12. Nobel - Kemins historia och Alfred Nobel
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt:
kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond,
hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året
hafva gjort menskligheten den största nytta.
Räntan delas i fem lika delar som tillfalla:
en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring...
Det här är en del av Alfred Bernhard Nobels testamente.
Han var en svensk kemist som dog den 10e december 1896.
Idag är hans Nobelpris en av de största utmärkelser som en kemist kan få,
och den symboliserar en historiskt viktig upptäckt.
Vi ska ta och titta närmare på några av de här upptäckterna!
Så Nobel har hjälpt oss att uppmärksamma många av de stora vetenskapliga upptäckter
som gjorts på senare tid.
Men det är viktigt att komma ihåg att de upptäckter vi gör idag
inte skulle varit möjliga om det inte var för alla observationer och experiment
som gjorts tidigare i historien.
Man skulle till och med kunna säga att kemins historia går tillbaks till den tid
då vi inte ens kallade det kemi.
Kemi har faktiskt varit en del av våra liv i tusentals år.
Till exempel användandet av tidiga målarfärger,
hur vi började laga och konservera mat.
Vi lärde oss använda metaller och göra legeringar med olika metaller.
Vi kom på sätt att använda energi,
upptäckte atomer, "Den kan inte delas!"
och beskrev grundämnen, även om det inte var helt rätt från början.
Vi började utforma experiment, och skrev vetenskapliga böcker,
och utvecklingen började gå fortare och fortare framåt, med många nya upptäckter.
Och i mitten av 1800-talet var det en uppfinning som ganska oväntat skulle komma
att ha stort inflytande på framtiden och kemi, och lägga grunden för framtida Nobelpris.
Det var Alfred Nobel som uppfann dynamiten.
För att lära oss mer om bakgrunden till Nobelprisen
sökte vi upp professor Bengt Nordén, som tidigare varit medlem i nobelkommittén.
Jag är Bengt Nordén och jag är professor i fysikalisk kemi
här på Chalmers Tekniska Högskola.
Det har ju funnits priser hela tiden för insatser, de mäktiga har instiftat olika slags priser.
Men på något sätt så kom hans pris, han hade ju hela fem pris,
genom sin bredd så kanske de tog världen med storm.
Genom att priset dessutom inte behövde gå till en svensk,
utan det kunde vara vem som helst.
Den internationella prägeln var viktig, och sen var det ganska mycket pengar.
Det motsvarade alltså idag 300 miljoner dollar som han deponerade vid sin död 1896.
En släkting till honom dog, och av misstag skrev den som skrev dödsrunan
för den här personen trodde att det var Alfred Nobel,
skaparen av dynamiten och av ballistiten, som var alltså rökfritt krut.
Skribenten hade av misstag blandat ihop Alfred Nobel med hans bror Ludvig,
och i den åtta år förtidiga dödsrunan kunde man läsa:
”Dödens köpman är död. Han som har så många dödsfall på sitt eget samvete är nu själv död.”
Alfred Nobel läste den här prematura dödsrunan och blev ju naturligtvis ledsen.
Men han insåg också att allt det han hade skapat hade en negativ sida också,
och jag tror att det kanske också påverkade honom i hans beslut att donera pengar.
Under snart ett år har vi rest runt och dokumenterat
hur kemi påverkar nästan allting vi gör i vår vardag.
Och det har visat sig att nästan alla de kemihistorier som vi har täckt under det här året
kan kopplas till minst ett Nobelpris.
Nobelpris i kemi, men även faktiskt i fysik och medicin.
1995, när det var tre forskare som fick priset tillsammans
för sitt arbete kring att kartlägga kemin i stratosfärens ozonskikt,
och den nedbrytning av ozon som sker till utsläpp av freoner, CFC föreningar.
Dels strukturen utav DNA, och sedan hur DNA överförs till RNA.
Nobelpriset i kemi som tilldelades 2009, det fick forskare för att de hade förstått
hur ribosomen såg ut, och då har man också ökad förståelse för hur proteinsyntesen sker.
Några andra exempel är Adolf von Bayers Nobelpris i kemi 1905 för syntetisering av färger.
Hans Adolf Krebs tog emot Nobelpris i medicin för upptäckten av citronsyra cykeln,
en del av cellernas energiproduktion.
Och 1956 fick Shockley, Bardeen och Brattain fysikpriset för transistorn. Men de här är bara några exempel,
och varje år tillkännages nya vinnare av Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm.
Men vi måste komma ihåg att inte alla som gör naturvetenskapliga upptäckter
kan få ett Nobelpris.
Varje år görs många viktiga upptäckter för att hjälpa oss förstå världen vi lever i lite bättre.
Och även om vi tror oss veta mycket nu så är kunskapen vi har samlat på oss
genom åren troligtvis bara en början, för nya frågor dyker upp hela tiden.
Så vår korta resa genom kemins historia börjar nå sitt slut,
och vi tänkte vi skulle avsluta med en fråga.
Vad är kemi?
Och det bästa svaret vi kan komma på just nu är
Kemi finns överallt!
