EU-krav försämrar tågens bromsar
2020-10-28 10:56:00
Ett beslut av EU-kommission om tystare spårbunden godstrafik har lett till sämre bromsverkan på godstågen. Detta riskerar i sin tur att leda till olyckor. Det konstaterar Transportstyrelsen i en rapport, där utredaren Mikael Aho är en av författarna.
– Det man har rapporterat, det är att bromsverkan plötsligt försvinner under vinterförhållanden.
Nu, inför den stundande vintern, är du orolig?
– Jag är absolut orolig.
EU-kommissionen har beslutat om det man kallar "tysta stråk" genom Europa. Det vill säga att godtågtrafiken, som man satsar stort på av miljöskäl, även ska bli mer ljudlös. Gnisslande, skrikiga bromsar ska därför tystas med kompositblockbromsar.
Men de dämpar alltså inte bara ljudet utan minskar också bromsverkan på vintern eftersom de är mer känsliga för kyla och snö. Och även om det bara är godstågen som successivt förses med sådana bromsar, för att vara fullt genomfört 2024, så ökar även risken för personskador. Det framgår av en riskbedömning som Transportstyrelsen gjort. Utredaren Mikael Aho igen.
– Det som riskanalysen visar är ju att det kan leda till kollision med andra tåg, så det är allvarliga risker.
För att hindra detta så kommer godstågen att gå med lättare last i vinter, vilket ökar transportkostnaderna. Även farten måste sänkas, vilket leder till förseningar.
– En av konsekvenserna är ju att tågen kommer fram saktare och det blir stora förseningar i systemet.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth uppger att han under lång tid uppmärksammat ansvarig EU-kommissionär, som nu är Adina Vălean på detta och i dag träffar han henne på nytt. Men kompositblockbromsarna har även lett till en konflikt med Tyskland, som ensidigt bestämt att införa krav på sådana bromsar redan från årsskiftet. Tre år tidigare än vad EU beslutat. Att sänka hastigheten är ingen långsiktig lösning, säger han.
– Säkerheten måste alltid gå först, men det innebär i så fall att vi försämrar konkurrenskraften för godstransporter på järnväg i Sverige och vi vill ju motsatt. Det är därför som frågan varit så prioriterad för mig och för regeringen. Både i direkta diskussioner med kommissionen, men också med de medlemsländer, inte minst Tyskland, som nu själva förbigår de gemensamma EU-reglerna och sätter egna regler före.