro-business-avtal tecknades.

Önskan att frysa fast den etablerade maktordningen gjorde att man ersatte den flytande marknadens dynamism och flexibilitet med stagnans och stabilitet

vilket hämmade marknadens förmåga till förnyelse.

Detta kallas ibland för “crony capitalism” – eller “svågerkapitalism” på svenska.

Politiken har ännu påtagligt svårt att begripa sig på den moderna

decentraliserade ekonomin, där en allt större del av värdeskapandet kommer från småföretagare.

Det går nämligen inte att sluta ramavtal med 10 000 bångstyriga entreprenörer

och det är just detta som är den flytande ekonomins styrka: den är plastisk, pluralistisk och passar inte politiker.

Samhällskriser tenderar att öka statens inflytande över samhället - men utvecklingen går praktiskt taget aldrig åt andra hållet.

I samband med andra världskriget introducerade Sverige både både hyres- och valutareglering.

Hyresregleringen består med smärre justeringar än idag, och är en bidragande orsak till de långa bostadsköer som nu ansätter Sveriges storstadsregioner.

Valutaregleringen syftade till att hindra kapital från att lämna riket.

Det är denna lag som karaktären Gösta Angerud bryter mot i Lasse Åbergs film “Sällskapsresan” från 1980.

Denna krislag med rötterna i den svenska beredskapstiden gjorde det olagligt för svenskar att köpa sommarhus i Spanien ända fram till 1989.

Coronakrisen pådriver just nu denna typ av utveckling, och staten stärker sitt grepp över både samhällsfunktioner

ekonomi och företag på marknadsekonomins bekostnad.

Det mest överhängande problemet med statliga bidrag till företagen gäller maktrelationen

en stat som först kräver in kapital i form av skatt och sedan godtyckligt portionerar ut det igen transfererar makt till sig själv.

För de pengar som delas ut kan nu villkoras.

Vänsterpartiet kräver redan nu ett långsiktigt statligt delägarskap i de företag man räddar.

Denna ambition bekräftades från Socialdemokratiskt håll i veckan

efter att uppgifter om en ny “solvensstödsnämnd” med målet att öka det statliga ägandet i krisande företag nyligen läckte ut.

SSU och Grön ungdom argumenterar för att bolag som ska få stöd måste ha sitt säte i Sverige.

Detta under populistisk flagg för att “stoppa skattesmitning”.

Man tar ingen hänsyn till att Sverige redan är en skattemässig nettovinnare på svenskregistrerade och

svenskt beskattade bolag med sin huvudsakliga tillverkning och försäljning i ANDRA länder

som till exempel HM, TetraPak och Volvo.

Skulle SSU:s och Grön ungdoms nationalpatriotiska bolagsordning bli internationell lag

skulle Sverige vara ett av de länder som förlorade mest på detta.

För världen är stor, Sverige är litet och marknaden är global. Än så länge.

Inte heller Moderaterna håller sig ifrån klatschiga men tveksamma nya kravställningar.

Ett förbud mot utdelningar för de som får stöd kan låta rimligt, men den ekonomiska verkligheten är mer komplex:

Att vara i behov av stöd under 2020 års kris har nämligen inget med föregående års vinster och räkenskaper att göra.

Ett ingrepp i bolagens rätt att ge utdelning straffar alla som investerat i aktier och underminerar tilltron till börsen

med sjunkande investeringskapital som följd.

Detta kommer i sin tur att slå mot pensionsfonder och småsparare i en tid när hela världsekonomin redan är i gungning.

Inte heller Miljöpartiet vill uppvisa sämre regleringsiver.

Finansmarknadsminister Per Bolund funderade i Dagens Industri öppet över generella buffertkrav i näringslivet.

Ett krav av denna typ knyter inte bara upp kapital i passiv tvångsförvaltning på massiv skala

det leder även till lägre investeringsbenägenhet och höjer de redan höga trösklarna för att etablera nya företag i Sverige

Utspelet, som även vittnade om en djup okunskap rörande olika verksamhetstypers elasticitetsbehov

väckte ett ramaskri – och Bolund backade.

Alla dessa ingrepp, angrepp och missgrepp vittnar om faran med att låta staten dela ut villkorade allmosor till näringslivet.

Men ska vi då inget göra för att hjälpa företagen i en extrem kris?

Jo det ska vi, och jag ska nu ge några konkreta råd för hur man hjälper företagen utan att överföra makten till staten.

Företagen tjänstgör som en tacksam syndabock i tider av kris.

De sägs ta ut “övervinster”. De skatteplanerar. De drivs av girighet. De utnyttjar sin arbetskraft.

Det är också företag som skapat den skärm du nu tittar på. Och den digitala plattform som levererar denna video.

Och servern som driver hela härligheten. Och kameran jag spelar in detta med.

Och som tryckt böckerna jag läst för att lära mig de saker jag nu återberättar.

2019 betalade svenska företag in 143 miljarder kronor bara i bolagsskatt.

Utöver detta betalade Sveriges arbetsgivare 215 miljarder kronor i allmän löneavgift.

Som om detta inte vore nog betalar Sveriges företag även in miljarder kronor i

tullavgifter, handläggningsavgifter, redovisningsavgifter och realisationskostnader.

Utöver det faktum att man också producerar allt som finns.

För att citera Sir Winston Churchill:

“Somliga ser företagen som en farlig tiger som borde skjutas. Andra ser på dem som en ko de kan mjölka.

Få ser företagen som den arbetshäst som drar hela kärran.”

Den 4 oktober 1983 sade det svenska folket ifrån när socialdemokraterna

tillsammans med LO försökte ta kontrollen över näringslivet genom löntagarfonderna.

Den strid vi nu har framför oss är vår egen generations motsvarighet till striden mot löntagarfonderna.

Det gäller liv och död. Det gäller frihet eller socialism. Det gäller pro-market eller pro-business.

Detta kräver att vi som företagare väljer att slåss för MARKNADEN, snarare än för våra egna enskilda företag.

För ENTREPRENÖRSSKAPET snarare än för den kortsiktiga ekonomin. För NÄRINGSFRIHETEN snarare än för resultatrapporten.

För bara genom att höja en röst som är Pro-market kan pro-business-ingreppens maktförskjutning stävjas.

För hela samhällets bästa.

Och här är tre enkla råd för den som vill hjälpa företagen i en tid när de drabbas av både Force Majeure och statskapitalism:

ETT: Skattebefria företagen helt under en fastlagd period. Detta frigör enorma resurser för marknaden att förnya sig själv

utan att pengarna först krävs in av politiker och sedan under styrning och villkor portioneras ut igen.

TVÅ: Återbetala företagens skatt för 2019 och 2020. Den skatt företagen betalar in är ett stöd och ett bidrag till STATEN.

Anledningen till att vi har en stark ekonomi är företagen, och överskottslagren ska användas i tider av kris.

Well, krisen är här – och det är dags för skatteåterbäring

TRE: Låt de företag som är i sämst form gå under med värdighet.

Det är inte en naturlag att alla bolag alltid ska överleva allting.

Säkra i stället en frodig och vildvuxen marknadsfrihet ur vilken nya bolag kan spira för att tackla morgondagens utmaningar.

Tycker du att pro-market-dynamik är viktigare än pro-business-stagnans?

I så fall tycker jag att du ska dela den här videon med dina vänner

och varför inte prenumerera på min YouTube-kanal när du ändå är igång?

Driver du eget företag? Har du egna upplevelser av hur krisen slår och bör hanteras?

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet här nedanför.

Jag uppskattar all respektfull kommunikation, även om jag själv inte har så mycket tid att delta i diskussionerna just nu.

Jag heter Henrik Jönsson, och jag LEVER skillnaden mellan pro-market och pro-business.

Tack för mig, och tack för att ni har lyssnat!

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

BÖR FÖRETAG FÅ BIDRAG? |company||contribution SOLLTEN UNTERNEHMEN SUBVENTIONIERT WERDEN? SHOULD COMPANIES RECEIVE SUBSIDIES? ŞİRKETLER SÜBVANSE EDİLMELİ MİDİR? 公司应该接受补助吗?

Regeringen ger 39 miljarder kronor till krisdrabbade företag. |||||crisis-hit|

Är detta en strategiskt viktig åtgärd för att stötta näringslivet och arbetsmarknaden |||||measure|||support|the business sector||

eller är det en tjänstvillig björn på rullskridskor, på ett socialistiskt sluttande plan? |||||||Rollschuhe||||| ||||service-minded|||roller skates|||socialist slope|slippery slope| oder ist es ein brauchbarer Bär auf Rollschuhen, auf einem sozialistischen Schrägflugzeug? yoksa sosyalist bir yokuşta paten kayan yardımsever bir ayı mı?

Jag heter Henrik Jönsson, och jag är en oberoende, libertariansk entreprenör och samhällskommentator. ||||||||||||social commentator

Coronakrisen har drabbat hela världssamfundet, och företagen är inget undantag. ||||Weltgemeinschaft||||| ||affected||world community||the companies|||exception

I veckan aviserade regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att man

ämnar avsätta 39 miljarder kronor till ett omställningsbidrag för drabbade företag. beabsichtigt||||||||| intends to|allocate|||||transition grant||affected|

Det som är bra med dagens stöd det är ju ytterligare en åtgärd då för att |||||today's||||||||||

rädda svenska företag och svenska jobb

Bör företag räddas av staten? ||be saved||

Vad finns det för olika sätt att uppmuntra företagande i svåra tider |||||||encourage|entrepreneurship|||

och vad blir konsekvenserna av att staten ger näringslivet stöd?

Dessa frågor tar jag upp i veckans video.

Jag tar inte emot några stöd, så om du uppskattar mina filmer |||receive||||||||

litar jag på att du helt frivilligt skickar en slant via något av betalningssätten här ute till vänster. trust|||||completely|voluntarily|||coin||||payment methods||||

Att göra en av mina filmer har den senaste tiden tagit mellan tre och fyra hela arbetsdagar |making|||||||recent|||between|||||

och jag gör en aktuell, ny film varenda vecka.

Om du inte redan gjort det, så blir jag glad om du PRENUMERERAR här nedanför ||||||||||||subscribe (1)||

och glöm inte att klicka på den eländiga klock-ikonen, så att du eventuellt får en notis när jag publicerar nytt material. |forget||||||miserable||||||possibly||||||||

Vill du vara säker på att inte missa något kan du även prenumerera på mitt veckobrev som finns länkat här nedanför i videons beskrivning.

Jag publicerar nya filmer med en neutronstjärnas regelbundenhet, varenda lördagsmorgon klockan 0800, svensk tid. ||||||neutron star's|regularity of a neutron star|||||

Idag pratar jag om bidrag, bolag och bakslag. Häng med! |||||||Rückschläge|| |||||companies||setbacks||

Det japanska konstruktionsbolaget Kongō Gumi är världens äldsta ännu aktiva företag ||construction company|||||oldest|still|active|

vilket med sina 1442 konsekutiva år i drift klår Europas äldsta företag ||||||operation|outperforms|||

den Österrikiska restaurangen Stiftskeller St. Peter, med hela 525 år.

Möjligen kan Stiftskeller trösta sig med det faktum att man en gång i tiden serverade Possibly||||||||||||||served Belki de Stiftskeller, bir zamanlar şu yemekleri sunmuş olmasıyla kendini avutabilir

Karl den store ett stop öl som ansågs gott nog för att bevärdigas en dikt. ||the Great||a pint of|beer||was considered|good enough||||be worthy of||poem Karl der Große ein Stoppbier, das als gut genug galt, um ein Gedicht zu ehren. Şarlman'ın bir bardak birası şiir yazılacak kadar iyi sayılırdı.

Men behöver företag som dessa räddas av staten för att kunna överleva historiska kriser - och vad ÄR egentligen ett företag? |||||||||||||||||actually||

För att få svaret måste vi gå tillbaka till den mänskliga civilisationens början. |||||||||||civilization's|

Företagandets allra tidigaste föregångare kan spåras hela 20,000 år tillbaka i tiden, till Nya Guinea. Entrepreneurship|earliest|earliest|predecessors||be traced||||||||

Forskare har där funnit spår av en historiskt omfattande handel i obsidian - en vulkanisk och mycket hård bergart. Researchers|||found|||||extensive||||||||hard rock|rock type

Lokala paleolitiska jägare verkar ha specialiserat sig på tillverkning av spjutspetsar i detta material ||||||||||Speerspitzen||| |Paleolithic||seem to|||||manufacturing|||||

vilka sedan byttes mot andra verktyg, djurhudar och mat. ||were exchanged|for||tools|animal hides||

Det framstår ha bedrivits ett lokalt men ganska omfattande handelsutbyte av denna typ under flera tusen års tid. |appears to||been conducted||local||||trade exchange|||||||years|

Redan då var företagandets villkor samma som idag ||||conditions of business|the same||today

människor tillhandahöll olika typer av produkter och tjänster vilka utväxlades till ömsesidig nytta. |provided||||||services||were exchanged||mutual benefit|benefit

Ordet företag beskriver i sin ursprungliga betydelse, ALLA typer av projekt The word|||||original|meaning||||

alltså saker som människor företar sig. ||||undertake actions|themselves

I modern tid har begreppet kommit att likställas med produktions och handelsförbindelser |||||||be equated||||trade relations

där människor byter värde mot värde på ett sätt som kommer båda parter till gagn under affärsmässig flagg. ||||||||||||||zugute||| ||exchange|value|||||||||||benefit||businesslike|flag

Mänsklighetens mångtusenåriga resa mot specialisering, utveckling och välstånd har dock aldrig varit någon dans på rosor. Humanity's|thousands of years||||||prosperity||||||walk||roses

Krig har gång på gång slagit hela marknader i spillror. Förtryck har hindrat människor från att bedriva fri handel. ||||||||||Unterdrückung|||||||| War|||||||||ruins|Oppression||prevented||||||

Naturkatastrofer har utplånat hela kulturer. ||obliterated||

Ändå har företagen ständigt återuppstått, återuppfunnit sig själva och fortsatt lösa människors problem. ||||re-emerged|reinvented||||continued to|||

Och det är just denna anpassningsbarhet som är det sanna entreprenörsskapets själ. |||exactly||adaptability||||true|entrepreneurship|soul

Ett företag kan sägas representera ett värde, alltså någonting som människor uppskattar för att det löser ett problem och förbättrar deras liv. |||be said to|represent||value||something|||||||||issue||improves|| Man kann sagen, dass ein Unternehmen einen Wert darstellt, dh etwas, das die Menschen schätzen, weil es ein Problem löst und ihr Leben verbessert.

Från den allra enklaste byteshandel av bruksvaror till att designa en mjukvara som optimerar telekom-satelliter |||simplest|trade||consumer goods|||design||software||optimizes||

existerar företagen endast med detta syfte: att vara värdeskapande. exist||only||||||value-creating

För att kunna fullgöra sin uppgift som motorer för värdeskapande föds och dör nya företag hela tiden. |||fulfill|||||||are born||are born and die||||

Det ena företagets innovation innebär ofta det andra företagets död ||||means|||||

Och ibland förändras hela samhällsekonomin på ett sätt som radikalt ändrar folks konsumtionsmönster. ||||the economy|||||||people's|consumption patterns

Få skulle idag anse det klokt att hålla Kodak och Blockbuster vid liv under förevändningen att analog film och DVD-uthyrning måste skyddas. ||today|consider||||keep alive|||||alive||pretense||||||rental||be protected

Det är inte heller överraskande att utbudet av Grand Vintage-champagneprovningar faller när det är kris. ||||||Angebot||||||||| ||||surprising||the supply||||champagne tastings|declines||||

Tvärtom visar det att marknaden är frisk, och att förhållandet mellan utbud och efterfrågan kalibreras utifrån de ekonomiska förutsättningarna. ||||the market||healthy|||relationship|between|supply||demand|is calibrated|based on|||conditions

Det är ändå lätt att förstå varför många vill “rädda” företag. ||still|||understand|why||||

Ägare till företag i kris tar förstås gärna emot gratis pengar. Owner (1)||||||||receive||

Politiker vill å sin sida gärna visa handlingskraft och att man hjälper företagen |||||||decisiveness|||||

och de anställda vill inte förlora sina jobb. ||||||their|

Jag är själv entreprenör. De flesta av mina vänner är entreprenörer. Jag älskar företag, företagande och företagare. ||||||||||||||||entrepreneurs

Ändå är det FEL att ge statsbidrag till företag. still|||||give|state grants||

Jag ska nu förklara varför – och även berätta vad man bör göra istället! |||||||||||do|

Den liberala ekonomins verkliga vattendelare gäller huruvida man är för MARKNADSEKONOMIN - PRO MARKET ||||watershed||whether||||market economy|| Liberal ekonominin gerçek havzası, PİYASA EKONOMİSİNDEN yana olup olmadığınızdır - PRO PİYASA

eller om man är för FÖRETAGEN - alltså PRO BUSINESS.

Politiker har generellt mycket svårt att förstå företagandets villkor

och förväxlar ofta dessa två begrepp. |confuses often||||

Man tror sig – i synnerhet från borgerligt håll – stå på den fria marknadens sida när man hjälper enskilda företag. ||||in particular||bourgeois||stand|||free|free market's|||||individual|

Men enskilda företag är irrelevanta, och ingrepp för att “rädda företag” berövar i det långa loppet samhället mer värde än vad det bevarar. |||||and|interventions||||||||long run|long run|||value||||preserves value Ancak tek tek şirketler önemsizdir ve "şirketleri kurtarmak" için yapılan müdahaleler sonuçta toplumu koruduğundan daha fazla değerden mahrum bırakır.

För det är MARKNADEN som är det viktiga. Det är de fria marknadskrafterna som ser till att balansera utbud och efterfrågan. |||||||important|||||||||||||

Det är de fria marknadskrafterna som uppfinner nya företag med produkter och tjänster som är innovativa, aktuella och slagkraftiga i ett samhälle statt i ständig förändring. ||||||create||||||services||||||competitive||||in||constant|change Es sind die Kräfte des freien Marktes, die in einer sich ständig verändernden Gesellschaft neue Unternehmen mit innovativen, aktuellen und effektiven Produkten und Dienstleistungen erfinden. Sürekli değişen bir toplumda yenilikçi, güncel ve etkili ürün ve hizmetlere sahip yeni şirketler icat eden serbest piyasa güçleridir.

Det är den fria marknaden som utvecklar, uppfinner och omstöper samhället till att bli rikare, smartare och bättre. |||||||||umgestaltet|||||||| |||||||||reshapes||||become|richer|smarter|| Es ist der freie Markt, der die Gesellschaft entwickelt, erfindet und umgestaltet, um reicher, intelligenter und besser zu werden.

Om man är pro-business eller pro-market beror på vilken verklighetsbild man har: är samhällsekonomin FAST eller är den FLYTANDE? |||||||||||view of reality|||||||||floating

Ord som “trygghet”, “stabilitet” och “förutsägbarhet” hör alla till den fasta formens tolkning av företagande. ||security|||predictability|||to||fixed|fixed form|interpretation of||

Detta perspektiv betraktar ekonomin som en materiell infrastruktur, vilken mödosamt byggs upp, byggsten för byggsten |||||||||painstakingly|is built||building block||

där företagen utgör byggstenarna och arbetsmarknadens parter är byggnadsarbetarna. ||constitute|building blocks||labor market's|parties||construction workers

Utifrån detta pro-business-perspektiv blir det rimligt att vilja bevara |||||||reasonable||want to|preserve

skydda och rädda företagen för att kunna upprättahålla den ekonomiska infrastruktur man känner till och förlitar sig på. |||||||maintain||||||||||

Pro market-perspektivet medger i stället en FLYTANDE bild av samhällsekonomin. |||allows for|||||||

Den entreprenöriella kraften kan liknas vid ett vattenflöde vilket dundrar fram genom varje springa och vrå i det mänskliga samhället. ||||be likened|||water flow|which|thunders||||crack||nook|||| Unternehmerische Macht kann mit einem Wasserstrom verglichen werden, der durch alle Ecken und Winkel der menschlichen Gesellschaft donnert. Girişimci güç, insan toplumunun her köşesinden akan bir su akıntısına benzetilebilir.

Om samhällets förutsättningar förändras finner vattnet nya vägar ||||finds|the water||

Rätt använt bevattnar det marknadens bördiga åkrar, driver turbiner och genererar energi Correctly|used correctly|irrigates|||fertile|fields||||| Doğru kullanıldığında pazarın verimli tarlalarını suluyor, türbinleri çalıştırıyor ve enerji üretiyor.

och finner ibland helt nya vägar vilket i grunden förändrar hur själva samhället ser ut. ve bazen tamamen yeni yollar bularak toplumun doğasını temelden değiştirir.

Att vara pro business och att försöka “rädda företagen” är som att försöka frysa vattenflödet till is

för att det ska bli förutsägbart, mätbart och oföränderligt. ||||become||measurable||unchangeable

Den svenska modellen utgår från en instrumentell pro-business-syn på företagande |||is based||||||perspective||

och statsmakten har därför sedan mitten av 1930-talet odlat nära relationer med de stora svenska industriföretagen. ||||||||cultivated|close|relationships|||||the industrial companies

Den marknadsliberale Chicagoekonomen Luigi Zingales sammanfattar i sin bok “A Capitalism for the People”

pro-business-perspektivets problem med följande ord:

“När politiker och etablerade företag sätter sig vid samma bord vet man en sak

det är konsumenterna och nya producenter som blir blåsta.” ||||||||screwed over kazıklananlar tüketiciler ve yeni üreticilerdir."

De stora och förhandlingsvilliga industriföretagen var begripliga för svenska politiker och fackförbund |||willing to negotiate|||understandable|||||trade unions

och ledde till att storskaliga pro-business-avtal tecknades. ||||large-scale|||agreements|were signed

Önskan att frysa fast den etablerade maktordningen gjorde att man ersatte den flytande marknadens dynamism och flexibilitet med stagnans och stabilitet Desire||freeze||||power structure||||replaced||||||||||

vilket hämmade marknadens förmåga till förnyelse. |hampered||ability to innovate||renewal

Detta kallas ibland för “crony capitalism” – eller “svågerkapitalism” på svenska. |is called||||||nepotism capitalism||

Politiken har ännu påtagligt svårt att begripa sig på den moderna |||deutlich||||||| |||noticeably|||||||

decentraliserade ekonomin, där en allt större del av värdeskapandet kommer från småföretagare. ||||||||value creation|||small business owners

Det går nämligen inte att sluta ramavtal med 10 000 bångstyriga entreprenörer ||namely|||conclude|framework agreement||stubborn| Es ist nämlich nicht möglich, mit 10.000 obskuren Auftragnehmern einen Rahmenvertrag abzuschließen Kurallara uymayan 10.000 yüklenici ile çerçeve anlaşmalar yapmak mümkün değildir.

och det är just detta som är den flytande ekonomins styrka: den är plastisk, pluralistisk och passar inte politiker. |||exactly|||||||strength||||||suits|| Likit ekonominin gücü de tam olarak budur: plastiktir, çoğulcudur ve politikacılara uygun değildir.

Samhällskriser tenderar att öka statens inflytande över samhället - men utvecklingen går praktiskt taget aldrig åt andra hållet. |tend to|||the state’s|||||the development|||practically|never||| Toplumsal krizler devletin toplum üzerindeki etkisini artırma eğilimindedir - ancak bu eğilim neredeyse hiçbir zaman tersine dönmez.

I samband med andra världskriget introducerade Sverige både både hyres- och valutareglering. |||||||||rental|| İkinci Dünya Savaşı bağlamında İsveç, hem kira hem de para birimi düzenlemesi getirmiştir.

Hyresregleringen består med smärre justeringar än idag, och är en bidragande orsak till de långa bostadsköer som nu ansätter Sveriges storstadsregioner. |continues with||minor|adjustments||||||contributing|contributing factor||||housing queues|||afflict||metropolitan regions Kiraların düzenlenmesi, küçük ayarlamalarla birlikte yürürlükte kalmaya devam etmektedir ve İsveç'in metropol bölgelerini etkileyen uzun konut kuyruklarına katkıda bulunan bir faktördür.

Valutaregleringen syftade till att hindra kapital från att lämna riket. |aimed|||||||leave the|the country

Det är denna lag som karaktären Gösta Angerud bryter mot i Lasse Åbergs film “Sällskapsresan” från 1980. |||||character|||breaks|against||||||

Denna krislag med rötterna i den svenska beredskapstiden gjorde det olagligt för svenskar att köpa sommarhus i Spanien ända fram till 1989. |crisis law||||||the preparedness period|||illegal||||||||up until|| Diese Krise mit ihren Wurzeln in der schwedischen Notfallvorsorge machte es den Schweden bis 1989 illegal, Sommerhäuser in Spanien zu kaufen.

Coronakrisen pådriver just nu denna typ av utveckling, och staten stärker sitt grepp över både samhällsfunktioner |drives|only||||||||tightens|||||

ekonomi och företag på marknadsekonomins bekostnad. ||||market economy's|

Det mest överhängande problemet med statliga bidrag till företagen gäller maktrelationen ||||||||||power relations Devletin şirketlere sağladığı sübvansiyonlarla ilgili en önemli sorun güç ilişkisiyle ilgilidir.

en stat som först kräver in kapital i form av skatt och sedan godtyckligt portionerar ut det igen transfererar makt till sig själv. |||||||||||||willkürlich||||||||| |state||first|||||||tax|||arbitrarily|allocates|out||||||| Sermayeyi önce vergi olarak talep eden ve sonra da keyfi olarak dağıtan bir devlet, gücü yine kendisine aktarır.

För de pengar som delas ut kan nu villkoras. ||||are distributed||||be conditioned Das verteilte Geld kann nun bedingt sein.

Vänsterpartiet kräver redan nu ett långsiktigt statligt delägarskap i de företag man räddar. The Left Party|||||long-term|governmental|ownership||||| Die Linkspartei fordert schon jetzt langfristiges Staatseigentum an den Unternehmen, die sie rettet.

Denna ambition bekräftades från Socialdemokratiskt håll i veckan ||was confirmed|||||

efter att uppgifter om en ny “solvensstödsnämnd” med målet att öka det statliga ägandet i krisande företag nyligen läckte ut. ||information||||solvency support board|with the goal||||||ownership||||recently|leaked|

SSU och Grön ungdom argumenterar för att bolag som ska få stöd måste ha sitt säte i Sverige. |||youth||||||||||||headquarters|| SSU ve Yeşil Gençlik, sübvansiyon alan şirketlerin İsveç'te yerleşik olması gerektiğini savunuyor.

Detta under populistisk flagg för att “stoppa skattesmitning”. |||||||Steuerhinterziehung stoppen |||||||tax evasion Bunu da "vergi kaçakçılığını durdurma" popülist bayrağı altında yapıyorlar.

Man tar ingen hänsyn till att Sverige redan är en skattemässig nettovinnare på svenskregistrerade och |||consideration|||||||tax-related|net winner||Swedish-registered| İsveç'in halihazırda İsveç'te kayıtlı ve kayıtsız araçlar üzerinden net vergi kazanan bir ülke olduğu gerçeği dikkate alınmamaktadır.

svenskt beskattade bolag med sin huvudsakliga tillverkning och försäljning i ANDRA länder Swedish|taxed||||main|||sales||| Ana üretim ve satışları DİĞER ülkelerde olan İsveçli vergilendirilmiş şirketler.

som till exempel HM, TetraPak och Volvo. ||||||Volvo

Skulle SSU:s och Grön ungdoms nationalpatriotiska bolagsordning bli internationell lag |||||youth|national patriotic|articles of association|become|| SSU ve Yeşil Gençlik'in ulusal yurtsever anayasası uluslararası hukuk haline gelmeli mi?

skulle Sverige vara ett av de länder som förlorade mest på detta. ||||||||lost||| İsveç en büyük kaybedenlerden biri olacaktır.

För världen är stor, Sverige är litet och marknaden är global. Än så länge.

Inte heller Moderaterna håller sig ifrån klatschiga men tveksamma nya kravställningar. ||||||knallige|||| ||the Moderates|||from|flashy||doubtful|new|demands Auch scheuen die Moderaten keine klatschenden, aber dubiosen neuen Forderungen.

Ett förbud mot utdelningar för de som får stöd kan låta rimligt, men den ekonomiska verkligheten är mer komplex: |||Dividendenzahlungen||||||||||||||| |ban|against|dividends|||||||seem|||||||| Hak sahipleri için kar payı yasağı kulağa makul gelebilir, ancak ekonomik gerçeklik daha karmaşıktır:

Att vara i behov av stöd under 2020 års kris har nämligen inget med föregående års vinster och räkenskaper att göra. |||need for||||year||||||previous|year|profits||||to do 2020'deki kriz sırasında desteğe muhtaç olmanın bir önceki yılın karları ve hesaplarıyla hiçbir ilgisi yoktur.

Ett ingrepp i bolagens rätt att ge utdelning straffar alla som investerat i aktier och underminerar tilltron till börsen |||||||||||||||untergräbt||| |||companies'|right||give|dividend|punishes|||invested||stocks||undermines|trust||the stock market Ein Eingriff in das Dividendenrecht der Unternehmen bestraft jeden, der in Aktien investiert hat und untergräbt das Vertrauen in die Börse Şirketlerin temettü ödeme hakkına müdahale edilmesi, hisse senetlerine yatırım yapmış olan herkesi cezalandırmakta ve borsaya olan güveni sarsmaktadır.

med sjunkande investeringskapital som följd. |declining|investment capital||as a result mit sinkendem Investitionskapital.

Detta kommer i sin tur att slå mot pensionsfonder och småsparare i en tid när hela världsekonomin redan är i gungning. ||||||hit|against|||small investors||||||global economy||||turbulence

Inte heller Miljöpartiet vill uppvisa sämre regleringsiver. ||the Green Party||show||regulatory zeal Yeşiller Partisi de daha az düzenleyici gayret göstermek istiyor.

Finansmarknadsminister Per Bolund funderade i Dagens Industri öppet över generella buffertkrav i näringslivet. Minister of Financial Markets||||||Industry magazine|openly|||buffer requirements|| Dagens Industri'de Finansal Piyasalar Bakanı Per Bolund, iş sektöründeki genel tampon gerekliliklerini açıkça değerlendirdi.

Ett krav av denna typ knyter inte bara upp kapital i passiv tvångsförvaltning på massiv skala |||||ties||only|ties up|capital||passive|passive administration||massive scale|massive scale

det leder även till lägre investeringsbenägenhet och höjer de redan höga trösklarna för att etablera nya företag i Sverige ||also||lower|investment willingness||raises||||barriers|||establish||||

Utspelet, som även vittnade om en djup okunskap rörande olika verksamhetstypers elasticitetsbehov ||also|testified|||deep|ignorance|regarding||types of activities|elasticity needs Das Ergebnis, das auch von einer tiefen Ignoranz in Bezug auf die Elastizitätsbedürfnisse verschiedener Geschäftsarten zeugt Farklı faaliyet türlerinin dayanıklılık ihtiyaçları konusunda derin bir cehaleti de yansıtan açıklama şu şekildeydi

väckte ett ramaskri – och Bolund backade. ||Aufschrei||| ||uproar||| löste einen Aufschrei aus - und Bolund zog sich zurück.

Alla dessa ingrepp, angrepp och missgrepp vittnar om faran med att låta staten dela ut villkorade allmosor till näringslivet. |||attacks||missteps|testify to||danger of|||allow|the state|||conditional|conditional handouts|| Tüm bu müdahaleler, saldırılar ve suiistimaller, devletin iş dünyasına koşullu sadakalar vermesine izin vermenin tehlikesine tanıklık etmektedir.

Men ska vi då inget göra för att hjälpa företagen i en extrem kris? ||we|||do||||||||

Jo det ska vi, och jag ska nu ge några konkreta råd för hur man hjälper företagen utan att överföra makten till staten. Yes||||||||give|||||||||||transfer|power|the state|

Företagen tjänstgör som en tacksam syndabock i tider av kris. |serve as|||grateful|scapegoat||||

De sägs ta ut “övervinster”. De skatteplanerar. De drivs av girighet. De utnyttjar sin arbetskraft. |are said|take out|take out|excess profits||tax plan||are driven||||exploit||

Det är också företag som skapat den skärm du nu tittar på. Och den digitala plattform som levererar denna video. |||||||screen||||||||||||

Och servern som driver hela härligheten. Och kameran jag spelar in detta med. |the server||drives||the whole thing|||||||

Och som tryckt böckerna jag läst för att lära mig de saker jag nu återberättar. ||printed||||||||||||

2019 betalade svenska företag in 143 miljarder kronor bara i bolagsskatt. ||||||||corporate tax

Utöver detta betalade Sveriges arbetsgivare 215 miljarder kronor i allmän löneavgift. ||||||||general|payroll tax

Som om detta inte vore nog betalar Sveriges företag även in miljarder kronor i Bu da yetmezmiş gibi İsveçli şirketler milyarlarca kron vergi ödüyor.

tullavgifter, handläggningsavgifter, redovisningsavgifter och realisationskostnader. customs duties|processing fees|reporting fees||realization costs

Utöver det faktum att man också producerar allt som finns. |||||||everything||

För att citera Sir Winston Churchill:

“Somliga ser företagen som en farlig tiger som borde skjutas. Andra ser på dem som en ko de kan mjölka. Some people|||||||||be shot||||||||||

Få ser företagen som den arbetshäst som drar hela kärran.” |||||workhorse||||cart

Den 4 oktober 1983 sade det svenska folket ifrån när socialdemokraterna ||said|||the Swedish people|||

tillsammans med LO försökte ta kontrollen över näringslivet genom löntagarfonderna. |||||||||wage earner funds

Den strid vi nu har framför oss är vår egen generations motsvarighet till striden mot löntagarfonderna. |||||||||||||the struggle|| Şu anda önümüzde duran savaş, ücretli emek fonlarına karşı verilen savaşın kendi neslimizdeki karşılığıdır.

Det gäller liv och död. Det gäller frihet eller socialism. Det gäller pro-market eller pro-business. ||life||||||||||||||

Detta kräver att vi som företagare väljer att slåss för MARKNADEN, snarare än för våra egna enskilda företag. ||||||choose||fight|||||||own|| Bu da girişimciler olarak kendi bireysel işlerimizden ziyade PAZAR için mücadele etmeyi seçmemizi gerektiriyor.

För ENTREPRENÖRSSKAPET snarare än för den kortsiktiga ekonomin. För NÄRINGSFRIHETEN snarare än för resultatrapporten. |entrepreneurship|||||short-term|||economic freedom||||

För bara genom att höja en röst som är Pro-market kan pro-business-ingreppens maktförskjutning stävjas. |only|||raise||voice||||||||interventions|power shift|be curbed

För hela samhällets bästa.

Och här är tre enkla råd för den som vill hjälpa företagen i en tid när de drabbas av både Force Majeure och statskapitalism: |||three|simple|||||||||||||are affected||||||

ETT: Skattebefria företagen helt under en fastlagd period. Detta frigör enorma resurser för marknaden att förnya sig själv |Tax exempt||||||||releases||||||renew|| ONE: Steuerfreie Unternehmen komplett für einen bestimmten Zeitraum. Dadurch werden enorme Ressourcen für den Markt frei, um sich selbst zu erneuern

utan att pengarna först krävs in av politiker och sedan under styrning och villkor portioneras ut igen. ||||are required|||||||control|||distributed||

TVÅ: Återbetala företagens skatt för 2019 och 2020. Den skatt företagen betalar in är ett stöd och ett bidrag till STATEN. |Refund (1)|the companies'||||||||to the state||||||||

Anledningen till att vi har en stark ekonomi är företagen, och överskottslagren ska användas i tider av kris. |||||||||||surplus stocks||be used|||| Güçlü bir ekonomiye sahip olmamızın nedeni işletmelerdir ve ihtiyaç fazlası stoklar kriz zamanlarında kullanılmalıdır.

Well, krisen är här – och det är dags för skatteåterbäring |||||||time||tax refund

TRE: Låt de företag som är i sämst form gå under med värdighet. |||||||worst|shape||||dignity

Det är inte en naturlag att alla bolag alltid ska överleva allting. ||||natural law|||||||everything

Säkra i stället en frodig och vildvuxen marknadsfrihet ur vilken nya bolag kan spira för att tackla morgondagens utmaningar. ||||||||||||||||bewältigen|| Secure||||lush||wild and lush||from which|||||emerge|||||challenges

Tycker du att pro-market-dynamik är viktigare än pro-business-stagnans? |||||||||||stagnation

I så fall tycker jag att du ska dela den här videon med dina vänner

och varför inte prenumerera på min YouTube-kanal när du ändå är igång? |why not|||||||||anyway||

Driver du eget företag? Har du egna upplevelser av hur krisen slår och bör hanteras? Driver 1||own||||own|experiences||||hits|||be handled

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet här nedanför.

Jag uppskattar all respektfull kommunikation, även om jag själv inte har så mycket tid att delta i diskussionerna just nu.

Jag heter Henrik Jönsson, och jag LEVER skillnaden mellan pro-market och pro-business. ||||||live (1)|the difference||||||

Tack för mig, och tack för att ni har lyssnat!